Från Rilpedia

Albert Karl August Lars Ehrensvärd, född 10 januari 1821 i Björkö socken i Jönköpings län, död 31 januari 1901 på egendomen Tosterup, var en svensk greve, ämbetsman, politiker, utrikesminister 1885-1889, riksdagsledamot i första kammaren 1867-1874 och 1877-1890 samt landshövding i Göteborgs och Bohus län 1864-85.

Innehåll 1 Biografi 1.1 Diplomatbanan 1.2 Lantbrukare och landshövding 1.3 Riksdagsman 1.4 Ministertiden 2 Landshövdingehusen 3 Hedersbetygelser 4 Familj 5 Se även 6 Referenser 6.1 Noter 6.2 Tryckta källor 6.3 Webbkällor

Biografi

Diplomatbanan

Ehrensvärd blev 1837 student vid Lunds universitet och 1841 filosofie doktor med zoologi som huvudämne. Han förordnades 1842 till attaché vid svenska beskickningen i Berlin och 1843 till samma befattning i Paris. 1845 blev han andre sekreterare i Utrikesdepartementet, 1850 legationssekreterare i Sankt Petersburg samt 1852 förste sekreterare och 1855 kabinettssekreterare i Utrikesdepartementet. År 1849 var han kammarherre hos änkedrottning Desideria och år 1856 fick han förtroendet att resa till Nassau. Där skulle han göra upp giftermålskontrakt för hovets räkning mellan Sofia av Nassau och dåvarande hertigen av Östergötland. Resultatet blev ett äktenskap 1857 mellan parterna, vilka senare blev kungaparet Oscar II och Sofia.^[1]

Lantbrukare och landshövding

Den 11 mars 1859 tog Ehrensvärd avsked från utrikesdepartementet och sysselsatte sig fram till 1864 med lantbruk på sin egendom Tosterup. Under denna tid var han ledamot av styrelserna för Skånes Enskilda Bank och av Skånska hypoteksföreningen samt 1862-1864 ordförande i Ystad-Eslöfbanans styrelse, 1862 ordförande i kommittén för ordnande av prästerskapets inkomster samt 1863 vice ordförande i Kristianstads läns landsting. Den 6 maj 1864 utnämndes han till landshövding i Göteborgs och Bohus län, där han särskilt verkade för folkundervisningen och för länets båda huvudnäringar, lantbruket och fisket. Med undantag av 1871 var Ehrensvärd sedan 1864 varje år ordförande i Göteborgs och Bohus läns landsting.

Riksdagsman

Såsom ledamot av Ridderskapet och adeln bevistade Ehrensvärd riksdagarna 1847-1848, 1853-1854, 1856-1858, 1862-1863 och 1865-66. Från 1867 var han, med undantag av riksdagarna 1875 och 1876, ledamot av första kammaren såsom representant för Göteborgs stad.

1867 var han ordförande i särskilda utskottet för ärenden rörande folkskolan, 1868 ordförande i Bevillningsutskottet och 1873 ordförande i särskilda utskottet för förändrad anordning i vissa delar av rikets elementarläroverk. I en reservation till detta utskotts betänkande föreslog han, att alla pedagogier samt två- eller treklassiga elementarläroverk skulle indragas och ersättas av lägre realskolor eller s. k. borgareskolor.

1877 var Ehrensvärd ordförande i särskilda utskottet för försvarsväsendet. 1876 utnämndes han till ordförande i kommittén för avgivande av förslag till förändrad lagstiftning i fråga om väghållningsbesvärets utgörande på landet. När den första lantmannaministären bildades 1880 med greve Arvid Posse som chef, fick Ehrensvärd erbjudandet att ingå i denna men avböjde. Istället fick han uppdraget att vara ordförande i den stora kommittén för organiserandet av landsförsvaret som ministären tillsatte och som utarbetade det förslag vilket presenterades vid 1883 års riksdag. Förslaget föll och med det även den Posseska ministären.^[2]

