Tornuggla
Från Rilpedia
| ?Tornuggla | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Ugglor Strigiformes |
| Familj: | Tornugglor Tytonidae |
| Släkte: | Tyto |
| Art: | Tornuggla T. alba |
|
|
|
| §Tyto alba Auktor: Scopoli, 1769 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Tornuggla (Tyto alba) är en fågel inom ordningen ugglor.
Innehåll |
Utseende
Tornugglan är 34 till 37 cm lång och har ett vingspann på 80-95 cm. Den är slank, har långa vingar, långa ben och ett blekt ansikte med svarta ögon.
Utbredning och systematik
Tornugglan förekommer i de flesta områden på jorden, på alla kontinenter utom Antarktis. Den är en av världens vanligaste arter och det finns cirka 30 olika underarter av tornuggla runt om i världen.
Nominatformen Tyto alba alba (som ses på bilden till vänster) häckar i Storbritannien, Frankrike och södra Europa men har dock minskat kraftigt.
Tornugglan i Norden
Den underart som häckat/häckar i Sverige är Tyto alba guttata. Den skiljer sig i dräkten från alba genom att vara mörkare på ryggen och ha en gulorange färg på bröstet. Denna underart lever i den nordligaste delen av tornugglans utbredningsområde och man har på senare år bara konstaterat några få häckande par på Gotland och i Skåne. Under 1950- och 1960-talen häckade minst 25-35 par i Skåne. Däremot verkar den trivas bättre i Danmark där det finns en livskraftig population. Den var vanlig i Danmark fram till 1930-talet, då förändringen med storskaligt jordbruk och kalla vintrar gick hårt åt populationen. 1990 fanns det bara 20 häckande par. Idag ser det bättre ut för de danska tornugglorna med en population på mer än 250 häckande individer, främst på södra Jylland.
Beteende och biotopval
Tornugglan är nattaktiv och flyger till synes utan ansträngning när den patrullerar ängsmarker, ofta med hängande fötter. Den hör hemma i öppna landskap, i jordbruksmark och trädgårdar men även inne i byar. Förutsättningar som krävs för att tornugglor ska häcka är småskaligt jordbruk, brutna landskap och boskapsuppfödning. Den jagar helst längs skogsbrynen.
Den är en stannfågel och håller sig i stort sett på samma område från år till år. Tornugglor kan inte lagra fett som andra ugglor och är därför sårbar för kyla varför den ofta söker sig in i lador eller liknande varmare utrymmen på vintrarna. Därför är förekomsten av äldre, ej helt tillslutna lador som gärna innehåller gnagare en förutsättning för att arten ska överleva vinterklimatet i Norden.
Föda
Tornugglan äter gnagare som sorkar, råttor, möss, näbbmöss och mullvadar men även grodor och insekter och den betraktas ofta som ett nyttodjur. En del jordbrukare hjälper tornugglor med lämpliga boplatser, bland annat genom att göra hål i lador så att de kan ta sig in. En vuxen tornuggla äter ungefär tre gnagare per dag.
Övrigt
Förutom människan och vinterns kyla och snö har den vuxna tornugglan få fiender. Möjligen kan andra större ugglor ibland fånga någon av dem.
Källa
- Roadrunner nr.2, maj 2006.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Tornuggla
- Dansk ornitologisk forening
- Tornugglegruppen i Skåne
