Fjärsing
Från Rilpedia
?Fjärsing | |
---|---|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Benfiskar Osteichthyes |
Underklass: | Taggfeniga fiskar Actinopterygii |
Ordning: | Abborrartade fiskar Perciformes |
Underordning: | Fjärsinglika fiskar Trachinoidei |
Familj: | Fjärsingfiskar |
Släkte: | Trachinus |
Art: | Fjärsing T. draco |
|
|
§Trachinus draco Auktor: Linné, 1758 |
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Fjärsing (Trachinus draco) är en fisk tillhörande ordningen kindpansrade fiskar.
Innehåll |
Utseende
Kroppen är långsmal och ihoptryckt. Den kan bli upp till 53 cm lång och väga 1,8 kg (vanligtvis mindre)[1]. Färgen är grön till gröngul och brun, ofta med blå till svarta tecken. Den har två ryggfenor. Den främre är liten, med giftiga fenstrålar. Det finns även en giftig tagg på gällocken. Giftet är oftast inte dödligt för människan, men vållar svåra smärtor.[2]
Vanor
Fjärsingen föredrar sandiga eller gyttjiga bottnar på upptill 100 meters djup, där den oftast ligger nergrävd i bottenmaterialet och lurar på byten som småfisk, räkor och andra mindre kräftdjur samt maskar. Under natten kan den dock simma omkring och aktivt söka efter byte.[3]
Utbredning
Sällsynt i södra Östersjön; vidare längs Sveriges västkust och Norges sydkust, kring Storbritanniens och Irlands kuster samt söderut från danska kusten längs östra Atlantkusten ner till Medelhavet och västra Nordafrika. Finns även kring Madeira och i Svarta havet.[2] [1]
Fortplantning
Fjärsingen leker under sommaren. Äggen är pelagiska, liksom ynglen.[3]
Ekonomiskt värde
Fjärsingen är en uppskattad matfisk som tas som bifångst vid trålfiske.[3]
Källor
- ↑ 1,0 1,1 Fishbase
- ↑ 2,0 2,1 Kai Curry-Lindahl 1985. Våra fiskar ISBN 91-1-844202-1
- ↑ 3,0 3,1 3,2 Lars Nielsen, Ulf Svedberg 2006 Våra fiskar ISBN 91-518-4572-5