Ringsvanspungråttor
Från Rilpedia
| ?Ringsvanspungråttor | |
|---|---|
.jpg) Pseudocheirus peregrinus
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Underklass: | Pungdjur Marsupialia |
| Ordning: | Fåframtandade pungdjur Diprotodontia |
| Familj: | Ringsvanspungråttor Pseudocheiridae |
|
|
|
| §Pseudocheiridae Auktor: Winge, 1893 |
|
|
|
|
|
Se text |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Ringsvanspungråttor (Pseudocheiridae) är en familj i underklassen pungdjur. Dessa djur har fått sitt namn efter den ringlade svansen som används för klättring. De är nära släkt med flygpungekorrar och räknades tidigare tillsammans med dessa i en gemensam familj. Skillnader mellan dessa djurgrupper finns huvudsakligen inom tändernas struktur. I familjen ringsvanspungråttor finns sex släkten med tillsammans 16 arter.
Innehåll |
Utbredning
Arter av familjen förekommer huvudsakligen i Australien och på Nya Guinea.
Utseende
Ringsvanspungråttor är medelstora pungdjur som är bra anpassade till ett liv i träd. Därför har de en gripsvans och två "tummar" (två tår av de främre extremiteterna är, lika som hos koalan, motsättlig). Svansen är mest lika lång som kroppen och saknar på undersidan hår. Huvudet är litet och öronen små och runda. Den mjuka och ylliga pälsen är på ovansidan oftast grå eller brun och på undersidan gul- eller vitaktig. Kroppslängden för vuxna djur ligger mellan 20 och 49 cm och vikten mellan 0,7 och 2 kg. Ringsvanspungråttor har en glidmembran och hoppar eller glider med hjälp av denne från gren till gren.
Levnadssätt
Dessa djur är aktiva på natten. Med undantag av arten Petropseudes dahli som förekommer i klippiga områden lever de i träd och når sällan marken. Under dagen vilar de i håligheter i träd eller bon av löv (Petropseudes dahli använder grottor eller bergsprickor) för att leta under natten på föda.
Föda
Ringsvanspungråttor är växtätare och livnär sig företrädesvis av löv men ibland även av blommor och frukter.
Fortplantning
Hos dessa djurs pung finns två till fyra mjölkvårtor och öppningen ligger bakåt. Honan föder ett till två ungdjur åt gången som tillbringar sex månader i pungen. Efter sju till tio månader sluter honan att ge di och efter två år är ungarna könsmogna.
För de flesta arter ligger medellivslängden vid fyra eller fem år. Bara arten jätteflygfalanger (Petauroides volans) kan bli upp till 15 år gammal.
Hot
Det största hotet består av förstörningen av arternas levnadsområde genom skogsröjning. Två arter listas av IUCN som hotad. För flera arter som lever på Nya Guinea saknas säkra data.
Släkten
Vanligtvis indelas familjen i följande sex släkten.
- Pseudocheirus - en art
- Pseudochirulus - sju arter
- Pseudochirops - fem arter
- Petropseudes - en art
- Hemibelideus - en art
- Petauroides - en art
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
