Gärdslösa kyrka
Från Rilpedia
Gärdslösa kyrka är församlingskyrka och hör till Gärdslösa, Långlöts och Runstens församling i Mellersta Ölands Kyrkliga Samfällighet i Borgholms kommun i Växjö stift. Den ligger i landskapet Öland och i Kalmar län. Från och med 2006 har den kyrkliga organisationen ändrats genom att församlingar slagits samman och pastoraten slagit ihop till en enda enhet, Norra Ölands Kyrkliga samfällighet (NÖKS) med en enda kyrkoherde, placerad i Borgholm och sju komministrar i den sju församlingarna. Gärdslösa församling har uppgått i Gärdslösa-Långlöt-Runstens församling.
Kyrkan brukar ses som Ölands bäst bevarade medeltidskyrka och var länge något av Ölands kyrkliga centrum.
Innehåll |
Kyrkobyggnad
Gärdslösa kyrka, belägen på östra landborgen i en fornlämningsrik trakt, består av ett långhus, ett rakslutet kor av ungefär samma bredd i öster, två korsarmar som skjuter ut från långhusets västra del, sakristia vid korets norra sida samt ett torn i väster. Långhusets västparti och det något yngre tornet är från 1100-talet.
Kyrkan utvidgades vid mitten av 1200-talet med korsarmar med skulpterade portaler. Kryssvalven från omkring 1240 är slagna av den så kallade Gärdslösamästaren. Längre fram under 1200-talet byggdes ett nytt kor – med den originella trappgaveln – ett stycke öster om det gamla, vilket fick stå kvar tills långhuset under 1300-talets första hälft förlängdes och förenades med det nya koret. Något senare tillkom sakristian.
Förändringar som påverkat kyrkans yttre, som det nu ter sig, inskränker sig därefter i stort sett till upptagandet av rundbågiga fönsteröppningar och uppförandet av tornlanterninen 1845, fritt efter de uppgjorda ritningarna. Murarna är sedan 1957-58 års renovering slammade och vitkalkade, med undantag för norra korsarmen, vars färgskiftande murverk är blottat. Även interiören – med kalkmålningar från 1200-talet och senmedeltid på väggar och valv och skulpterade kolonnkapitäl och konsoler – är mycket välbevarad i sitt medeltida skick. Bland de eftermedeltida tillskotten interiört märks, vid sidan av inredning från 1600- och 1700-tal, korets kalkmålningar från 1642. Kyrkorummet domineras av den altaruppsats som, inspirerad av uppsatsen i Kalmar domkyrka, tillkom 1764-1766.
Inredning och inventarier
- Runsten i vapenhuset med kristen inskrift.
- Altaret är från 1764, altaruppsatsen är gjord av A G Wadsten och J Berggren 1764-1766.
- Bänkinredningen sattes in mellan 1923 och 1958.
- Dopfunten är från 1670.
- Läktaren är från 1884-1958.
- Orgeln byggdes 1759-1958.
- Predikstolen är från 1666. Den är tillverkad eller åtminstone målad av J Bundi.
- Kalkmålningarna från 1498 är utförda av Magnus Ingelsson. Kalkmålningar från 1642 tillskrivs Peter Bundi.
Orgel
- 1693: Orgelbyggare Magnus Åhrman, Borås, bygger ett 8-stämmigt positiv för Kalmar domkyrka.
- 1759: Åhrmans positiv i domkyrkan flyttas hit till Gärdslösa kyrka.
- 1884: Åkerman & Lund, Stockholm, bygger en 10-stämmig orgel.
- 1958: Ombyggnad av O. Hammarbergs orgelbyggeri, Göteborg, till en 21-stämmig orgel med mekanisk traktur och registratur. Ljudande fasad med spelbordet inbyggt i fasaden.
Disposition:
| Huvudverk C-g³ | Öververk C-g³ | Pedalverk C-f¹ | Koppel |
| Principal 8' | Rörflöjt 8' | Subbas 16' | Öververk/huvudverk |
| Gedakt 8' | Spetsflöjt 4' | Gedakt 8' | Huvudverk/pedalverk |
| Oktava 4' | Kvintadena 4' | Koralbas 4' | Öververk/pedalverk |
| Flöjt 4' | Principal 2' | Blockflöjt 2’ | |
| Gemshorn 2' | Gedaktflöjt 2’ | Fagott 16’ | |
| Sesquialtera II chor, 2 2/3' + 1 3/5’ | Nasat 1 1/3' | ||
| Mixtur III chor. | Scharf II chor. | ||
| Trumpet 8’ | Krumhorn 8’ | ||
| Tremulant | |||
| Crescendosvällare |
Runsten och runinskrift
I vapenhuset finns fragment av en runsten med kristen inskription (se Ölands runinskrifter 43).
I putsen i södra korsarmen på västra muren finns också en runinskrift av mera anspråkslös karaktär, som dateras till efter 1250, och som i translitteration och översättning lyder:
- io=n -afr ÷ smið [1]
- Jón/Jónn [h]efir smíðat (Jon har smitt)
Vad denne Jon har smitt (tillverkat), eller vem han var vet man inte.[2]
Externa länkar och källor
Litteratur och källor
- ↑ Samnordisk runtextdatabas, Rundata för windows 2.0. (Datum för runtextfilen 2004-09-17) signum: Öl Fv1972;268
- ↑ Fornvännen 1972 ss. 267 f. (fornvannen.se/pdf/1970talet/1972_254.pdf)
- Svk: Öland band II:3, Vol 177, 1978.
- Ölands kyrkor av Ragnhild Boström, Sv fornminnesplatser nr 53, 1982.
- Kyrkobeskrivning av S Michélsen 1995, Riksantikvarieämbetet
- Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund 1973. ISBN 91-7114-046-8.
- Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm 1985. ISBN 91-7118-499-6.
- Tore Johansson (red.): Inventarium över svenska orglar 1988:II, Växjö stift, Förlag Svenska orglar, Tostared, 1988
- Wikimedia Commons har media som rör Gärdslösa kyrka
