Yttrandefrihetsgrundlagen
Från Rilpedia
Sveriges statsskick | |
Grundlagarna | |
---|---|
Regeringsformen | |
Tryckfrihetsförordningen | |
Yttrandefrihetsgrundlagen | |
Successionsordningen | |
Lagstiftande makt | |
Riksdagen | |
Riksdagens talman | |
Verkställande makt | |
Regeringen | |
Statsministern | |
Monarkin | |
Myndigheterna | |
Dömande makt | |
Domstolsväsen | |
Administrativ indelning | |
Län | |
Kommuner |
Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) är den yngsta av Sveriges grundlagar, och togs i bruk 1992. Lagen innebär bland annat att:
- Alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar, känslor i radio, tv, videogram, ljudupptagningar eller andra sorters upptagningar.
- Ingen myndighet kan kräva att något som skall framföras i radio, tv eller annan sorts upptagning först måste granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ. Undantaget är biofilmer.
- Den som är upphovsman till ett radioprogram, tv-program eller liknande har rätt att vara anonym.
Lagen har flera likheter med tryckfrihetsförordningen men berör inte tryckta skrifter. Däremot omfattar den webbplatser och databaser som har ett journalistiskt syfte. Även om huvudman för en webbplats ej är ett traditionellt massmedieorgan kan webbplatser och nyhetsbrev erhålla samma skydd med ett utgivningsbevis. [1]
Innehåll |
Yttrandefrihetsbrott
Yttrandefrihetsgrundlagen innehåller en hänvisning till tryckfrihetsförordningens brottskatalog. Därför sammanfaller yttrandefrihetsbrotten med tryckfrihetsbrotten. De omfattar arton brott mot staten eller enskild person, för fördjupning se "tryckfrihetsbrott".
Vid grova yttrandefrihetsbrott mot staten och vissa sekretessbrott finns inget anonymitetsskydd för upphovsmannen till en radiosändning/TV-program/teknisk upptagning/webbsida. Även källskyddet faller bort vid dessa grova yttrandefrihetsbrott.
Referenser
Se även
- Grundlag
- Regeringsformen
- Successionsordningen
- Tryckfrihetsförordningen
- Riksdagsordningen
- Yttrandefrihet
- Utgivningsbevis