Pronomen
Från Rilpedia
Pronomen är en mångsidig ordklass som trots att den bara innehåller ett fåtal ord är mycket betydelsefull i språket.
Det är svårt att ge en entydig definition av vad som utgör ett pronomen, och gränsdragningen mot andra ordklasser (till exempel adjektiv och räkneord) varierar i den grammatiska traditionen. Ett karakteristiskt drag är att ett pronomen i sig självt inte är särskilt betydelsebärande, utan får sin betydelse av sammanhanget. Trots att det finns färre än 200 pronomen i svenskan utgör de mellan 10 och 25 procent av vanlig text.[1] I elfte upplagan av SAOL finns bara 69 pronomen upptagna som lemman. De förekommer oftare i talspråk än i skriftspråk. I skriven text är andelen pronomen ofta omvänt proportionerlig mot andelen substantiv: få substantiv innebär många pronomen, och omvänt.
Innehåll |
Typer av pronomen
Pronomen kan uppdelas efter sin funktion och böjning eller efter sin betydelse. Om man ser till funktionen finns två större undergrupper: substantivistiska och adjektivistiska pronomen. Substantiviska pronomen kan stå som ensamt huvudord i en nominalfras, och liknar därmed substantiv. I denna funktion ersätter de ett substantiv eller egennamn (jfr lat. pro nomen, "istället för namn"): "Det (=flygplanet) störtade". Adjektivistiska pronomen kan användas som attribut till substantiv, och liknar därmed adjektiv: "Inga passagerare överlevde".
En annan uppdelning handlar om betydelse. Enligt denna klassifikation kan ordklassen indelas i fyra undergrupper: bestämda (definita), frågande (interrogativa), kvantitativa och relationella pronomen. Definitionerna varierar mellan olika grammatikor, och många pronomen kan tillhöra flera olika undergrupper (till exempel kan den både fungera substantivistiskt som ett personligt definit pronomen och adjektivistiskt som ett demonstrativt pronomen). Ordet som har traditionellt setts som ett relativt pronomen, men hanteras i Svenska Akademiens språklära som en subjunktion.[2]
I Svenska Akademiens språklära finns följande indelning:
| Betydelsegrupp | Adjektivistiska (kongruensböjs) | Substantivistiska (kan vara ensamt huvudord i nominalfras) | |
|---|---|---|---|
| Bestämda (definita) | Personliga | jag, du, han, hon, den | |
| Possessiva | min, din, er, eran (talsp.), vår, våran (talsp.) | ||
| Demonstrativa | denne, denna, (demonstrativt) den | ||
| Reflexiva | sin | sig | |
| Reciprokt | varandra | ||
| Relativa | vilken, vars, vad | ||
| Interrogativa | vilken, vilkendera, hurdan | vem, vad | |
| Kvantitativa | Totalitetsbetecknande | all, samtlig, båda, bägge, hel | alltihop, alltsammans, allting |
| Distributiva | varje, varenda, vardera, var och en, var | ||
| Generaliserande | man, vilken/vem/vad/hurdan som helst | ||
| Myckenhetspronomen | många, fler, flest, få, färre, mycket, mer, mest, lite, föga, mindre, minst | ||
| Obestämd artikel | en, endera | ||
| Allmänt obestämda | någon, åtskilliga, somlig, viss, en del, en och annan | ||
| Nekande | ingen | ingenting, ingendera | |
| Relationella | Jämförande | annan, övrig, samma, sådan, dylik, likadan | |
| Ordnande | första, sista, nästa, förra, bortre, främre, inre, yttre, övre, nedre, undre, högra,vänstra, norra, östra, södra, västra | ||
| Framhävande | själv, egen, enda | ||
Bestämda pronomen
Bestämda eller definita pronomen betecknar något som är unikt i en viss text eller situation. Betecknandet sker genom att något pekas ut i situationen (deiktiska pronomen), eller genom tillbakasyftning på något som förekommit tidigare i texten (anaforiska pronomen). Exempel på ett utpekande pronomen är jag eller du, där ordet alltså pekar ut något som är unikt i världen. Tillbakasyftande bestämda pronomen kan bara förstås i samband med den aktuella texten:
-
- Flygplanet hade inte fått service på länge. Därför kraschade det.
Till denna grupp räknas även fristående bestämd artikel:
-
- Det brinnande flygplansvraket kanade ned för bergssidan.
Interrogativa pronomen
Till denna grupp hör pronomen som används i frågor som handlar om identitet eller egenskap:
-
- Vem arbetade just då som flygledare?
Kvantitativa pronomen
Kvantitativa pronomen är en omfattande grupp som anger antal eller totalitet, till exempel många och ingen:
-
- Båda motorerna slutade fungera.
Hit räknas även den obestämda artikeln en:
-
- Piloterna lyckades genomföra en lyckad nödlandning.
Kvantitativa pronomen påminner syntaktiskt och betydelsemässigt mycket om räkneord.
Relationella pronomen
Relationella pronomen används för att beteckna något som står i relation till något annat:
-
- Passagerarna önskade att de hade valt ett annat flygbolag.
Övrigt
Själva ordet "pronomen" kan i plural böjas "pronomina" eller "pronomen". Denna artikel använder det sistnämnda alternativet.
Se även
- Personliga pronomen
- Reflexiva pronomen
- Könsneutrala pronomen, om hen, henom, en och liknande
Källor
- Hultman, Tor G.: Svenska Akademiens språklära, Norstedts ordbok (distr.), Stockholm 2003. ISBN 91-7227-351-8.
Fotnoter
Externa länkar
Se även ordet "pronomen" på svenskspråkiga Wiktionary.
|
|||||||||||
