2 Kor 11

2: Ty jag nitälskar för eder såsom Gud nitälskar, och jag har trolovat eder med Kristus, och ingen annan, för att kunna ställa fram inför honom en ren jungfru.
3: Men jag fruktar att såsom ormen i sin illfundighet bedrog Eva, så skola till äventyrs också edra sinnen fördärvas och dragas ifrån den uppriktiga troheten mot Kristus.
4: Om någon kommer och predikar en annan Jesus, än den vi hava predikat, eller om I undfån ett annat slags ande, än den I förut haven undfått, eller ett annat slags evangelium, än det I förut haven mottagit, då fördragen I ju sådant alltför väl.
5: Jag menar nu att jag icke i något stycke står tillbaka för dessa så övermåttan höga "apostlar".
6: Om jag än är oförfaren i talkonsten, så är jag det likväl icke i fråga om kunskap. Tvärtom, vi hava på allt sätt, i alla stycken, lagt vår kunskap i dagen inför eder.
7: Eller var det väl en synd jag begick, när jag för intet förkunnade Guds evangelium för eder och sålunda ödmjukade mig, på det att I skullen bliva upphöjda?
8: Andra församlingar plundrade jag, i det jag, för att kunna tjäna eder, tog lön av dem.
9: Och när jag under min vistelse hos eder led brist, låg jag ändå ingen till last; ty den brist jag led avhjälptes av bröderna, när de kommo från Macedonien. Ja, på allt sätt aktade jag mig för att vara eder till tunga, och allt framgent skall jag akta mig därför.
10: Så visst som Kristi sannfärdighet är i mig, den berömmelsen skall icke få tagas ifrån mig i Akajas bygder.
11: Varför? Månne därför att jag icke älskar eder? Gud vet att jag så gör.
12: Och vad jag nu gör, det skall jag ock framgent göra, för att de som trakta efter tillfälle att bliva likställda med oss i fråga om berömmelse skola genom mig berövas tillfället därtill.
13: Ty de männen äro falska apostlar, oredliga arbetare, som förskapa sig till Kristi apostlar.
14: Och detta är icke att undra på. Satan själv förskapar sig ju till en ljusets ängel.
15: Det är då icke något märkligt, om jämväl hans tjänare så förskapa sig, att de likna rättfärdighetens tjänare. Men deras ände skall svara emot deras gärningar.
16: Åter säger jag: Ingen må mena att jag är en dåre; men om jag vore det, så mån I ändå hålla till godo med mig - låt vara såsom med en dåre - så att ock jag får berömma mig något litet.
17: Vad jag talar, då jag nu med sådan tillförsikt berömmer mig, det talar jag icke efter Herrens sinne, utan efter dårars sätt.
18: Då så många berömma sig på köttsligt vis, vill ock jag berömma mig;
19: I haven ju gärna fördrag med dårar, I som själva ären så kloka.
20: I fördragen ju, om man trälbinder eder, om man utsuger eder, om man fångar eder, om man förhäver sig över eder, om man slår eder i ansiktet.
21: Till vår skam måste jag tillstå att vi för vår del hava "varit för svaga" till sådant. Men eljest, vadhelst andra kunna göra sig stora med, det kan också jag göra mig stor med - om jag nu får tala efter dårars sätt.
22: Äro de hebréer, så är jag det ock. Äro de israeliter, så är jag det ock. Äro de Abrahams säd, så är jag det ock.
23: Äro de Kristi tjänare, så är jag det ännu mer - om jag nu får tala såsom vore jag en dåre. Jag har haft mer arbete, oftare varit i fängelse, fått hugg och slag till överflöd, varit i dödsnöd många gånger.
24: Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio slag, på ett när.
25: Tre gånger har jag blivit piskad med spön, en gång har jag blivit stenad, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt dygn har jag drivit omkring på djupa havet.
26: Jag har ofta måst vara ute på resor; jag har utstått faror på floder, faror bland rövare, faror genom landsmän, faror genom hedningar, faror i städer, faror i öknar, faror på havet, faror bland falska bröder -
27: allt under arbete och möda, under mångfaldiga vakor, under hunger och törst, under svält titt och ofta, under köld och nakenhet.
28: Och till allt annat kommer det, att jag var dag är överlupen, då jag måste hava omsorg om alla församlingarna.
29: Vem är svag, utan att också jag bliver svag? Vem kommer på fall, utan att jag bliver upptänd? -
30: Om jag nu måste berömma mig, så vill jag berömma mig av min svaghet.
31: Herren Jesu Gud och Fader, han som är högtlovad i evighet, vet att jag icke ljuger.
32: I Damaskus lät konung Aretas' ståthållare sätta ut vakt vid damaskenernas stad för att gripa mig;
33: och jag måste i en korg släppas ned genom en öppning på muren och kom så undan hans händer.

