Cebuano
Från Rilpedia
| cebuano Sinugboanon |
|
| Talas i | Filippinerna |
|---|---|
| Region | Visayas och Mindanao |
| Antal talare | över 20 miljoner |
| Klassificering | austronesiskt malajo-polynesiskt |
| Språkkoder | |
| ISO 639-2 | ceb |
| ISO 639-3 | ceb |
Cebuano, även kallat visaya eller bisaya, är ett Austronesiskt språk. Det talas i Filippinerna av ca 20 000 000 personer. Cebuano med närbesläktade dialekter är huvudspråk inom en stor del av centrala och södra Filippinerna, på öarna Cebu (som har gett namn åt språket), Bohol, Negros, Leyte, och delar av Mindanao.
Språkets grammatik och huvuddelen av ordförrådet är austronesiskt, men spanskan har haft ett avsevärt inflytande och mängder med spanska ord har inkorporerats. Till exempel har språket en dubbel uppsättning räkneord, både spanska och austronesiska.
Som folkligt talspråk och umgängesspråk torde cebuano vara ohotat i sin region, men dess roll i mer officiella sammanhang är blygsam. Skolundervisning i grundskolan bedrivs på filipino och engelska även i områden där alla elever har cebuano som modersmål.
Innehåll |
Skrift och fonologi
Cebuano har 21 fonem. Sexton är konsonanter: p, t, k, ? (glottal klusil), b, d, g, m, n, ng, s, h, w, l, r, och y, och fem vokaler: i, e, a, o, och u.
Traditionellt har cebuano skrivits med Baybayin-alfabetet, men idag används en delmängd av det latinska alfabetet, kallad Abakada, motsvarande de fonem som räknats upp ovan.
Vokaler
Innan spanjorerna kom hade cebuano bara tre vokalfonem: /a/, /i/, och /u/. Med introduktionen av spanska låneord expanderade vokaluppsättningen med /ɛ/ och /o/, även om o och u fortfarande är nära nog allofoner.
Konsonanter
Nedan är en tabell med konsonanterna i cebuano. Klusiler (stoppkonsonanter) är alltid oaspirerade. Den velara nasalen (ng) används även i början av ord, i motsats till svenskans ng.
| Bilabial | Dental | Palatal | Velar | Glottal | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | m | n | ŋ | |||
| Klusil | Tonlös | p | t | k | ʔ | |
| Tonande | b | d | g | |||
| Affrikata | s | h | ||||
| Flapp | ɾ | |||||
| Lateral | l | |||||
| Approximant | w | j | ||||
Betoning
Betoning kan vara betydelseskiljande, så at dápit med betoning på första stavelsen betyder "bjuda in", medan dapít med betoning på andra stavelsen betyder "nära".
Grammatik
Cebuano är ett språk med grundordföljd VSO (verb subjekt objekt). Viss flexibilitet finns i ordföljden, så att topikalisering av en komponent sker genom att den lyfts fram först i meningen, liksom i svenska. Adjektiv och verb kopplas ihop med förbindelseordet nga, och kan stå i godtycklig ordning bara nga är mellan dem.
Substantiv
Substantiv i cebuano böjs inte, men kasusmarkörer läggs normalt till framför dem. Till skillnad från svenska och de flesta andra europeiska språk är cebuano ett ergativt språk. Medan svenska skiljer på nominativ (subjekt) och ackusativ (objekt), skiljer istället cebuano mellan:
- Ergativ: den aktivt handlande som påverkar ett objekt, subjektet till ett transitivt verb.
- Absolutiv: den som utsätts för något, objektet till ett transitivt verb eller subjektet till ett intransitivt.
Det finns tre typer av kasusmarkörer:
Kinsa används för att markera det topikaliserade i en mening, och även för båda leden i en ekvativ mening.
Tag-iya används för ägaren till något eller den som aktivt gör något.
Gitagan-an.markörer motsvarar närmast svenskans prepositioner, och används för sådant som läge och riktning.
