Benved
Från Rilpedia
| ?Benved | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Celastrales |
| Familj: | Benvedsväxter Celastraceae |
| Släkte: | Benved Euonymus |
| Art: | Benved E. europaeus |
|
|
|
| §Euonymus europaeus Auktor: L. |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Benved (Euonymus europaeus) är en i Sverige ganska sällsynt förekommande växt i Skåne, Blekinge, Halland, södra Småland och på Öland och Gotland. Växten är vanlig i stora delar av Europa och förekommer sparsamt på sina håll i Nordamerika, men är inte ursprunglig där.
Dialektalt kallas växten på Gotland Bainvid.[1] Andra namn är korsbär, alster och spelbom. (Spelbom antas vara en förvrängning av ett av växtens många tyska namn, Spindelbaum.)
Innehåll |
Utseende
Benved växer ofta som en buske, men kan bli några meter hög och blir då närmast ett litet träd. Den växer i den smalstammiga undervegetationen i lövskogar och skogsbryn tillsammans med andra buskar.
Blommorna och bladen är oansenliga, men de rosenröda frukterna, som sitter kvar långt in på vintern, har gjort denna benved ganska vanlig som prydnadsväxt i trädgårdar och parker. Namnet "benved", som används även om andra småträd, till exempel skogsolvon (Viburnum opulos), skogstry (Cornus sanguinea) och skogskornell (Lonicera xylosteum), syftar på den gulaktiga, hårda och fina veden.
Blomman har en stor nektaralstrande skiva innanför ståndarna och runt pistillens stift. Denna utgör blommans översta stamdel (blomaxeln) och dess starka utvidgning på bredden och ombildning till en tjock skiva gör att fruktämnet ibland tvingas ner under hyllet och ståndarfästet (undersittande fruktämne).
Fruktens rosenröda färg utgör en tydlig signal för djur. Fröna sitter kvar även när fröhusets rum står vidöppna. Omkring fröet sitter en köttig, orangegul mantel, det så kallade fröhöljet (arillus).
Lövens höstfärg är ofta i en röd färgskala.
Benvedens kvistar skiljer sig från andra träd och buskar genom de smala korkartade listerna i kvistarna som ger dem ett fyrkantigt utseende.
Giftighet
Bäret smakar för människor äckligt, och är inte helt ofarligt att äta, men det avskräcker inte fåglar. När dessa biter sönder fröhöljet, blir det egentliga fröet fritt och faller till marken.
Även andra växtdelar kan ge människor problem vid förtäring. [2]
| Frön | Barken | Bladen |
|---|---|---|
| *Evonin | Bitterämnen | Triterpen |
| *Koffein | Garvämnen | |
| *Stereoidglykosid (cardenolid) |
Phlobaphen | |
| *Teobromin |
Problemen vid förtäring är vanligen av övergående natur (kräkningar, magsmärtor, diarré.) Allvarliga fall är sällsynta, men oregelbunden hjärtverksamhet och kramper kan förekomma. Om mer än 5 frön förtärts bör Giftinformationscentralen (telefon 112) kontaktas.
Användning
Den hårda veden kan användas som vackert snickarvirke, men p g a de klena dimensionerna duger det bara till småsaker.
En annan användning är vid växtfärgning, där benved kan ge ylle gula och gröna nyanser.
Referenser
- ↑ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Geebers, Lund 1867/Malmö 1962, s 29 [1]
- ↑ [2] Tyska Wikipedia om Gewöhnlicher Spindelstrauch (Spindelbaum)
Externa länkar
- Den Virtuella Floran. Här finns utbredningskartor.
- Bilder ur Nordens Flora
- Wikimedia Commons har media som rör Benved
