Kristen etik
Från Rilpedia
Denna artikel är en del i serien Kristendomen med följande delar: |
|
Skrifter | |
Bibeln - GT - NT | |
psalmbok | |
Helgdagar | |
Kyrkoåret | |
advent - jul | |
fasta - påsk - pingst | |
Tacksägelsedagen | |
Alla helgons dag | |
Händelser i livet | |
Dop - Konfirmation | |
Äktenskap | |
Döden - Begravning | |
Böner | |
Fader vår | |
Dagligt liv | |
söndag | |
kyrka - präst | |
Personer i Nya Testamentet | |
Jesus - Maria - Paulus | |
Petrus | |
Personer under medeltiden | |
Gregorius I | |
Sankt Olof | |
Reformationen | |
Jan Hus - Martin Luther | |
Jean Calvin - Huldrych Zwingli | |
Pietism och lekmannarörelser | |
Lars Levi Læstadius | |
Riktningar | |
ortodox - katolsk | |
anglikansk - presbyteriansk | |
luthersk - baptism | |
adventism | |
unitarism | |
|
Den kristna etiken utvecklades medan de kristna ännu var medborgare i det romerska riket. De kristna tog slutligen över själva imperiet. Augustinus anpassade sig efter Platon, och senare, efter den islamiska överföringen av hans arbeten. Thomas av Aquino arbetade in Aristoteles filosofi till ett kristet (katolskt) system.
Centrala begrepp i den kristna etiken är de tio budorden, syndernas förlåtelse, kärleken till nästan, och församlingens gemenskap. Inom Katolska Kyrkan har De sju dygderna ett stort litterärt värde som symboler, och De sju dödssynderna är deras negativa aspekter.
Den kristna etiken är inte en enhetlig morallära, utan den uppvisar stor variation mellan olika samfund och olika tider. Inom den Romersk-katolska kyrkan är den kanoniska rätten delvis en kodifiering av etiken, som grundas på skolastiken. Under reformationen avvisades skolastikernas aristotelism och man bildade en egen etik. Viktiga etiker på reformatorisk mark är bland andra Philipp Melanchthon, Samuel von Pufendorf och Søren Kierkegaard.