Nicolae Ceauşescu

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Nicolae Ceauşescu
Crop-Nicolae Ceaucescu 1978.jpg
Ämbetsperiod(er):
22 mars 1965
22 december 1989
Företrädare: Chivu Stoica
Efterträdare: Ion Iliescu
Födelsedatum: 26 januari 1918
Födelseplats: Scorniceşti, Rumänien
Dödsdatum: 25 december 1989
Dödsplats: Târgovişte, Rumänien
Maka: Elena Ceauşescu
Politiskt parti: Rumänska kommunistpartiet

Nicolae Ceauşescu, född 26 januari 1918 i byn Scorniceşti i sydvästra Rumänien, död 25 december 1989 i Târgovişte (arkebuserad), var det kommunistiska Rumäniens diktator från 1965 till sin död 1989. Han var även landets statschef från 1967.

Politisk karriär

Nicolae Ceauşescu gick med i det rumänska kommunistpartiet 1933. Under en vistelse i ett interneringsläger i Târgu Jiu mötte han Gheorghe Gheorghiu-Dej 1943 och blev dennes protegé. Han var under en tid ordförande för kommunistpartiets ungdomsförbund för att efter det kommunistiska maktövertagandet 1947 bli medlem av Gheorghiu-Dejs regering, först som jordbruksminister och senare som vice försvarsminister. 1952 inträdde han i centralkommittén och 1954 i politbyrån. Vid Gheorghiu-Dejs död 1965 blev han partiets generalsekreterare, och 1967 efterföljde han sin företrädare som president i Rumäniens statsråd, en titel som 1974 ändrades till endast Rumäniens president. Utrikespolitiskt fortsatte han den av Gheorghiu-Dej inslagna vägen och drev en från Moskva oberoende utrikespolitik. Bland annat vägrade Rumänien sända trupper till Prag för att undertrycka Pragrevolten 1968. Hans tidvis hätska retorik mot regeringen i Sovjetunionen förde honom på kollisionskurs med såväl den sovjetiska regeringen som Bulgariens ledare Todor Zjivkov men gjorde honom populär hos de ledande västmakterna och möjliggjorde stöd från USA och ett flertal övriga länder utanför östblocket. En av hans personliga vänner i tredje världen var Zaires fruktade ledare Mobutu Sese Seko. 1980 genomförde Nicolae Ceauşescu ett statsbesök i Sverige och erhöll i samband med besöket den svenska Serafimerorden, vilket gav upphov till bred kritik i samband med hans fall nio år senare.[källa behövs] Inrikespolitiskt förde Ceauşescu en hårdför autokratisk linje och styrde landet genom den fruktade säkerhetspolisen Securitate.

I avsevärt större mån än sina motsvarigheter i de övriga öststaterna byggde Ceauşescu upp en enorm personkult kring sig, vilken han krönte med den tidigare fascistiska titeln conducator som var direkt inspirerad av personkulten kring Nordkoreas diktator Kim Il-sung. Han belastade bland annat sitt lands ekonomi med ett stort antal monumentalprojekt och Rumänien kom att förbli den efter Albanien fattigaste och minst utvecklade staten i Europa.[källa behövs] Han bedrev även en långtgående nepotism och lät bland annat utse sin hustru Elena Ceauşescu till vice regeringschef 1980.

Medan Ceauşescu levde i en för det kommunistiska Östeuropa vulgärt luxuös tillvaro i flärd och överflöd tillsammans med sin familj hade en stor del av befolkningen en svårare tillvaro med elransonering, utbredd misär och livsmedelsbrist.[källa behövs] Han åtnjöt inledningsvis popularitet för sin förmåga att hävda landets självständighet men kom snart att bedriva en massiv förföljelse av dissidenter och minoriteter genom ett nätverk av angivare och en massiv censur. Vissa överträdelser som i övriga kommuniststater var harmlösa, till exempel abort, kunde bestraffas med tortyr och hårda fängelsestraff.[källa behövs] Miljontals rumäner samarbetade till olika grad med Securitate, många till stora konsekvenser sedan hans styre rämnat.[källa behövs]

Ett av Ceauşescus projekt var att öka Rumäniens befolkningsmängd. Därför förbjöds abort och preventivmedel. Det beräknas att över 500 000 barn föddes genom oplanerade graviditeter under Ceauşescus tid vid makten.

Ceauşescu (höger) roar sig i trädgården till ett av sina många residens. I bakgrunden livvakter från säkerhetspolisen Securitate.

I likhet med många andra länder i Östeuropa revolterade befolkningen i december 1989 mot sin regering i samband med kalla krigets slut och Berlinmurens fall, men i Rumänien tog omvälvningarna liksom hans styre en betydligt blodigare väg än i övriga öststater. Den utlösande faktorn var Ceauşescus order att beskjuta obeväpnade demonstranter i Timişoara. Sedan långtgående missnöje kulminerat i regelrätta upplopp flydde paret Ceauşescu från Bukarest med helikopter den 22 december och togs kort därefter tillfånga av revolterande arméförband. Paret ställdes inför en militärdomstol i Târgovişte, anklagade för bland annat folkmord. Efter en summarisk rättegång avrättades de genom arkebusering den 25 december 1989. Avrättningarna dokumenterades av ett filmteam på plats, och fragment innehållande parets döda kroppar sändes även i utländska medier, bland annat i SVT.

Fil:Romanian Revolution 1989 Demonstrators.jpg
Upploppen i Bukarest 1989, som ledde till Ceauşescus fall.

Litteratur


Företrädare:
Gheorghe Gheorghiu-Dej
Rumäniens ledare
1965-1989
Efterträdare:
Ion Iliescu
Företrädare:
Gheorghe Gheorghiu-Dej
Generalsekreterare i Rumäniens kommunistiska parti
1965-1989
Efterträdare:
Ingen, partiet upplöstes
Företrädare:
Förste ämbetsinnehavaren
Rumäniens president
1974-1989
Efterträdare:
Ion Iliescu
Företrädare:
Chivu Stoica
Ordförande i Rumäniens statsråd
1967-74
Efterträdare:
Siste ämbetsinnehavaren

Personliga verktyg