Kasusmarkörer delas dessutom in i två klasser, för personer och för allting annat.
Nedan är en tabell med kasusmarkörer. Mga (uttalat [maˈŋa]) är pluralmarkör.
| Kinsa | Tag-iya | Gitagan-an | |
|---|---|---|---|
| allmänt singular | ang | sa | sa |
| allmänt plural | ang mga | sa mga | sa mga |
| person i singular | si | ni* | kang |
| person i plural | sila si/ silang | nila ni/ nilang* | kanila ni/ kanilang |
Exempel:
Miabot si Manang Kcy.
har-kommit Manang Kcy
"Manang Kcy hae kommit."
Gwapo si Roland Christian.
Snygg är Roland Christian.
"Roland Christian är snygg."
Nakit-an ni Nicoy si Janx.
såg Nicoy Janx
"Nicoy såg Janx."
Mangadto silang Karlatoot ug Susiedear sa balay ni Jedd.
Ska-gå Karlatoot och Susiedear till hus -s Jedd
"Karlatoot och Susiedear ska gå till Jedds hus."
Hain ang mga libro?
Var de där bok
"Var är böckerna?"
To-a kang Williever ang yawe.
Vid med Williever den nyckel
"Williever har nyckeln."
Pronomen
Precis som substantiv är pronomen kasusmarkerade.
| Kinsa | Tag-iya(primär)* | Tag-iya(modifier)** | Gitagan-an | |
|---|---|---|---|---|
| Första person singular | ako | akoa*** | nako | kanako |
| Andra person singular | ikaw | imoha*** | nimo | kanimo |
| Tredje person singular | siya / sya | iyaha /iya | niya | kaniya |
| Första person plural inklusiv (jag & du) | kita | atoa / ato | nato | kanato |
| Första person plural exklusiv (jag & de) | kami | amoa / amo | namo | kanamo |
| Andra person plural | kamo | inyoha | ninyo | kaninyo |
| Tredje person plural | sila | ilaha | nila | kanila |
*Det finns två varianter av tag-iya. De är snarlika utom att primär tag-iya kräver förbindelseordet nga medan...
**... modifier tag-iya inte kan användas som adjektiviskt komplement.
***Sista stavelsen bortfaller ofta.
När ett pronomen inte står först i en mening används oftast en kortare form:
| Kinsa | Tag-iya(primär) | Tag-iya(modifier) | Gitagan-an | |
|---|---|---|---|---|
| Första person singular | ko* | ako | ko | nako |
| Andra person singular | ka | imo | mo | nimo |
| Tredje person singular | siya | iya | niya | niya |
| Första person plural inklusiv | ta** | ato | nato | nato |
| Första person plural exklusiv | mi | amo | namo | namo |
| Andra person plural | kamo | inyo | ninyo | ninyo |
| Tredje person plural | sila | ila | nila | nila |
*När objektet är i andra person används ibland ta istället för ko.
**När objektet är i andra person kan ta betyda första person singular.
Exempel:
Misulat ko.
"Jag skrev."
Gisulatan ko niya.
"Han/hon skrev mig ett brev."
Akong ihatag niya.
"Jag ska ge det till honom/henne."
Modifier tag-iya pronomen följer efter det ord de bestämmer. Primära tag-iya pronomen kan ersätta ersätta ett modifier tag-iya pronomen men föregår då det ord de bestämmer.
Ang balay nako.
Ang akong balay.
"Mitt hus."
Det inklusiva vi, kita, syftar på talaren och den tilltalade tillsammans, och kan också inkludera ytterligare personer.
Det exklusiva vi, kamí, syftar på talaren och någon/några andra, men 'inte' den tilltalade.
Wala tay bugas.
"Vi (du och jag) har inget ris."
Wala miy bugas.
"Vi (någon annan och jag, men inte du) har inget ris."
Pronomen i cebuano are könsneutrala, så att siyá betyder både han och hon.
