Auschwitz
Från Rilpedia
Auschwitz är det tyska namnet på den polska staden Oświęcim som ligger cirka 15 kilometer söder om Katowice och cirka 60 kilometer väster om Kraków. I början av 1940 byggde Nazityskland flera koncentrationsläger och förintelseläger i området. Dessa läger utgjorde viktiga delar i Förintelsen. Det fanns tre huvudläger och 39 mindre läger. De tre huvudlägren var:
- Auschwitz I. Det ursprungliga koncentrationslägret; platsen fungerade som ett administrativt centrum för hela komplexet; byggnaderna var tidigare kaserner för den polska armén och ungefär 70 000 polska intellektuella och sovjetiska krigsfångar mördades där.
- Auschwitz II (Birkenau). Förintelseläger och platsen där cirka en och en halv miljon människor varav cirka en miljon judar och cirka 19 000 romer mördades.
- Auschwitz III (Monowitz). Arbetsläger för företaget IG Farben.
Innehåll |
Lägrets historia
Den 25 januari 1940 beslutar nazityska SS att uppföra ett koncentrationsläger i närheten av Oświęcim, och knappt tre månader senare, den 20 maj, anländer den första fångtransporten till lägret – trettio interner från Sachsenhausen. Den första större fångtransporten tas emot i Auschwitz den 14 juni 1940, då 728 polska politiska fångar deporteras från Tarnów.
Reichsführer-SS Heinrich Himmler besöker Auschwitz den 1 mars 1941. Då närbelägna fabriker använde fångar som arbetskraft, var Himmler särskilt intresserad av hur många fångar lägret kunde hysa. Himmler beordrar bland annat att Auschwitz I skall byggas ut och kunna hålla 30 000 interner samt att ett andra läger, nära Birkenau, skall uppföras med kapacitet för cirka 100 000 ryska krigsfångar.
De första gasningarna av fångar äger rum den 3 september 1941 i Auschwitz I. SS-Hauptsturmführer Karl Fritzsch testar Zyklon B, och under hans befäl mördas 600 ryska krigsfångar samt 250 sjuka interner.[1]
Himmler informerar i slutet av januari 1942 inspektören för koncentrationslägren, Richard Glücks, att cirka 100 000 judar och cirka 50 000 judinnor kommer att deporteras som tvångsarbetskraft från Tyskland till Auschwitz. Gettot i Beuthen (dagens Bytom) stängs, och 982 judar anländer i mitten av februari 1942 för att direkt efter ankomsten mördas i lägrets gaskamrar. Glücks är den som anskaffar Zyklon B för massgasningarna.
Den 29 januari 1943 beslutar RSHA att samtliga romer i Tyskland, Österrike och riksprotektoratet Böhmen och Mähren skall deporteras till Auschwitz.
Den 2 november 1944 avbröts massmorden i Auschwitz-Birkenau. Den sista transporten av judar anlände den 5 januari 1945 från Berlin. Dagen därpå hängdes fyra judiska kvinnor, efter att de hade anklagats för att smuggla in sprängmedel i lägret. Lägerkommendanten evakuerade då hela lägret, eftersom Röda armén närmade sig. De flesta av de 66 020 fångar som fanns i lägret då, tvingades marschera i riktning mot Tyskland, med koncentrationslägret Gross-Rosen som slutmål. Tusentals fångar sköts längs vägen eller dog av utmattning.
De fångar som fanns kvar i Auschwitz var för sjuka för att kunna delta i marschen. Den 27 januari 1945, befriade allierade trupper, d.v.s. Röda armén under ledning av marskalk Ivan Konjev, dem som fanns kvar, vilket var sammanlagt 7 000 fångar. SS-soldaterna i lägret hade då försökt spränga bort alla bevis för Förintelsen, d.v.s. gaskamrarna och krematorierna, för att därefter fly därifrån.
1979 blev Auschwitz uppsatt på UNESCO:s världsarvslista.
Kända personer som varit fångar i lägret
- Anne Frank, nederländsk dagboksförfattare, avliden i Bergen-Belsen
- Benny Grünfeld, svensk författare av rumänsk börd, han har varit i Sävsjö (Småland) och har hållt ett föredrag varje år för alla nior.
- Imre Kertész, ungersk författare, nobelpristagare (litteratur) 2002
- Simone Veil, fransk politiker, tidigare talman i EU-parlamentet
- Elie Wiesel, rumänsk-amerikansk författare, nobelpristagare (fred) 1986
- Edith Stein, 1891–1942, tysk filosof, karmelitnunna (Teresa Benedicta av Korset), martyr, ett av Europas skyddshelgon 1999
- Maximilian Kolbe 1891-1941, polsk franciskanmunk, martyr, helgon 1982
- Abraham Leon, polsk-belgisk trotskist, avled i lägret 1944.
- Primo Levi, italiensk kemist, senare författare, överlevande.
- Cordelia Edvardson, svensk journalist och författare, korrespondent för Svenska Dagbladet, överlevande.
- Zenia Larsson, svensk författare, överlevande.
- Emerich Roth, svensk författare, överlevande.
- Magda Eggens, svensk författare, överlevande.
- Ferenc Göndör, österrikisk författare, bor numera i Sverige, överlevande.
- Sioma Zubicky, svensk författare och förespråkare mot rasism
- Mietek Grocher, polsk författare och föreläsare, bor numera i Västerås
- Hédi Freid, rumänsk författare, bor numera i Stockholm, överlevande.
SS-personal i Auschwitz II (Birkenau)
- Kommendant Rudolf Höss (1940–1943)
- Kommendant Arthur Liebehenschel (1943–1944)
- Kommendant Richard Baer (1944–1945)
- Dr Josef Mengele
- Dr Karl Brandt
- Dr Carl Clauberg
- Dr Hans Munch
- Dr Herta Oberhauser
- Dr Horst Schumann
- Irma Grese
- Maria Mandel
- Robert Mulka
- SS-Oberscharführer Josef Erber
- Karl Fritzsch
Referenser
- ↑ Det första gasningsexperimentet med Zyklon B kan ha genomförts något tidigare, i slutet av augusti 1941, se First Nazi Use of Poison Gas for Murdering People in Auschwitz. Memorial and Museum Auschwitz-Birkenau (Webbåtkomst 2009-04-26.)
Fördjupningslitteratur
- Grünfeld, Benny, Tonåring i Hitlers dödsläger. 1 uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell 1995. ISBN 91-21-14723-X
- Kogon, Eugen, SS-staten: de tyska koncentrationslägrens system. Stockholm: Svensk militärhistoriskt bibliotek i samarbete med Bergh 2002. ISBN 91-974384-2-1
- Rees, Laurence, Auschwitz: den slutgiltiga lösningen. Stockholm: Prisma 2007. ISBN 978-91-518-4753-5
Se även
Externa länkar
- Museet Auschwitz-Birkenaus officiella webbplats Utförlig information på engelska och polska.
- United States Holocaust Memorial Museum: Befrielsen av Auschwitz Utförlig information på engelska.
- Wikimedia Commons har media som rör Auschwitz