Svensktoppen

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Svensktoppen är en hitlista i Sveriges Radio som sändes för första gången 1962. Den har genom åren dominerats av dansbandsmusik, "schlager", visor och lättare pop och rock. Carolina Norén är programledare sedan den 26 augusti 2007, då hon efterträdde Annika Jankell.

Historia

Föregångaren till Svensktoppen var De tio, som startades av piratradiostationen Radio Nord den 12 november 1961. Efter nedläggningen av Radio Nord togs programidén över av Sveriges Radio, där Svensktoppen började som ett inslag i programmet Svensklördag i Sveriges Radio P1 den 13 oktober 1962. Den gången befann man sig i Svärtinge Folkets hus i Östergötland och med hjälp av mentometerknappar fick publiken rösta. Den första svensktoppsettan blev Midnattstango med Lasse Lönndahl. Redan den 10 november 1962 blev Svensktoppen ett fristående program.

Svensktoppen har under åren haft många kritiker. Aftonbladets nöjesreporter Jan Andersson kallade i början av 1970-taletprogrammet för musikalisk nedskräpning och anmälde det till radionämnden. Under 1970-talet fick programmet också kritik för att, trots namnet, sånger skrivna och sjungna av medborgare i andra stater än Sverige fick vara med. Programmet kritiserades också för att bara gå ut på att marknadsföra de stora skivbolagens senaste artister.

1974 infördes en regel som sa att låtarna fick ligga på listan i högst tio veckor. 1974 infördes även bestämmelsen att både text och musik måste ha skrivits av svenska medborgare. Översättningar av icke-svenska originallåtar var alltså inte längre tillåtna, däremot behöver inte den framförarande artisten ha svenskt pass. Detta gjorde att dansbandsmusiken började ta över alltmer på listan. Denna regel ändrades i mitten av 1978, då man åter igen tillät utländska låtar i svensk översättning. Däremot skulle minst hälften av melodierna som testades ha svenska upphovsmän.

I början av 1980-talet provades olika idéer för att förnya programmet. En säsong gjorde man ett försök med att listan skulle röstas fram via vykort, vilket dock blev mindre populärt då listan helt plötsligt dominerades av pop.

Den 13 juni 1982 lades programmet ned men återkom den 13 oktober 1985. Däremellan sändes något som hette Skivstafetten där programledaren varje vecka besökte en familj, som då fick rösta fram den aktuella listan med fem låtar och fem utmanare. Detta program lades ned under första halvan av 1984.

När Svensktoppen åter startades den 13 oktober 1985 fick man åter igen ligga hur många veckor som helst på listan, men från och med detta år måste både text och musik ha skrivits av en svensk medborgare. Något som däremot blev nytt från och med detta år var att sånger med religiös anknytning och instrumentala melodier fick lov att vara med, vilket gjorde att exempelvis Lars Roos, Åsa Jinder och Roland Cedermark kunde testas.

Från och med 1993 ersatte man juryn genom att inbjuda lyssnarna att rösta på melodierna via vykort (senare telefonröstning); och detta i samband med att programmet flyttades över från Sveriges Radio P3 till Sveriges Radio P4. Programmets sändningstid flyttades nu även från söndag morgon till lördag morgon. 1993 års ändring av röstsystemet innebar att listan blev mer statisk och att dansband och dansbandssångare snart kom att dominera listan kraftigt. Övrig musik testades men hade från mitten av 1990-talet oftast stora svårigheter att komma in, även om artisten eller gruppen i sig var starkt etablerad, med undantag för populära sånger från Melodifestivalen och i viss mån även till exempel Gyllene Tider och Magnus Uggla som hade vissa framgångar.

I november 1999 beslutades att från 1 januari år 2000 att ändra inriktning, och göra programmet "popigare" ^[1].

I den svenska Melodifestivalen 2002 avskaffades kraven på sång på svenska, och ersattes av sång på valfritt språk. Det medförde att flera Melodifestivalbidrag från 2002 inte kunde testas på Svensktoppen, till exempel segrande "Never Let It Go" av Afro-dite.

I januari 2003 ändrades listans regler. Man fick nu för första gången sjunga på valfritt språk förutsatt att texten var skriven av en svensk medborgare, och att den var i original (både musik och text). Jurysystemet återkom och listan blev åter mer musikaliskt blandad. Programmets sändningstid flyttades tillbaka till söndag morgon.

