Pietism
Från Rilpedia
Pietism (av latinets pietas, fromhet) är en väckelserörelse som uppstod inom tysk lutherdom under sent 1600-tal.
Med pietism har man kommit att beteckna den reformrörelse inom den lutherska kyrkan som påbörjades av Philipp Jakob Spener under 1600-talets senare hälft. Pietismen var en direkt fortsättning på och fullbordan av strävanden från 1600-talets början att försöka överbrygga klyftan mellan kyrkoortodoxin och fromhetslivet. Enligt pietisterna hade betoningen av läran skett på bekostnad av det religiösa livet, vilket lett till att religionen övergått till en intellektualism och formalism.
I opposition mot den lutherska ortodoxin betonade man lekmännens roll (det allmänna prästadömet) och individuell omvändelse. Man höll möten i hemmen (konventiklar) där endast omvända deltog. Andra viktiga drag var att man betonade Bibelns betydelse och höll sig med en sträng etik.
Till förgrundsgestalterna i Tyskland hörde förutom Spener, August Hermann Francke i Halle. I nutida forskning har man dock alltmer kommit att beteckna även de strömningar som representeras av Johann Arndt som pietistiska. En annan inflytelserik person under 1600-talets första hälft var Jakob Böhme.
Till Sverige kom pietismen under tidigt 1700-tal bland annat genom hemvändande karoliner som omvänts under sin fångenskap i Ryssland. Ett viktigt dokument från den äldre svenska pietismen är sångboken "Mose och Lamsens Wisor" (1717; i senare upplagor även "Mose och Lambsens wisor"), som ger en god bild av den innerliga allvarsamma fromheten.
Innehåll |
Radikalpietism
Medan den äldre pietismen höll sig inom de lutherska kyrkorna med sin kyrkokritik gick radikalpietismen längre och bildade egna församlingar med enbart omvända.
Förgrundsgestalten för radikalpietismen var den tyske läkaren Johann Konrad Dippel som vistades i Stockholm ett år och förkunnade sina läror. Han utvisades 1727 efter konventikelplakatets införande. Radikalpietisterna kritiserade de lutherskt ortodoxa uppfattningarna om försoningen, Bibelns auktoritet, sakramenten och ämbetet och appellerade mer till den enskildes känsla än intellekt.
Ateistisk pietism
Trots att majoriteten svenskar i dag inte är troende kristna [källa behövs] lever många av pietismens idéer och värderingar kvar i den svenska nationaliteten (ateistisk pietism).
