Förenta nationerna

Från Rilpedia

(Omdirigerad från FN-organ)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Uppslagsordet FN leder hit. För andra betydelser, se FN (olika betydelser).
Förenta nationerna
FN-flaggan FN-flaggan
Generalsekreterare Ban Ki-moon
Grundande 24 oktober 1945
Huvudkontor New York City, USA
Officiella språk Arabiska, kinesiska, engelska, franska, ryska, spanska
Medlemsstater 192
Officiell webbplats www.un.org
FN:s medlemmar markerade i blått.

Förenta nationerna (FN) är en sammanslutning av 192 stater, grundad 1945. Nästan alla världens länder är medlemmar i FN. Medlemskap är öppet "för alla stater som vill arbeta för fred" och som accepterar de åligganden som FN-stadgan föreskriver och som, enligt organisationens sätt att se på saken, är villiga och kapabla att uppfylla dessa åtaganden. Generalförsamlingen beslutar om medlemskap enligt säkerhetsrådets rekommendationer. I juni 2006 hade organisationen 192 medlemmar. FN:s högkvarter ligger i New York.

Namnet uppfanns av Franklin D Roosevelt under andra världskriget och var tänkt att anknyta till de allierade. Organisationens första formella nytta var den deklaration, De förenade nationernas deklaration, som 1 januari 1942 förband alla allierade stater att inte ingå en separatfred med axelmakterna, Atlantdeklarationen. Namnet övertogs av det FN andra världskrigets segermakter grundade som en naturlig fortsättning på Atlantdeklarationen och andra överenskommelser från kriget.

Innehåll

Organisation

Förenta nationernas organisation är uppbyggt av flera organ, fonder, program och andra underorganisationer som tillsammans kallas FN-systemet. Organisationens arbete övervakas av sex huvudorgan:

Huvudorganen har operativa program, underorgan, fackorgan, självständiga organisationer, kommissioner, utskott och tillfälliga organ knutna till sig.

Säkerhetsrådet

Säkerhetsrådet har mycket stor makt i FN. De fem permanenta medlemmarna har vetorätt i alla beslut i säkerhetsrådet. Dessa fem är Kina, USA, Frankrike, Storbritannien och Ryska federationen, före detta Sovjetunionen. Från 1945 till 1971 var det Republiken Kina ("Taiwan") som hade Kinas plats. Från 1971 är det Folkrepubliken Kina ("Fastlandskina") som har platsen.

Det land som flitigast använt sin vetorätt var fram till 1984 Sovjetunionen. Efter 1984 är det USA, till exempel för att blockera fördömanden av Israels exproprieringar av palestinsk mark i Jerusalem.

FN-organ

För att genomföra FN:s arbete finns ett antal underorganisationer. Några av de mest kända är:

  • UNCHR, United Nations Commission on Human Rights
  • UNECE, United Nations Economic Commission for Europe
  • UNESCO, United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation
  • UNFPA, United Nations Population Fund
  • UNHCR, United Nations High Commissioner for Refugees
  • UNMIK, United Nations Interim Administration Mission in Kosovo
  • UNICEF, United Nations International Children's Emergency Fund
  • WHO, World Health Organisation
  • WFP, World Food Programme
  • IAEA, International Atomic Energy Agency
  • ILO, International Labour Organization
  • IMF, International Monetary Fund
  • IMO, International Maritime Organization
  • ITU, International Telecommunication Union

Därtill kommer flera operativa organ; till Säkerhetsrådet är ett flertal fredsbevarande operationer knutna.

Språk

Förenta Nationernas officiella språk är de språk på vilka alla dokument som utges av organisationen måste utges, förutsatt att dokumenten är av tillräckligt officiell karaktär. Dessa språk är arabiska, kinesiska, engelska, franska, ryska och spanska.

Medlemsstater

Huvudartikel: FN:s medlemsstater

FN har idag 192 medlemsländer sedan Montenegro den 28 juni 2006 blev upptaget som den senaste medlemmen. Av världens 193 självständiga stater är det endast Vatikanstaten som inte är medlem av FN. Territorier som Abchazien, Cooköarna, Färöarna, Grönland, Kosovo, Niue, Palestina, Somaliland, Sydossetien, Taiwan, Transdnestrien och Åland räknas i detta sammanhang inte som självständiga stater.

