Dvärgflygfalanger
Från Rilpedia
| ?Dvärgflygfalanger | |
|---|---|
 Acrobates pygmaeus
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Underklass: | Pungdjur Marsupialia |
| Ordning: | Fåframtandade pungdjur Diprotodontia |
| Familj: | Dvärgflygfalanger Acrobatidae |
|
|
|
| §Acrobatidae Auktor: Aplin, 1987 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Dvärgflygfalanger (Acrobatidae) är en familj i underklassen pungdjur. I familjen finns två släkten med var sin art, dvärgflygpungmus (Acrobates pygmaeus) och Distoechurus pennatus.
Innehåll |
Utseende
Bara arten dvärgflygpungmus har en glidmembran som är fast vid djurets extremiteter. Kännetecknande för bägge arter är svansen som bär långa hår och som liknar en fjäder. Dessa små pungdjur når en kroppslängd mellan 6 och 12 centimeter och en vikt från 15 till 50 gram. Den mjuka pälsen är gråbrun.
Utbredning och levnadssätt
Dvärgflygpungmusen förekommer vid Australiens östa kustlinje och Distoechurus pennatus lever på Nya Guinea. Bägge arter är aktiva på natten. Under dagen gömmer de sig i olika tillflyktsorter som håligheter i trad eller självbyggda bon. De letar oftast i grupper med upp till tjugo individer efter föda men grupperna har ingen särskild struktur och består inte länge.
Dessa djur livnär sig av insekter, maskar, frukter och ibland även av nektar som de slickar med sina långa tungor.
Systematik
Arternas indelning i systematiken var länge omstridd. Tidigare räknades de till familjerna klätterpungdjur eller dvärgpungsovare och först sedan 1980-talet klassas de som egen familj. Efter nyare forskningar är den närmaste släkting snabelpungdjuret. Glidmembranen är inget tecken på släktskap på grund av att den förekommer i tre olika familjer – flygpungekorrar, ringsvanspungråttor och dvärgflygfalanger.
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
