Från Rilpedia

Fruntimmerföreningens flickskola, var ett läroverk för flickor i Göteborg. Verksamheten startade i "Bibliothekarie Bexells hus" vid Vallgatan,^[1] senare vid Södra Larmgatan 11,^[2] vid Landsvägsgatan 14,^[3] från 1882 vid Chalmersgatan 7 och därefter som en filial vid Vallgatan 24. Byggnaden med fyra våningar i rött terracottategel vid Chalmersgatan ritades av arkitekt Carl Fahlström och invigdes 6 oktober 1882 samt ombyggdes 1908.^[4] Fastighetens taxeringsvärde 1889 var 60 000 kronor.^[5] Skolans initiativtagare var Betty Scott, Louise Lamberg, Marie Lamberg och kommerserådinnan Malm och syftet var att åt döttrarna till mindre bemedlade ståndspersoner och tjänstemän, kunna erbjuda en bra undervisning. Styrelsen för skolan bestod endast av kvinnor, åtminstone fram till 1884. Vid skolans sista verksamhetsår, 1938 var denna Sveriges äldsta fruntimmerflickskola som ännu var i drift.

Skolan startade sin verksamhet 1815 under namnet "Pensionsinrättningen för fattiga flickor", vid en tidpunkt då den svenska ekonomin var starkt försvagad av Napoleonkrigens menliga inverkan. I april 1819 antogs istället namnet "Fruntimmersföreningens flickskola".^[6] Före 1869 ingick läroämnena svenska, historia, geografi, kristendom och gymnastik, men därefter fastslogs att eleverna även skulle läsa tyska, engelska, matematik, naturkunnighet, välskrivning, teckning, sång, handarbete, bokhålleri, klädsömnad och huslig ekonomi.^[7][8] År 1855 hade skolan 30 elever, "företrädesvis döttrar af torftiga embetsmän och borgare i Göteborg" och 1913 hade skolan 8 klasser samt fick då normalskolekompetens.^[9]

Till en början var undervisningen kostnadsfri, endast föreningsmedlemmarnas årsavgifter (1820 var den 6 riksdaler)^[10] svarade för bidragen samt diverse donationer. Men snart tillkom en obetydlig skolavgift och 1876 fick man ett årligt statsunderstöd med 1 000 kronor. Föreståndarinnor var: Catarina Lysell fram till 1830, Carolina Lysell 1830-65, Marie Berner 1865-82, Johanna Lundgren 1882-1908 samt därefter Lotten Lindborg till 1933. Ytterligare en skola upprättades vid Vallgatan 24, där Carolina Lysell blev föreståndare och lärarinna.

Enligt beslut av Göteborgs stadsfullmäktige den 3 februari 1938, sammanfördes Fruntimmersföreningens flickskola, Mathilda Halls skola, Vasa flickskola (startade 1914) och Göteborgs Lyceum för flickor (startade 1917) till en kommunal flickskola, med namnet "Vasa kommunala flickskola". Efter tillstånd av Kungl. Maj:t den 29 juli 1938 började skolan sin verksamhet med höstterminen samma år.^[11]

Donationerna, ett urval

Drottning Desideria, var skolans beskyddarinna 1824-60. Donatorer; A. G. Levgren i dennes avlidna moders namn M. Chr. Levgren (1844) 6 000 riksdaler; F. U. von Aken (1848) 500 kronor; Kommerserådinnan Dickson (1857) 1 000 kronor; John Barclay (1862) 1 666 kronor; Fru C. Ch. Geijer (1865) 7 500 kronor; Anders Carlsson (1866) 5 000 kronor; R. Kittendorf (1876) 1 000 kronor; Fru Ida Dahl (1908) 5 000 kronor; Barclayska stipendiefonden (1862) 2 000 kronor; Fru Martina Gibsons stipendiefond (1903) 2 000 kronor; Kapten och fru Wockatź fond (1905) 500 kronor. Skolan har dessutom löpande, erhållit ett stort antal gåvor. Till en blivande nybyggnad bildades 1915-17 en fond, innehållande 90 500 kronor, med bidrag av bland andra fruarna; Oscar Ekman, Olof Wijk d.ä., A. Seaton, Simon Magnus, Matilda Broström, Claes Johansson, Erik Wijk, Mary von Sydow och W. R. Lundgren, friherrinnan Falkenberg, herr och fru W. Kullgren, Christoffer Carlander och C. O. Kjellberg samt D. Kennedy.^[12] Kapitalfonden uppgick 1855 till 14 325 riksdaler banco.^[13]

Källor

• Göteborgs Kalender för 1870, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1870 s. 103
• Göteborg : Skisserade skildringar af Sveriges andra stad i våra dagar, jämte en återblick på dess minnen för såväl turister som hemmavarande efter tryckta och otryckta källor, [Med en karta öfver Göteborg], Albert Cederblad, D. F. Bonniers Förlagsexpedition, Göteborg 1884 s. 78
• Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 259-260, 941
• Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 65, 101
• Nordisk familjebok, Uggleupplagan, Band 35. Supplement, Stockholm 1923

Noter

1. ↑ Göteborgs Kalender för 1857, Utgifven af S. A. Hedlund och Anton Berg, Hedlund & Lindskog, Göteborg 1857 s. 114
2. ↑ Göteborgs Kalender för 1860, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1860 s. 132
3. ↑ Göteborg i äldre och nyare tid, [: Bilder samlade och beskrifna af Carl Lagerberg], Wald. Zahrissons Förlag, Göteborg 1902 s. 162
4. ↑ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 28
5. ↑ Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890, [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 160
6. ↑ Nordisk familjebok, s. 1082
7. ↑ Marie Nordström: "Flickskolemonografier", Årsböcker i svensk undervisningshistoria under 75 år, red. Stig Nordström, 1996, s. 37
8. ↑ Göteborgs Kalender för 1870, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1870 s. 103
9. ↑ Nordisk familjebok, s. 1082
10. ↑ Göteborg : beskrifningar öfver staden och dess närmaste omgifningar, red. Octavia Carlén, Oscar L Lamms Förlag, Stockholm 1869 s. 177
11. ↑ Göteborgs Kommunalkalender 1961, red. Alvar Westman, Göteborgs Stads Statistiska Byrå, Wezäta, Göteborg 1961 s. 128
12. ↑ Göteborgs donationer, Göteborgs Jubileumspublikationer, del XII, Axel Ramm, Göteborgs Litografiska AB 1923 s. 277-278
13. ↑ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg : Andra utökade upplagan, Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s. 236