Ministertiden

Den 25 september 1885 blev Ehrensvärd utrikesminister (tillträdde 26 oktober) efter Carl Hochschild som hade fått avgå efter personliga motsättningar med sina ministerkollegor och en avvikande mening i den brännande frågan om en regeringsreform. Som utrikesminister var den norska frågan och tullpolitiken i skottgluggen och Themptanderministären fick ta emot kritik för att bedriva en eftergiftspolitik som inte föll de mest ivriga nationella tullskyddsvännerna i smaken. Ehrensvärd fick dock igenom några reformer: vissa ändringar i mellanrikslagen 1887, en ny konsulatsstadga 1886 som tillvaratog handelns intressen. Dock avslogs förslaget om kommersiella attachéer samma år.

Efter att ha fortsatt som utrikesminister under Gillis Bildt lämnade han regeringen den 12 juni 1889 men fortsatte som riksdagsman fram till 1890. Sina sista 12 år tillbringade han som godsherre till Tosterup där han främst sysselsatte sig med sitt bibliotek.

Landshövdingehusen

Albert Ehrensvärd var den som låg bakom de så kallade landshövdingehusen i Göteborg på 1870-talet. Därav namnet.

Hedersbetygelser

Albert Ehrensvärd var ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund (1864, hedersledamot 1895), av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg (1864, hedersledamot 1871), av Lantbruksakademien (1865, hedersledamot 1886), hedersledamot av Akademien för de fria konsterna (1871), ledamot av Vetenskapsakademien (1886) och hedersledamot av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien (1888). Hushållningssällskapen i Göteborgs och Bohus län (1886) samt i Kristianstads län (1892) och Malmöhus län (1894) kallade honom som hedersledamot.^[3]

Familj

Albert Ehrensvärd d.ä. var son till översten, greve Gustaf Karl Albert August Ehrensvärd (1787-1860) och Henriette Virginia Adlercreutz (1796-1834). Han var far till Albert Ehrensvärd d.y. Gift 3 oktober 1852 med Ingeborg Hedvig Vogt (1825-1904), dotter till det norska statsrådet Jörgen Herman Vogt och grevinnan Hedvig Lovisa Frölich, med de gemensamma barnen: Henriette Eleonore Ingeborg (1853-1907); Anna Lovisa Dorotea (född 1855); Karl August (född 1858); Gösta Karl Augustin (1860-1903); Augustine Sofia Amalia (född 1862); Jörgen Herman Vogt (född 1864) och Johan Jakob Albert (född 1867). Albert Ehrensvärd d.ä. ligger begravd på Tosterups kyrkogård.

Se även

• Ehrensvärd (släkt)

Företrädare: Carl Hochschild	Sveriges utrikesminister 1885–1889	Efterträdare: Gustaf Åkerhielm
Företrädare: Olof Fåhræus (1796-1884)	Landshövding i Göteborgs och Bohus län 1864–1885	Efterträdare: Gustaf Snoilsky

Referenser

Noter

1. ↑ Öhnander (1989), s. 98
2. ↑ Lagerbring (1917), s. 187
3. ↑ Nordisk familjebok, Uggleupplagan Ehrensvärd, Albert Karl August Lars (om NF)

Tryckta källor

• Göteborgare: andra samlingen, kammarherre Magnus Lagerberg, Åhlén & Åkerlunds Förlag, Ernfried Nybergs Boktryckeri, Stockholm 1914. "Landshöfdingen grefve Albert Ehrensvärd och hans familj samt afskedet från Göteborg 1885", s. 209-229
• Guvernörer och Landshöfdingar i Göteborgs och Bohus län 1658-1897, Gustaf Lagerbring, Wald. Zachrissons Förlag, Göteborg 1917 s. 185-188
• Landshövdingarna i Göteborgs och Bohus län 1658-1989, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB 1989 ISBN 91-7029-024-5 s. 97-99

Webbkällor

Delar av denna artikel är baserade på artikeln Ehrensvärd  ur den upphovsrättsfria upplagan av Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.