Från Rilpedia

Carl August Bernhard Wingårdh, född 7 mars 1860, död 17 februari 1955, företagsman, politiker och konsul, verksam i Helsingborg.

Biografi

August Wingårdh föddes som son till bagaren Julius Wingårdh och hustrun Beata (född Henckel), som dock dog när August var sex år gammal. 1869 gick fadern i konkurs och från och med 1872 bodde August hos sin morbror, garvaren Axel B Henckel. Vid 15 års ålder fick han anställning som bodbiträde hos handlaren I.M. Angelin, men innehade snart tjänsten som bokhållare. 1884 sa Wingårdh upp sig från sin tjänst och köpte vid 24 års ålder istället upp både rörelsen, som då drevs av handlanden Karl Knutsson, och den fastighet på Södra Storgatan som den var inhyst i. 1887 gifte sig August Wingård med sin kusin, Ella Henckel, alltså morbroderns dotter.

1891 valdes August Wingårdh in som styrelseledamot i det nybildade Helsingborgs cinders- och kalkfabriks AB, samtidigt som morbrodern, numera svärfadern Axel B Henckel blev verkställande direktör. På grund av det dåvarande röstsystemet, där antalet röster stod i proportion till hur mycket skatt man betalade, förfogade Wingårdh över 100 röster i kommunalvalen och han började alltmer engagera sig i det politiska livet. 1895 valdes han in som ledamot i drätselkammaren och året därefter som ledamot i stadsfullmäktige. Det året, 1896, byggde Wingårdh sommarbostaden Villa Ekeliden på stranden nedanför Sofiero slott. 1897 omvandlades fröaffären på Södra Storgatan till Helsingborgs Frökontor där man under denna tid importerar Langels Chemical Manure Company ltd:s konstgjorda gödningsmedel och 1899 utökades verksamheten i och med bildandet av Helsingborgs konstgödnings- och foderämnesaktiebolag tillsammans med Gustaf Åberg. Wingårdh blev rörelsens verkställande direktör.

Helsingborgs frökontor omvandlades 1902 till August Wingårdh AB och samma år bildades AB Svenska Konstgödnings- och Svavelsyrefabrikerna i Malmö där Wingårdh blev verkställande direktör. Tillsammans med Skånska superfosfat- och svavelsyrefabriks AB i Helsingborg och Konstgödningsfabriks AB i Landskrona bildades år 1906 Skånska superfosfatfabrikernas försäljnings AB. Redan 1904 hade Wingårdh tillsammans med Åberg och Fredrik Stenkula utvecklat sin fröhandel genom bildandet av Skåne-Hallands Utsädes AB, med Wingårdh som styrelseordförande. 1905-07 uppfördes etappvis en fabrik till företaget i kvarteret Apollo i Helsingborg, numera hem för Helsingborgs stadsarkiv. Utöver dessa företag grundade Wingårdh även Gullhögens bruk i Skövde, Malmö Oljeslageri, Happaschs Såpfabriks AB och Erste Russische Superphosfatfabrik AG i Riga. Den senare leddes av sonen Jan Wingårdh, men beslagtogs av Sovjetunionen då de besatte baltstaterna 1940.

1909 utnämndes Wingårdh till kejserlig rysk vicekonsul och samma år köptes Villa Ekeliden upp av kronprinsparet Gustaf (VI) Adolf och Margareta, som ville skydda Sofieros utsikt mot Öresund, liksom det egna privatlivet. Byggnaden övergick efter detta till att bli hovmarskalkbyggnad. Som kompensation fick paret Wingårdh en ny och dubbelt så stor tomt något längre söderut. Där lät man bygga ett större bostadshus, Villa Solbacka, som stod klart för inflyttning 1910. 1911 dubbas Wingårdh till riddare av Kungliga Vasaorden.

Vid 60 års ålder började Wingårdh gradvis trappa ner sina olika engagemang. Han avgick som ledamot i landstinget samt de kommunala uppdragen i hamnbyggnadsstyrelsen, hamndirektionen och järnvägsrådet. 1929 avgick han även som styrelseledamot i Helsingborgs köpmannaförening. Dock blev han vid 78 års ålder, 1938, vald till ordförande i Helsingborgs handelsförening.

Wingårdh dog 1955 och blev nästan 95 år gammal. Han överlevde både sin hustru, som dog 1948, och sin son, som dog 1953. Redan 1942 hade han arrangerat en gravkammare åt sig och sin hustru på Donationskyrkogården i Helsingborg, ritad av arkitekt Gustav W Widmark. Innan hustrun dog hade de tillsammans skapat stiftelsen Ella och August Wingårdh stiftelse för hjälp åt obemedlade familjer med många barn genom en donation på 200 000 kronor. 1949 tilldelades han Helsingborgsmedaljen.

Källor

• Helsingborgs lokalhistoriska förening: Helsingborgs stadslexikon, Helsingborg 2006, ISBN 91-631-8878-3
• Helsingborgs stad: Ella och August - en resa genom stadsarkivet, senast uppdaterad 2007-01-30