Demonstrativa Pronomen
| Kinsa | Tag-iya | Gitagan-an* | |
|---|---|---|---|
| Närmast talaren (det här) | kiri(ri)** | iri | ngari |
| Nära talaren och den tilltalade (det här) | kini(ni) | ini | nganhi |
| Närmast den tilltalade (det där) | kana(na) | ana | nganha |
| Långt bort från båda | kadto(to) | ato | ngadto |
*Formen med nga- kan ersättas med di- så att ngari, nganhi, nganha, ngadto blir diri, dinhi, dinha, didto.
**Formen inom parentes är kortformen som ofta används när pronomenet inte står först i en mening.
Exempel:
Unsa ni?
Vad detta? "Vad är det här?"
Kinsa nang tawhana?
Vem den där man? "Vem är den där mannen?"
Gikan ni Pedro ning sulata.
Från (ni=adjektiv) Pedro detta brev "Det här brevet är från Pedro."
Mangaon sila didto.
Ska-äta de där-borta "De ska äta där."
Mikaon ana ang bata.
Åt det där det barn. "Barnet åt det där."
Verb
Verben i cebuano är krångliga för en svensk, både för att de är morfologiskt komplicerade, och för att de olika formerna inte alls matchar det svenska verbsystemet. Verben har affix som kan ange fokus, aspekt, modus, och annat, men däremot inte direkt tempus som vi är vana vid.
Aspekt
Verben böjs med avseende på aspekt snarare än tempus. Imperativ används för uppmaningar, ungefär som i svenska. Därutöver finns två aspekter som saknar svensk motsvarighet, och veterligen också saknar svenska namn: incepted och incepting.
- imperativ aspekt - för uppmaningar.
- incepted aspekt - handlingar som inte kommer att påbörjas i framtiden, d.v.s. förflutna handlingar, och pågående handlingar som inte vanemässigt upprepas.
- incepting aspekt - handlingar som kommer att påbörjas i framtiden, d.v.s. futurum och vanemässigt upprepade handlingar.
Exempel på "INCEPTED" ASPEKT:
Förfluten tid
1. Jag åkte till Europa.
Handlingen påbörjades i det förflutna, därför blir det i cebuano:
Miadto ko sa Uropa .
2. Äntligen hittade jag dig,
Handlingen påbörjades i det förflutna, därför blir det i cebuano:
Nakaplagan ra gyud ta ka.
Pågående handlingar
1. Jag går (håller på att gå) till köket.
Handlingen påbörjades innan yttrandet sades, därför blir det i cebuano:
Nagpadulong ko sa kusina.
2. Peter hittar Miriam.
Handlingen påbörjades innan yttrandet sades, därför blir det i cebuano:
Nakaplagan ni Pedro si Miriam.
Exempel på "INCEPTING" ASPEKT
Framtida handlingar
1. Jag kommer att återvända till jul.
Har inte hänt ännu, och således inte påbörjats:
Mobalik ko karong Pasko.
2. Hon kommer att hitta dig.
Har inte hänt ännu, och således inte påbörjats:
Iya kang makit-an.
Vanemässiga handlingar
1. Hon går till stranden varje morgon.
Även om det redan har hänt, så kommer det också att hända igen varje framtida morgon, och gåendet kommer påbörjas gång på gång även i framtiden:
Moadto siya matag buntag sa baybayon.
2. Han hittar alltid henne där.
Även om det redan har hänt, så kommer det också att hända igen
Kanunay siya niyang makaplagan didto.
Fokus
Ett speciellt drag hos verben i cebuano är att verbformen återspeglar verbets relation till meningens tema, det som topikaliserats i meningen genom att ges absolutivt kasus.
