Oscar Montelius

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Oscar Montelius

Gustaf Oscar Augustin Montelius, född 9 september 1843 i Stockholm, död 4 november 1921 i Stockholm, var en svensk arkeolog och riksantikvarie.^[1] Han var ledamot av Svenska Akademien 1917-1921 på stol nummer 18.

Montelius var son till hovrättsrådet Oscar Augustin Montelius och Klara Norin. Under hela sitt liv var han bosatt på S:t Paulsgatan 11 i Stockholm och en minnesplatta är uppsatt över honom på gaveln av hans 1700-talshus, mot Ragvaldsgatan. Monteliusvägen på Södermalm samt Monteliusgatan i Kvillebäcken är uppkallade efter honom.

Internationellt är Montelius känd för sina arkeologiska teorier vilket han genom att spinna ett kronologiskt nät från Norden över hela Europa till Egypten och Asien kunde bestämma åldern på föremål från mycket avlägsna tider, och genom jämförande studier kunde man sedan bestämma, till vilket kulturstadium vissa typer av fornsaker måste hänföras.

Under senare tid har hans renommé kommit att ifrågasättas något, främst då i Maja Hagermans Det rena landet — om konsten att uppfinna sina förfäder där hans insatser inom etablerandet av frenologisk forskning uppmärksammas. Hagermans syn på Montelius som en av den vetenskapliga rasismens främsta banerförare vid förra sekelskiftet har dock ifrågasatts i en recension av hennes arbete i Fornvännen. ^[2]

Levnadshistoria

Oscar Montelius blev student i Uppsala 1861 och avlade där 1868 filosofie kanditatexamen och emottog året därpå lagerkransen. Efter att från början av 1863 ha biträtt i Statens historiska museum, anställdes han 1868 som extra ordinarie amanuens vid Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, där han 1871 utnämndes till andre och 1880 till förste amanuens. 1877 ledamot av nyss nämnda akademi, 1888 blev Montelius professor vid Statens historiska museum. Montelius var sedan 1874 sekreterare i Svenska fornminnesföreningen och tog verksam del i stiftandet och utvecklingen av Antropologiska sällskapet i Stockholm samt var dessutom ledamot av ett ovanligt stort antal lärda samfund i Sverige och utlandet. 1895 blev han ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, 1901 av Vetenskapssocieten i Uppsala och 1906 filosofie hedersdoktor i Greifswald. Åren 1907-1913 arbetade han som riksantikvarie, blev 1910 juris hedersdoktor i Glasgow och 1911 filosofie hedersdoktor i Kristiania.

Montelius for ständigt på forskningsresor i Sverige, liksom vidsträckta utländska studiefärder, delvis som Letterstedtsk stipendiat. Under åren 1869-1885 besökte han sålunda alla europeiska länder förutom de i Grekland och Turkiet, varjämte han deltog i en mängd arkeologiska kongresser och möten.

1871 erhöll han Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens stora pris för sitt svar på ett av akademiens tävlingsämnen och 1885 av Svenska akademien Carl XIV Johans pris för sin vetenskapliga verksamhet. 1874-1880 redigerade Montelius Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohus läns fornminnen och historia, från och med 1875 Svenska fornminnesföreningens tidskrift och 1880 Nordisk tidskrift.

Montelius var en populär föredragshållare. Han gifte sig 1871 med Agda Reuterskiöld, en av samtidens ledande filantroper i Sverige. De är båda begravda i en dösliknade grav på Norra begravningsplatsen i Solna.

Bibliografi

Byst föreställande Oscar Montelius, ett arbete av Gottfrid Larsson.

Det är mycket svårt att skriva en bibliografi för Montelius, för hans vetenskapliga produktion omfattar över 400 arbeten, men några tiotal verk kan dock omnämnas. 1869 utgav Montelius Från järnåldern, delvis på engelska, började kort därefter Sveriges forntid, ett försök till framställning av den svenska fornforskningens resultat, och utgav 1873 en kortfattad framställning av Lifvet i Sverige under hednatiden, som även utkommit på franska, tyska och engelska i omarbetad form. 1875-1877 skrev Montelius första delen av Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar, vari för första gången gjordes ett försök att i ett sammanhang skildra, vad fornforskaren och historikern kände till om Sveriges forntid. Under många år var Montelius forskningar huvudsakligen ägnade åt bronsåldern, och han skrev en mängd uppsatser på olika språk om ämnet. 1895 utkom första delen, La civilisation primitive en Italie depuis l'introduction des métaux, av hans stora och ytterst betydelsefulla arbete La civilisation primitive en Europé depuis l'introduction des métaux. Montelius skrev också om Om våra förfäders invandring till Norden, 1884, Om tidsbestämning inom bronsåldern med särskilt avseende på Skandinavien, 1885, sistnämnda ett arbete som la grunden till den indelning av bronsålden i sex perioder som ännu idag används av arkeologerna, Orienten och Europa, ett bidrag till kännedomen om den orientaliska kulturens inverkan på Europa före Kristi födelse, De förhistoriska perioderna i Skandinavien, 1896-1897, ett system som närmare utvecklades i Den nordiska järnålderns kronologi, 1895-1897, Sveriges förbindelse med andra länder under förhistoriska tiden, 1897, Meisterwerke des Stockh. Museums vaterl. Altertümer, 1913, Historisk översikt av de svenska sedlarnas utveckling. Bidrag till de svenska sedlarnas historia, 1915, B. E. Hildebrand. Riksantikvarie, 1915 och Minnen från vår forntid, 1917.

Källor

1. ↑ Nordisk familjebok, Uggleupplagan Montelius, Gustaf Oskar Augustin (om NF)
2. ↑ Anmälan av Theliander, Claes. Fornvännen 2006:4, sid 301-303