 

2: For I am jealous over you with godly jealousy: for I have espoused you to one husband, that I may present you as a chaste virgin to Christ.
3: But I fear, lest by any means, as the serpent beguiled Eve through his subtilty, so your minds should be corrupted from the simplicity that is in Christ.
4: For if he that cometh preacheth another Jesus, whom we have not preached, or if ye receive another spirit, which ye have not received, or another gospel, which ye have not accepted, ye might well bear with him.
5: For I suppose I was not a whit behind the very chiefest apostles.
6: But though I be rude in speech, yet not in knowledge; but we have been throughly made manifest among you in all things.
7: Have I committed an offence in abasing myself that ye might be exalted, because I have preached to you the gospel of God freely?
8: I robbed other churches, taking wages of them, to do you service.
9: And when I was present with you, and wanted, I was chargeable to no man: for that which was lacking to me the brethren which came from Macedonia supplied: and in all things I have kept myself from being burdensome unto you, and so will I keep myself.
10: As the truth of Christ is in me, no man shall stop me of this boasting in the regions of Achaia.
11: Wherefore? because I love you not? God knoweth.
12: But what I do, that I will do, that I may cut off occasion from them which desire occasion; that wherein they glory, they may be found even as we.
13: For such are false apostles, deceitful workers, transforming themselves into the apostles of Christ.
14: And no marvel; for Satan himself is transformed into an angel of light.
15: Therefore it is no great thing if his ministers also be transformed as the ministers of righteousness; whose end shall be according to their works.
16: I say again, Let no man think me a fool; if otherwise, yet as a fool receive me, that I may boast myself a little.
17: That which I speak, I speak it not after the Lord, but as it were foolishly, in this confidence of boasting.
18: Seeing that many glory after the flesh, I will glory also.
19: For ye suffer fools gladly, seeing ye yourselves are wise.
20: For ye suffer, if a man bring you into bondage, if a man devour you, if a man take of you, if a man exalt himself, if a man smite you on the face.
21: I speak as concerning reproach, as though we had been weak. Howbeit whereinsoever any is bold, (I speak foolishly,) I am bold also.
22: Are they Hebrews? so am I. Are they Israelites? so am I. Are they the seed of Abraham? so am I.
23: Are they ministers of Christ? (I speak as a fool) I am more; in labours more abundant, in stripes above measure, in prisons more frequent, in deaths oft.
24: Of the Jews five times received I forty stripes save one.
25: Thrice was I beaten with rods, once was I stoned, thrice I suffered shipwreck, a night and a day I have been in the deep;
26: In journeyings often, in perils of waters, in perils of robbers, in perils by mine own countrymen, in perils by the heathen, in perils in the city, in perils in the wilderness, in perils in the sea, in perils among false brethren;
27: In weariness and painfulness, in watchings often, in hunger and thirst, in fastings often, in cold and nakedness.
28: Beside those things that are without, that which cometh upon me daily, the care of all the churches.
29: Who is weak, and I am not weak? who is offended, and I burn not?
30: If I must needs glory, I will glory of the things which concern mine infirmities.
31: The God and Father of our Lord Jesus Christ, which is blessed for evermore, knoweth that I lie not.
32: In Damascus the governor under Aretas the king kept the city of the Damascenes with a garrison, desirous to apprehend me:
33: And through a window in a basket was I let down by the wall, and escaped his hands.

 

