Från Rilpedia

Professor Bengt Hubendick, född den 30 maj 1916 i Nacka, son till konstruktören och professorn vid KTH Edvard Hubendick och Ketty, född Nettelblad, är en välkänd zoolog, human-ekolog, miljö-debattör och författare. Hans far konstruerade bland annat Pentamotorn^[1] 1907, och det förefaller som att kärleken till havet har gått i arv till sonen på flera olika sätt.

Efter att ha doktorerat i Uppsala 1946, verkade han till 1959 huvudsakligen i Uppsala och Stockholm som docent och forskare vid Uppsala universitet, Stockholms högskola och Naturhistoriska Riksmuseet. Under perioden utförde han dessutom ett antal uppdrag runt om i världen för WHOs räkning. 1959-1981 var Hubendick chef för Göteborgs Naturhistoriska museum.

Inom zoologin märks Hubendick framför allt för sina forskarinsatser rörande blötdjur såsom lungsnäckor och deras taxonomi.

Bengt Hubendick har ett omfattande författarskap bakom sig. Han arbetade i många år som skribent för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och Göteborgs-Posten. Under 70- och 80-talen bidrog han till medvetenheten om miljöproblem och ekologi i Sverige genom böcker som "En liten bok om människan på jorden" 1974, "Den vilsekomna stenåldersmänniskan : om människan i den ekologiska verkligheten" 1981 och "Människoekologi" 1987.

På senare år har författarskapet även utvecklats åt ett skönlitterärt håll, med romaner som utspelar sig till sjöss i gångna tider. Bengt Hubendick har även ställt ut oljemålningar och kollage.

Externa länkar

• Bengt Hubendicks handskriftsamling, Forskningsarkivet vid Umeå universitet
• Libris Kungliga Biblioteket: Skrifter av Bengt Hubendick

Källor

1. ↑ Pressmeddelande: Volvos motorfabrik i Skövde - en pigg 100-åring och Nils Kinch redogörelse om "Förutsättningar för en svensk personbilsindustri"