Den 12 januari 2003 spelades bara 15 utmanare upp. Med 2003 års regeländringar började dansbandsmusiken avta, först sakta men säkert, men ganska snart började det gå mycket fort. Dock händer det fortfarande ibland att dansband dyker upp på listan, och ligger några veckor där. Numera släpps dock bara ett fåtal dansbandslåtar fram till test.

Istället har främst Benny Anderssons Orkester skördat stora framgångar efter 2003, vilket man dock gjort i mindre omfattning ända sedan 2001. Andra som haft framgångar är the Ark. BWO och Sahara Hotnights, vilka alla representerar musik som historiskt sett i första hand inte förknippats med Svensktoppen. Bidrag från Melodifestivalen har också lyckats bra även i fortsättningen. Framgångar har också nåtts av deltagare från Idol.

2003 års regeländringar har mötts av blandade reaktioner. Vissa menar att programmet blivit mer musikaliskt blandat, jämfört med dansbandsåren. Andra menar att musiken påminner för mycket om den på reklamradiostationer som Mix Megapol, Radio Match och Rix FM.

Från 2003 har även rekorden blivit längre.

Programledare

Svensktoppen har haft ett stort antal programledare genom åren, men endast två har arbetat en längre tid: Ulf Elfving och Kent Finell, den senare i flera perioder.

Rekord

Den melodi som legat längst på Svensktoppen genom tiderna är "Du är min man" av Benny Anderssons Orkester & Helen Sjöholm, som gick in på listan den 11 juli 2004 ^[2].

De som haft flest låtar på listan är Sten & Stanley/Sten Nilsson, som har varit med 61 gånger. Ann-Louise Hanson är den soloartist/kvinnliga artist som haft flest låtar på Svensktoppen (44 st), bland annat "Gammaldags musik", "Min luftballong" och "Låt inte din skugga falla här". Andra artister som haft många låtar på Svensktoppen är Sven-Ingvars, Siw Malmkvist, Hootenanny Singers, Östen Warnerbring, Lill-Babs och Lasse Berghagen.

Den yngsta artist som någonsin varit med är Anita Hegerland som låg på listan som nio-åring med "Mitt sommarlov" ("La golondrina") 1970. Äldst på Svensktoppen är Julia Caesar som vid 82 års ålder kom in med revyvisan "Annie från Amörrka" 1967.

Åren 1974-1982 fick en melodi ligga max tio veckor på Svensktoppen.

Signatur

Svensktoppens signaturmelodi var från början Det kommer en vår av Jules Sylvain med Mats Olsson och hans orkester. Under 1980-talet byttes den ut mot Fi-Gu-La med Coste Apetrea, en fri tolkning av Det kommer en vår. 2001 gick man tillbaka till den gamla signaturen igen.

Röstning

Sedan den 12 januari 2003 röstas listan fram av en jury. Juryn består av 5000 slumpvis utvalda svenska medborgare från hela landet, mellan 16 och 79 år. En jurymedlem får endast rösta under fyra veckor, och varje vecka byts 1250 av dem ut mot lika många nya. Medlemmarna får ett röstkort hemskickat med posten, med en personlig röstkod och instruktioner om hur man röstar. Röstningen sker via telefon eller internet, där jurymedlemmarna väljer ut sina tre favoritlåtar i rätt ordning.

På Svensktoppen, den 27 januari 2008 intervjuades den ansvarige för röstningssystemet, Claes Falk, som redovisade att de som vanligast utnyttjar sin rösträtt är kvinnor hellre än män, folk från landsorten hellre än från storstäder, och vanligast ur ålderskategorin 25-64 år.

Utmanarna

I Svensktoppen den 3 februari 2008 avslöjade producent L.G. Alsenius hur utmanarmelodierna till listan väljs ut.

Utmanarna väljs ut baserat på hur mycket de spelats i Sveriges Radio P4, hög placering på Trackslistan i Sveriges Radio P3, och hög placering för tillhörande album på den svenska albumförsäljningslistan.

Referenser

1. ↑ Aftonbladet 20 november 1999 - Uppror mot P4:s ändringar
2. ↑ Rekord på Svensktoppen

Externa länkar

• Svensktoppen på Sveriges Radio
• SvenskToppen.nu, statistiksajt om Svensktoppen