2: Sillä minä kiivailen teidän puolestanne Jumalan kiivaudella; minähän olen kihlannut teidät miehelle, yhdelle ainoalle, asettaakseni Kristuksen eteen puhtaan neitsyen.
3: Mutta minä pelkään, että niinkuin käärme kavaluudellaan petti Eevan, niin teidän mielenne ehkä turmeltuu pois vilpittömyydestä ja puhtaudesta, joka teissä on Kristusta kohtaan.
4: Sillä jos joku tulee ja saarnaa jotakin toista Jeesusta kuin sitä, jota me olemme saarnanneet, tai jos te saatte toisen hengen, kuin minkä olette saaneet, tai toisen evankeliumin, kuin minkä olette vastaanottaneet, niin sen te hyvin kärsitte.
5: Mutta minä en katso itseäni missään suhteessa noita isoisia apostoleja huonommaksi.
6: Jos olenkin oppimaton puheessa, en kuitenkaan tiedossa; olemmehan tuoneet sen teille kaikin tavoin ilmi kaikissa asioissa.
7: Vai olenko tehnyt syntiä siinä, että - alentaessani itseni, jotta te ylenisitte - olen ilmaiseksi julistanut teille Jumalan evankeliumia?
8: Muita seurakuntia minä riistin, ottaessani heiltä palkkaa palvellakseni teitä. Kun olin teidän luonanne ja kärsin puutetta, en rasittanut ketään.
9: Sillä mitä minulta puuttui, sen täyttivät veljet, jotka tulivat Makedoniasta; ja kaikessa minä varoin olemasta teille rasitukseksi, ja olen vastakin varova.
10: Niin totta kuin Kristuksen totuus on minussa, ei tätä kerskausta minulta riistetä Akaian maanäärissä.
11: Minkätähden? Senkötähden, etten muka rakasta teitä? Jumala tietää sen.
12: Mutta mitä minä teen, sen olen vastakin tekevä, riistääkseni aiheen niiltä, jotka aihetta etsivät, että heidät siinä, missä kerskaavat, havaittaisiin samankaltaisiksi kuin mekin.
13: Sillä semmoiset ovat valheapostoleja, petollisia työntekijöitä, jotka tekeytyvät Kristuksen apostoleiksi.
14: Eikä ihme; sillä itse saatana tekeytyy valkeuden enkeliksi.
15: Ei ole siis paljon, jos hänen palvelijansakin tekeytyvät vanhurskauden palvelijoiksi, mutta heidän loppunsa on oleva heidän tekojensa mukainen.
16: Vielä minä sanon: älköön kukaan luulko minua mielettömäksi; mutta vaikka olisinkin, ottakaa minut mieletönnäkin vastaan, että minäkin saisin hiukan kerskata.
17: Mitä nyt puhun, kun näin suurella luottamuksella kerskaan, sitä en puhu Herran mielen mukaan, vaan niinkuin mieletön.
18: Koska niin monet kerskaavat lihan mukaan, niin kerskaan minäkin.
19: Tehän hyvin suvaitsette mielettömiä, kun itse olette niin mieleviä.
20: Tehän suvaitsette, että joku teidät orjuuttaa, että joku teidät syö puhtaaksi, että joku teidät saa saaliiksensa, että joku itsensä korottaa, että joku lyö teitä kasvoihin.
21: Häpeäkseni sanon: tähän me kyllä olemme olleet liian heikkoja. Mutta minkä joku toinen uskaltaa - puhun kuin mieletön - sen uskallan minäkin.
22: He ovat hebrealaisia; minä myös. He ovat israelilaisia; minä myös. He ovat Aabrahamin siementä; minä myös.
23: He ovat Kristuksen palvelijoita - puhun kuin mieltä vailla - minä vielä enemmän. Olen nähnyt vaivaa enemmän, olen ollut useammin vankeudessa, minua on ruoskittu ylen paljon, olen monta kertaa ollut kuoleman vaarassa.
24: Juutalaisilta olen viidesti saanut neljäkymmentä lyöntiä, yhtä vaille;
25: kolmesti olen saanut raippoja, kerran minua kivitettiin, kolmesti olen joutunut haaksirikkoon, vuorokauden olen meressä ajelehtinut;
26: olen usein ollut matkoilla, vaaroissa virtojen vesillä, vaaroissa rosvojen keskellä, vaaroissa heimoni puolelta, vaaroissa pakanain puolelta, vaaroissa kaupungeissa, vaaroissa erämaassa, vaaroissa merellä, vaaroissa valheveljien keskellä;
27: ollut työssä ja vaivassa; paljon valvonut, kärsinyt nälkää ja janoa, paljon paastonnut, kärsinyt vilua ja alastomuutta.
28: Ja kaiken muun lisäksi jokapäiväistä tunkeilua luonani, huolta kaikista seurakunnista.
29: Kuka on heikko, etten minäkin olisi heikko? Kuka lankeaa, ettei se minua polttaisi?
30: Jos minun kerskata täytyy, niin kerskaan heikkoudestani.
31: Herran Jeesuksen Jumala ja Isä, joka on ylistetty iankaikkisesti, tietää, etten valhettele.
32: Damaskossa kuningas Aretaan käskynhaltija vartioi damaskolaisten kaupunkia ottaaksensa minut kiinni,
33: ja muurin ikkuna-aukosta minut laskettiin korissa maahan, ja niin minä pääsin hänen käsistänsä.