Det finns nio vanliga fokusklasser: um-, pag-, pang-, ka-, magka-, on-, an-, i-, och reciprok klass.
um- verb
- Form
| imperativ | incepted | incepting | wala bas |
|---|---|---|---|
| -(um)- | mi- | mo- | mo- |
- Funktion - den här formen används i följande två fall:
- man betonar att händelsen är momentan
- man betonar att händelsen är en medveten handling
- Typ av tema - den som utför handlingen är tema.
pag- verb
- Forms
| imperativ | incepted | incepting | wala bas |
|---|---|---|---|
| pag- | nag- | mag- | mag- |
- Funktion - uttrycker handlingar som
- pågår ett tag
- inte nödvändigtvis är medvetna
- Typ av tema - temat handlar om den som utför handlingen
pang- verb
- Forms
| imperativ | incepted | incepting | wala bas |
|---|---|---|---|
| pang- | nang- | mang- | mang- |
- Funktion - pluritiv form av um- verb
- Typ av tema - den som utför handlingen är tema.
ka verbs
- Forms
| imperativ | incepted | incepting | wala bas |
|---|---|---|---|
| ka- | na- | ma- | ma- |
- Funktion - handlar om förändringar
- Typ av tema - det som förändras är tema
magka verbs
- Forms
| imperativ | incepted | incepting | wala bas |
|---|---|---|---|
| none | nagka- | magka- | magka- |
- Funktion - handlar om en långsam fortskridande förändring
- Typ av tema - den som förändras är tema
reciproka verb
- Forms
| imperativ | incepted | incepting | wala bas |
|---|---|---|---|
| pag-in-ay | nag-in-ay | mag-in-ay | mag-in-ay |
- Funktion - ömsesidiga handlingar
- Typ av tema - minst två personer/saker som gör något ömsesidigt på varandra
on- verb
- Forms
| imperativ | incepted | incepting | wala bas |
|---|---|---|---|
| -a | gi- | -on | -a |
- Funktion - det direkta objektet är tema. Liknar närmast svenskans passivformer.
an- verb
- Forms
| imperativ | incepted | incepting | wala bas |
|---|---|---|---|
| -i | gi-an | -an | -i |
- Funktion - det indirekta objektet är oftast tema
i- verbs
- Forms
| imperativ | incepted | incepting | wala bas |
|---|---|---|---|
| i- | gi- | i- | i- |
- Funktion - det använda instrumentet är ofta temat
Modus
Modus finns tre i cebuano: intuitiv, icke-intuitiv, och aptativ.
- Intuitiv - intuitiv är verbets normala modus. Verbformerna i tidigare avsnitt ovan är i intuitiv.
- Icke-intuitiv - icke-intuitiv används för att uttrycka oväntade eller oavsiktliga händelser. Det finns därför inga icke-intuitiva imperativ.
- Aptativ - aptativ uttrycker möjligheten av en handling. Liksom icke-intuitiv saknar även aptativ en imperativform. I "incepted" aspekt motsvarar aptativ närmast svenskans perfekt. I "incepting" aspekt motsvarar det svenska uttryck med "kan/kunde".
Icke-intuitiv
| ICKE_INTUITIV | incepted aspekt | incepting aspekt | wala form |
|---|---|---|---|
| um verb | nahi- | mahi- | mahi- |
| pag verb | nahi- | mahi- | mahi- |
| pang verb | nahipang- | mahipang- | mahipang- |
| ka verb | naha- | maha- | maha- |
| magka verb | none | none | none |
| reciproka verb | nagka-in-ay | magka-in-ay | magka-in-ay |
| on verb | na- | ma- | ma- |
| an verb | hing-an | mahi-an | hing-i |
| i verb | nai- | mai- | mai- |
Aptativ
| APTATIV | incepted aspekt | incepting aspekt | wala form |
|---|---|---|---|
| um verb | naka- | maka- | maka- |
| pag verb | naka- | maka- | maka- |
| pang verb | nakapang- | makapang- | makapang- |
| ka verb | none | none | none |
| magka verb | none | none | none |
| reciproka verb | none | none | none |
| on verb | na- | ma- | ma- |
| an verb | na-an | ma-an | ma-i |
| i verb | gika- | ika- | ikaw |
Bestämningar
Adjektiv i cebuano (och substantiv som används som bestämningar) länkas till det ord de bestämmer med länkordet nga. Om nga kommer efter ett ord som slutar på vokal, glottalt stopp eller bokstaven N så assimileras nga som ett suffix -ng på det ordet.
