Koldioxid
Från Rilpedia
| Koldioxid | |
|---|---|
  |
|
| Systematiskt namn | Koldioxid |
| Kemisk formel | CO2 |
| Molmassa | 44 g/mol |
| Utseende | Färglös gas |
| CAS-nummer | 124-38-9 |
| SMILES | C(=O)=O |
| Egenskaper | |
| Densitet | fast form: 1,6 g/cm³ gasform: 1,98 g/dm³ |
| Löslighet (vatten) | 1,45 g/l |
| Smältpunkt | -57 °C (under högt tryck) |
| Kokpunkt | -78 °C (sublimerar) |
| Ångtryck | 5730 kPa (20 °C) |
| Termokemi | |
| ΔfH0liquid | -393,52 kJ/mol |
| S0solid | 213,79 J/mol ·K |
| Säkerhet | |
| Förtäring | Kan skapa illamående, kräkning och inre blödningar. |
| Inandning | Kvävning, hyperventilering. |
| Hud | Torris kan orsaka köldskador. |
| Ögon | Kan orsaka blindhet. |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Koldioxid (latinskt namn: Dioxidum carbonis) är en mycket vanlig gas, som är lukt- och färglös i normala temperaturer. För närvarande (mars 2009) utgör den omkring 389 ppm av atmosfärens volym.[1] Koldioxid har en fundamental biologisk betydelse, spelar en viktig roll för jordens klimat och har många industriella tillämpningar.
Innehåll |
Biologisk roll
Koldioxid bildas genom andning hos alla aeroba organismer (växter, djur, svampar och många mikroorganismer). I kroppen är koldioxid en restprodukt som bildas vid cellandningen, och lämnar kroppen med utandningsluften, Men som är livsviktig för att cellandningen ens ska fungera pga diffussion i de röda blodkropparna. Med hjälp av fotosyntesen omvandlar, å andra sidan, växterna koldioxid och vatten till sockerarter, som de dels använder i sin egen metabolism, dels lagrar i cellerna, ofta omvandlat till cellulosa, stärkelse eller fett. Fotosyntesens bindande av koldioxid och lösgörandet genom andning och annan förbränning, kan under normala förhållanden ungefärligen balansera varandra.
Egenskaper
Koldioxid är tung, kvävande och mycket svår att få att reagera. Vid inandning i höga koncentrationer får man en sur smak i munnen och en stickande känsla i hals och svalg eftersom gasen löser sig i saliven och bildar kolsyra. Molekylen är rak och består av en kolatom omgiven av två syreatomer. Vid låg temperatur övergår gasen till fast tillstånd, så kallad kolsyresnö eller torris. Vid normalt tryck sublimerar kolsyresnön till gasform. Sublimationspunkten för koldioxid vid normalt tryck ligger vid –78 °C. Koldioxid i flytande form kan endast förekomma vid högt tryck; trippelpunkten ligger vid 5,1 atmosfärer och vid 25 °C måste trycket ökas till 67 atm för att gasformig koldioxid ska övergå i flytande form[2].
Miljöpåverkan
Koldioxid är en växthusgas och bildas vid fullständig förbränning av kolföreningar i syre. Vid förbränning av biomassa ökar inte halten av koldioxid i atmosfären, så länge biomassan tillåts växa upp igen och åter absorbera samma mängd koldioxid. Vid förbränning av fossila bränslen som kol, petroleum, naturgas och oljeskiffer ökar dock atmosfärens koldioxidhalt, eftersom det kol som genom sådan förbränning tillförs atmosfären, under mycket lång tid varit utanför kretsloppet. Denna ökning av koldioxiden, som industrialismen och dess storskaliga utnyttjande av fossila bränslen medfört, bidrar starkt till en ökad växthuseffekt vilket orsakar en global uppvärmning.
Användningsområden
Koldioxid används i livsmedelsindustrin, oljeindustrin och den kemiska industrin.
Koldioxid är lättlöslig i vatten och bildar då en vattenlösning innehållande den svaga syran kolsyra, H2CO3. Jäsmedel bildar koldioxid som bildar små gasbubblor i bakverk. Som konserveringsmedel betecknas koldioxid med E-nummer E 290.
Kolsyresläckare är en typ av brandsläckare som använder koldioxid för att släcka bränder genom att tränga undan syre och kyla ner branden. Flytande koldioxid och torris används även som köldmedel i andra sammanhang.
Koldioxid används som drivmedel till paintballmarkörer och vissa luftpistoler
Toxikologisk information
- Lukt : Ingen luktvarning. Höga halter ger dock svagt stickande lukt.
- Egenskaper : Gasen är tyngre än luft. Risk för ansamling i slutna utrymmen, speciellt vid marknivå. Högsta CO2-halten finns normalt i rummets lägsta punkt.
- Kvävande genom inandning då den undantränger luftens syre.
- Även låga halter orsakar snabbt cirkulationssvikt.
Symptom:
- huvudvärk
- illamående
- kräkningar
- kan följas av medvetslöshet.
Se även
Noter
- ↑ http://co2now.org/index.php/Current-CO2/CO2-Now/current-data-atmospheric-co2.html
- ↑ Atkins, Peter och de Paula, Julio: Atkins' Physical Chemistry, Oxford University Press, Oxford 2002 "6.3",, Sjunde upplagan, sid. 139. ISBN 0-19-879285-9.