Historia

Huvudartikel: Förenta nationernas historia

FN grundades efter andra världskriget som en efterträdare till Nationernas förbund. År 1945 samlades representanter för 50 stater i San Francisco till den konferens som instiftade sammanslutningen. FN räknar sitt grundande till den 24 oktober 1945, när Republiken Kina, Frankrike, Sovjetunionen, Storbritannien och en majoritet av de övriga länderna hade ratificerat fördraget. FN-dagen firas därför den 24 oktober varje år.

Idén bakom FN utarbetades i deklarationer som undertecknades vid de allierades konferenser i Moskva och Teheran 1943. Organisationens namn var ett förslag från den amerikanske presidenten Franklin D. Roosevelt. Namnet användes första gången 1 januari 1942 i De förenade nationernas deklaration. Under andra världskriget använde de allierade namnet avseende deras gemensamma allianser. Under perioden augusti–oktober 1944 möttes representanter från Frankrike, Republiken Kina, Storbritannien, USA och Sovjetunionen i Washington, D.C. vid det som kommit att kallas konferensen i Dumbarton Oak. Förutom organisationens syften, kraven för medlemskap och olika utformningar av olika organ, diskuterades vid konferensen och senare möten, också olika metoder att återupprätthålla internationell fred och säkerhet samt internationellt ekonomiskt och socialt samarbete. Förslagen diskuterades av olika regeringar och även av medborgare över hela världen.

25 april 1945 inleddes Förenta nationernas konferens om internationella organisationer i San Francisco. Förutom de olika staternas regeringar var även flera icke-statliga organisationer som Lions Clubs International inbjudna att delta i diskussionerna kring FN:s stadgar. De 50 nationerna som fanns representerade på konferensen undertecknade FN-stadgan två månader senare den 26 juni 1945. Polen var inte representerat vid konferensen men fick en plats reserverat bland de stater som grundade FN. Antalet ursprungliga medlemmar i organisationen är därför 51. FN skapades 24 oktober 1945 efter att FN:s stadgar ratificerats av de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet – Republiken Kina, Frankrike, Sovjetunionen, Storbritannien och USA – och av en majoritet av de övriga 46 nationerna.

De som grundade FN hade högt ställda förhoppningar att organisationen skulle förhindra konflikter mellan världens nationer och göra krig omöjliga i framtiden genom att främja kollektiv säkerhet. Dessa förhoppningar har inte uppfyllts men världen har hittills inte fått uppleva ett nytt världskrig. Mellan 1947 och 1991 gjorde världens uppdelning i två ideologiska block under det kalla kriget alla överenskommelser och fredsinsatser mycket komplicerade. Efter det kalla krigets slut väcktes nya förhoppningar om att FN skulle bli en organisation som förverkligade världsomfattande samarbete och fred. Åtminstone ett dussintal konflikter har dock sedan dess plågat världen och sedan Sovjetunionens fall har USA intagit en så dominerande ställning att det skapat nya problem för FN.

Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs den 10 december 1948

Lokaler

Förenta nationernas högkvarter uppfördes i New York 1949 till 1950 på en tomt vid East River som köptes genom en donation från John D. Rockefeller, Jr. på 8,5 miljoner dollar. FN-högkvarteret öppnade officiellt 9 januari 1951. FN:s viktigaste högkvarter är det i New York, men organisationen har även viktiga organ förlagda till Genève, Haag, Wien och på flera andra orter.

FN-dagen

Huvudartikel: FN-dagen

FN-dagen har firats den 24 oktober varje år sedan 1948, till minne av att FN stadgan ratificierades detta datum 1945.

FN-temaperioder

För att fokusera på viktiga frågor utnämner FN internationella dagar, veckor, år och årtionden inom ett tema som till exempel, FN:s årtionde 1997 - 2006 för utrotande av fattigdom och internationella året 2006 för öknar och ökenutbredning.

Se även


Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk