Brandkronad kungsfågel

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Brandkronad kungsfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)
Regulus ignicapillus Roitelet triple-bandeau.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Tättingar
Passeriformes
Familj: Kungsfåglar/Sångare
Regulidae/Sylviidae
Släkte: Regulus
Art: Brandkronad kungsfågel
R. ignicapillus
Vetenskapligt namn
§Regulus ignicapillus
Auktor: Temminck, 1820
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Brandkronad kungsfågel (Regulus ignicapillus) är en liten fågel i familjen kungsfåglar.

Innehåll

Utseende och läte

Den blir upp till 9 cm lång och är grönare ovan och vitare under än kungsfågel. Den skiljer sig också från kungsfågel genom tydligt vitt ögonbrynsstreck och svart streck genom ögat. Även ungfåglarna har dessa streck. Liksom de unga kungsfåglarna saknar de dock det gula på hjässan. Den skiljer sig från kungsfågelsångare genom avsaknad av ljusgul övergump.

Utbredning, biotop och taxonomi

Brandkronade kungsfågeln häckar i södra och mellersta Europa, södra England och i öster förekommer den så långt österut som till det forna Sovjetunionen. Den häckar också i västra Turkiet och nordvästra Afrika. De nordligaste bestånden flyttar till västra och södra Europa.

Taxonomi

Gruppen kungsfåglars taxonomi är omdiskuterad. Enligt klassisk taxonomi kategoriseras de som en underfamilj bland familjen sångare (Sylviidae) medan vissa idag för den till den egna familjen kungsfåglar (Regulidae).

Brandkronad kungsfågel delas upp i två underarter:

Madeirakungsfågel (Regulus madeirensis) är endemisk för Madeira och ansågs tidigare vara en undert men behandlas idag som en distinkt art. Även kanariekungsfågel (Regulus teneriffae) har behandlats som en underart till brandkronad kungsfågel.[1]

Förekomst i Sverige

I Sverige är den sällsynt och ses främst under april-maj, några fynd görs även i september-oktober. Enstaka häckningar har förekommit i Skåne, Blekinge och på Öland. Den nordligaste observerade häckningen skedde 2007 i Slottsskogen i Göteborg.

Referenser

Noter

  1. Mayr & Cottrell (1986)

Källor

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D.: Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält., Albert Bonniers förlag, Stockholm 1999, första upplagan. ISBN 91-34-51038-9. 

Externa länkar


Personliga verktyg