Adjektiv placeras oftast före det ord de bestämmer, men kan också placeras efter.
Exempel:
maayong buntag = god morgon
dakong panon = en stor skara
mga matang malulot = vackra ögon
A noun however always comes after the word it modifies. Ett substantiv placeras däremot alltid efter det ord det bestämmer.
Exempel:
balay nga bato = stenhus
hangin nga habagat = sydöstmonsun
Superlativ uttrycks med affixet kina--an eller partikeln labing eller prefixet pinaka-
Exempel:
kinamaayohan = bäst
kinadak-an = störst
labing malulot = vackrast
pinakagwapa = vackrast
Komparativ uttrycks med någon av partiklarna mas eller labawng.
Enklitiska Partiklar
Cebuano har enklitiska partiklar som bär mycket information om betydelsenyanser
Några exempel på vanligt förekommande partiklar:
- na och pa
- na: nu, redan, än
- pa: fortfarande, annars, utöver, än
- man: partikel som används för att bortse från orsaker eller resultat;även, fastän
- pud,sad: också
- lamang (lang): begränsande partikel; bara
- daw, kuno: en partikel som uttrycker att informationen i yttrandet är hörsägen; man säger, det sägs att, det lär vara så att, ...
- gyud: artig partikel
- ba: används i ja/nej-frågor och ibland i andra sorters frågor
- sa: för tillfället, för ett ögonblick men ändå (i negativa fraser)
- kaha: uttrycker förvåning; jag undrar, kanske, minsann (används ibland också i frågor).
- kay: uttrycker orsak; eftersom, alltså
- diay: insiktspartikel; uttrycker att talaren har insett eller plötsligt kommit ihåg något.
- tingali: uttrycker osäkerhet; kanske, eventuellt, tycks
- unta: uttrycker hopp, orealiserat villkor (med verb i incepting aspekt), används i villkorliga uttryck.
Negation
Det finns tre negationer i cebuano: dili, wala, och ayaw.
Dili negerar adjektiv, substantiv, och "incepting" verb.
Dili ko motrabaho ugma.
"Jag kommer inte att arbeta imorgon."
Dili dato tong babayhana.
"Den kvinnan är inte rik."
Wala negerar "incepted" verb och existentiella påståenden.
Wala koy kwarta.
"Jag har inga pengar."
Wala ko motrabaho tibuok adlaw.
"Jag arbetade inte hela dagen."
Ayaw används för negativa befallningar.
Ayaw og hilak.
"Gråt inte."
Ayaw mo pagdagan-dagan dinhi.
"Spring inte här!"
Frågeord
- Unsa? Vad?
- Asa? Var? (för en plats)
- Diin?, Dis-a? Var?
- Hain?, Saa? Var? (för ett föremål eller en person)
- Kinsa? Vem?
- Ngano? Varför?
- Kangkinsa? Till vem?
- Giunsa? Hur?
- Kanus-a? När?
- Pila ka buok?, Pila? Hur många?
- Tagpila? Hur mycket?
- Diay ba? Verkligen?
Asa eller hain?
Asa och hain—båda betyder var—används i olika kontext i formell cebuano.
Asa används när man frågar efter en plats.
-
- Asa ka padulong? (Vart går du?)
- Asa ta molarga? (Vart reser vi?)
Hain används när man frågar efter personer eller saker.
-
- Hain na ang gunting? (Var är saxen?)
- Hain na si Arsenia? (Var är Arsenia?)
I talspråk används däremot mest asa. Det är sällan man hör hain.
Externa länkar
- http://www.netphase.org/webimages/cebuano.pdf
- http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=ceb
- http://www.bohol.ph/books/Jimenez/EnglishBisayaGrammar.html
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
