Närlunda
Från Rilpedia
| Närlunda Helsingborg |
|
 Stadsdelen Närlunda i Helsingborg |
|
| Folkmängd (2008) | 1 125 |
|---|---|
| Församling | Gustav Adolf |
Närlunda är en stadsdel i Helsingborg, belägen sydost om stadens centrum, öster om Malmöleden och söder om Fältarpsvägen. År 2008 bodde det 1 125 personer i stadsdelen.[1] Sitt namn har området fått av landeriet Närlunda, som tidigare legat på platsen.
Innehåll |
Stadsbild
Området domineras till stor del av grönområden i form av Jordbodalen, en mindre dal formad av Gåsebäcken på dess väg ner mot Råån, Folkparken, med nöjesetablissemanget Sundspärlan, och Närlunda koloniförening. Bostadsbebyggelsen härstammar från miljonprogrammet och består av lamell- och skivhus, till största delen byggda i prefab-element av obehandlad betong. Byggnaderna är arrangerade norr till söder, dock något diagonalt med norra änden längre åt väst, med en höjd som varierar mellan tre till åtta våningar. De högre husen är placerade i öster mot Folkparken, medan de lägre ligger i väster. I stadsdelens södra del, mot Jordbodalen ligger en vårdcentral och ett servicehus. Stadsdelen har endast en väg, Närlundavägen, som sträcker sig från Fältarpsvägen till Ramlösavägen, dock har denna väg ett par avstickare till bostadsområdena.
Historia
Bebyggelsen var sparsam i området före 1800-talet. Vid Gåsebäcken låg Gåsebäcksmöllan, omnämnd redan 1641 som "vattenmjölkvarn med tvenne par stenar" och längre österut låg Fältabackshusen, som bestod av ett antal mindre torp vid ett mindre vattendrag. Landsvägen mellan Helsingborg och Ramlösa gick även genom området. I mitten av 1800-talet började landshövdingen i Malmöhus län, greve Fredrik Posse köpa upp mark i området och 1851 stod gårdens corps-de-logi färdigt, en vitputsad byggnad i två våningar innehållande 20 rum. Gården fick namnet Närlunda och från denna hade greven en vacker utsikt över ängarna nedanför landborgen och vidare ut över Öresund. Ett tag senare, 1864, byggde tidningsmannen Oscar Patric Sturzen-Becker villan Conzonetta i närheten av gården. Längre österut anlades 1866 ännu ett landeri, Fältarp, uppfört av rådman Otto Christian Wåhlin, som 1871 köptes upp av överste Johan Joachim Siöcrona. På 1890-talet erbjöd dennes efterkommande stadens arbetarrörelse att köpa gården och omgivande marker för 40 000 kronor, vilket så också skedde och Folkets park i Helsingborg kunde invigas den 1 maj 1895. År 1932 grundades Södra koloniträdgårdsfäreningen, numera Närlunda koloniförening, som är stadens äldsta förening på sin ursprungliga plats. Närlundas siste private ägare, August Wingårdh, testamenterade fastigheten till föreningen Hälsingborgs Bikupa 1955, vilken senare sålde vidare egendomen till staden. Det kommunala bostadsbolaget Helsingborgshem köpte 1963 upp markerna kring Närlunda, vars lantliga idyll hade blivit offer för den växande industristaden. Nedanför landborgen hade industriområdet Gåsebäck vuxit fram och mellan detta och Närlunda hade motorvägen Malmöleden anlagts. Markerna skulle användas till bostadsbyggande som ett led i miljonprogrammet och man projekterade för bostäder åt 1 500 personer. Både Närlunda och Villa Conzonetta offrades i utvecklingens namn och revs 1965. Bostadsområdet byggdes upp mellan 1969-71 och omfattade 515 lägenheter.
Referenser
Noter
- ↑ Helsingborgs stad: Folkmängd efter ålder 1 januari 2008
PDF
Källor
- Helsingborgs stad: Närlunda. Utvecklingsprogram 2006 PDF
- Helsingborgs lokalhistoriska förening: Helsingborgs stadslexikon (2006) Helsingborg. ISBN 91-631-8878-3
|
|||||||||||
