Erland Nordenskiöld

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Nils Erland Herbert Nordenskiöld, född 19 juli 1877 i Stockholm, Finska församlingen, död 5 juli 1932 i Göteborg, var en svensk museiman och forskningsresande.

Innehåll

Familj

Erland Nordenskiöld var son till Adolf Erik Nordenskiöld och Anna Maria Mannerheim, dotter till hovrättspresidenten Carl Gustaf Mannerheim och Eva Wilhelmina von Schantz; han gifte sig den 2 april 1910 i Stockholm med Olga Vilhelmina Andelöw, dottern till en snickare.

Erland Nordenskiöld avled på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, jordfästes i Kristine kyrka där, men gravsattes på Västerljungs kyrkogård.

Erland Nordenskiöld var kusin till Gustaf Mannerheim; han fann tillsammans med Leonard Jägerskiöld ett engagemang i värvningen av frivilliga från Göteborg till finska inbördeskriget.

Mannen och livsverket

Erland Nordenskiölds uppväxt och fostran präglades i hög grad av faderns vetenskapliga gärning. Kort efter sin fil.kand. företog han en resa till Sydamerika 1899. Han åtföljdes på resan av Oscar Borge, expeditionens botaniker. Åren 1901-1902 företog han en ny resa till samma kontinent, den så kallade Chaco-Cordillera-expeditionen. Denna hade planerats tillsammans med Eric von Rosen och Gustaf von Hofsten, som var expeditionens etnograf-arkeolog respektive botaniker. Under denna resa väcktes Nordenskiölds intresse för indianer. Nya resor företogs 1904-1905 och 1908-1909, den senaste tack vare vännen Arvid Hernmarcks generösa bidrag. År 1913 företog han en ny resa, denna gång som nybakad intendent vid Göteborgs museum och föreståndare för dess etnografiska avdelning. På grund av första världskrigets utbrott dröjde det 13 år tills han åter kunde resa till Sydamerika.

Nordenskiöld förde rika och idag unika samlingar från Sydamerikas indianer hem till Göteborgs museum. Några av de folk han besökte är idag utrotade, andra har förlorat sin kulturella identitet. Han var känd som en fascinerande men också krävande föredragshållare, som gärna ägnade sig åt detaljer.[1] Nordenskiöld var ett ledande namn vid flera internationella amerikanistkongresser och en uppskattad generalsekreterare vid kongressen i Göteborg 1924. Som författare var han outtröttlig.

Hans musei- och forskartradition fördes vidare av Sven Lovén, H. Wassén, S. Linné, Stig Rydén och Karl Gustav Izikowitz. Nordenskiöld byggde upp den etnografiska avdelningen vid Göteborgs museum till vad som vid hans död betraktades som en förebild för motsvarande institutioner i världen. Han betraktas idag som en av pionjärerna inom den amerikanistiska forskningen.[2]

Bibliografi

  • Från högfjäll och urskogar (1902)
  • Indianlif i El Hran Chaco (1910)
  • Indianer och hvita (1911)
  • Sydamerikas indianer (1912)

Källor

  1. ↑ Svenskt biografiskt lexikon, 27. Stockholm 1990-1991
  2. ↑ Svenskt biografiskt lexikon, 27. Stockholm 1990-1991

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Erland_Nordenski%C3%B6ld"
Personliga verktyg
På andra språk