Conrad Pineus
Från Rilpedia
Conrad Martin Pineus, född 3 augusti 1872 i Göteborg, död 8 december 1945, svensk affärsman, mecenat och konstsamlare; han initierade Göteborgs stadsteater.
Innehåll |
Mannen och livsgärningen
Conrad Pineus avlade studentexamen vid Göteborgs högre latinläroverk 1891, därefter studier i Uppsala samma år. Han tog en jur fil examen 1892, blev jur utr. kand 1897 och blev auskultant i Svea hovrätt 1897. Dispaschör från 1904.
I Uppsala blev han genast medlem i föreningen Verdandi och umgicks där i kretsen kring Henrik Almstrand, Otto von Friesen, Simon Brandell och Evald Lidén. Han studerade juridik, och skulle ha haft en karriär som ämbetsman att se fram emot. Efter utlandsresor återkom han till Göteborg 1900. Istället för en juridisk karriär satsade han på en bana inom näringslivet. Han blev känd som börsspekulant samt dispaschör, mecenat, teatermänniska och konstsamlare. Pineus var sekreterare i Skeppsmätningskommittén 1909-1911, och i nya Skeppsmätningskommmittén 1913. Han var ledamot i styrelsen för Brand-och Livförsäkrings AB Svea, i Försäkrings AB Nornan samt styrelseordförande i AB Göta Källare och för Grand Hotel Haglund, båda i Göteborg.
År 1855 etablerade hans far i kompanjonskap med Theodor Mannheimer, som ombud för sin svåger F. Philip i Köpenhamn, en spannmålsaffär. När Mannheimer blev chef för Skandinaviska Banken bedrev Pineus verksamheten mellan 1862 och 1871. Från 1873 fram till sin död var han kassadirektör och verkställande direktör för Rederiaktiebolaget Örnen. Han blev relativt förmögen på sina affärer.
| ” | Pengar blevo i mina ögon ej en belöning för arbete utan endast för en lyckad spekulation. Till min heder måste jag säga, att jag aldrig fick någon respekt för pengar eller för min framgång. | ” |
|
— von Rosen 1946, s. 125f |
||
Hans samling av nordisk samtidskonst var betydande; han hade i sin samling även verk bland annat av Monet, Renoir, Pissarro, Picasso. Flera av dem har hamnat på museer runtom i världen, som Prag, London, New York samt Göteborgs konstmuseum.
Han umgicks med flera konstnärer, som exempelvis Anders Zorn och Isaac Grünewald:
| ” | Med Isaac Grünewald har jag varit god vän i många år, och vi ha haft mycket roligt tillsammans. Det har man alltid i Isaacs sällskap. Det blir mer eller mindre fest när han är med. Med sin förkrossande produktion och sina häpnadsväckande kunskaper om konst är Isaac en helt unik företeelse inom svensk konst. | ” |
|
— von Rosen 1946, s. 151 |
||
Pineus själv var berömd för sin dräpande kvickhet. Han var även intresserad av historia och politik, och stödde Torgny Segerstedts antinazism.
Släkt
Conrad Pineus farfar Isaac (f. 1781) flyttade till Sverige från England 1808. Här började han kalla sig Pincus, det gamla israelitiska namnet Pinchas, men ändrade det sedermera till Pineus. Hans farmor var född Holländer, och stammade från de nederländska judarna. Farfar var föreståndare i Mosaiska församlingen i Göteborg. Hans far, grosshandlare Arvid Ludvig Pineus (1827-1893) var ende sonen och hade sju systrar, varav två blev gifta med varsin Bratt. Hans mor var Thérèse Levisson. Han gifte sig 1857 med Therese Amalia Levisson (1839-1904), dotter till grosshandlaren Martin Levisson. Deras barn var Harriet, Elisabeth, Adolf och Conrad. Familjen Pineus bodde på översta våningen, i mittelhuset, i den byggnad vid Södra Hamngatan 2, som idag rymmer Hotell Palace. Arvid Ludvig, Therese, Harriet och Conrad ligger begravda i samma grav på Gamla begravningsplatsen vid Svingeln.
Conrad Pineus gifte sig 1899 med Dagny Arbo (f. 1869), dotter till brigadlæge Carl Oscar Arbo och Jenny Kaurin. Barn: Ingeborg, född 16 januari 1901 samt Kaj Ludvig, född 9 oktober 1905.
Källor
- 1872 års män, N S Lundström, Hasse W Tullbergs Boktryckeri, Stockholm 1927 s. 150
- von Rosen, Ingeborg. Conrad Pineus. Minnen och dagboksanteckningar. Stockholm 1946
Noter
