Tour de France
Från Rilpedia
- Den här artikeln handlar om cykeltävlingen Tour de France. För andra betydelser, se Tour de France (olika betydelser).
Tour de France, på svenska ibland även Frankrike runt, är en årlig cykeltävling som körs i Frankrike. Den är tillsammans med Giro d'Italia och Vuelta a España de tre största etapploppen inom cykelsporten i världen (Grand Tour). Tävlingen har körts sedan 1903 med undantag för de två världskrigen. Cykeltävlingen följer oftast Frankrikes yttergränser och i vissa upplagor kör tävlingen även in i grannländerna. Tour de France pågår under tre veckor i juli månad och är uppdelad i omkring 20 etapper som är runt 200 km långa. Belgien är det utländska land som flest gånger har fått besök av Tour de France. Tour de France anses vara den mest prestigefyllda cykeltävlingen.
Innehåll |
Historia
Tour de France startade för att höja upplagorna på den franska sporttidningen L'Auto, numera l'Équipe, efter att tidningen hade förlorat en varumärkestvist mot den konkurrerande tidningen Le Velo, som var tvungen att korta sitt namn från L'Auto-velo till L'Auto. Den 19 januari 1903 gick man ut med planerna på ”Det största cykelloppet i hela världen". Planen var att starta loppet den 31 maj och avsluta det den femte juli. När tävlingen närmade sig hade bara 15 cyklister anmält sig. Anmälningsavgiften var 20 francs, vilket var mycket pengar. Loppet sköts, med anledning av de få anmälningar, upp till den 1 juli och den totala prissumman höjdes till 20 000 franc. Redigeraren på L'Auto Henri Desgrange bestämde också att loppet skulle kortas ner, vilket innebar att loppet startade den 1 juli och höll på tills den 19 juli.
Snart hade ytterligare 60 cyklister anmält sig till tävlingen. Starten sköts dock upp ytterligare en gång till den 19 juli. Den första vinnaren av loppet blev Maurice Garin.
Etapperna
Hela tävlingen pågår under tre veckor men det finns några vilodagar i schemat så antalet tävlingsdagar uppgår till omkring 20. De flesta etapperna är av typen linjelopp med gemensam start för samtliga deltagare. Tre till fyra av etapperna är tempolopp med individuell start, varav ett av dessa etapper kan vara ett lagtempolopp.
Slutetappen
Sedan 1975 avslutas Tour de France alltid på Champs-Élysées i Paris och denna sista etapp är alltid extra prestigefylld att vinna. De första milen går inte inne i Paris utan i utkanten och när loppet är här brukar cyklisterna ta det lugnt, passa på att gratulera varandra till ett bra genomfört lopp och även spexa en del med tv-tittarna. När sedan klungan kommer in på Champs-Élysées ökar tempot och laget gör allt för att hela tiden ge sina bästa spurtare ett bra uppdrag inför målgången. Detta gör att det är väldigt sällan en utbrytargrupp lyckas bryta sig loss från klungan och hålla undan ända in i mål utan det brukar nästan alltid avslutas med en stor klungspurt.
Klassiska etapper
Etappen som körs på Bastiljdagen den 14:e juli är även en speciell etapp eftersom den dagen är Frankrikes nationaldag. Många franska cyklister anstränger sig extra den dagen för att vinna etappen.
Bergsetapper
De etapper som röner störst uppmärksamhet, både publikmässigt och tävlingsmässigt, är utan tvekan bergsetapperna i Alperna och Pyrenéerna. Bergsetapperna är de etapper som avgör tävlingen. Det går inte att vinna Tour de France utan att köra bra i bergen. Under dessa etapper kan cyklisterna distansera sina motståndare, men även själva bli distanserade. Klassiska bergstoppar i Tour de France är bl a Alpe d'Huez, Col de la Madeleine, Col du Télégraphe och Col du Galibier, samtliga i Alperna. I Pyrenéerna utmärker sig främst Col du Tourmalet. Utanför de två stora bergskedjorna räknas även Ballon d'Alsace i Alsace samt Mont Ventoux i Provence till de klassiska bergen i Tour de France. Det är på bergetapperna som Touren har flest besökare, på toppen av vissa berg är det så trångt att det knappt finns tillräckligt med väg för cyklisterna att åka på. Folk vallfärdar verkligen upp i bergen för att heja på sina favoriter. Den tuffaste bergsetappen på en upplaga, dvs den etapp som körs över de brantaste bergen, anses även vara mycket prestigefylld att vinna.
Dödsfall i Tour de France
- 13 juli 1967 (torsdagen den 13:e på den 13:e etappen) avled den brittiske cyklisten Tom Simpson under uppstigningen av Mont Ventoux. Efteråt upptäcktes amfetamin och alkohol i Simpsons blod.
- 18 juli 1995 avled Fabio Casartelli efter en vurpa vid en utförskörning efter berget Col de Portet d'Aspet i Pyrenéerna. Casartelli, som inte hade någon hjälm på sig, fick svåra skallfrakturer då han for med huvudet före rakt in i ett betongblock och avled senare.
Tröjorna
I tävlingen förekommer utöver totalsegrare även ett antal mindre tävlingar, vilka som leder dessa tävlingar markeras genom att dessa cyklister får bära speciella tröjor. Den ordning som tröjorna räknas upp nedan är även tröjornas inbördes ranking. Om en cyklist till exempel skulle leda både totalt och i poängtävlingen kommer cyklisten att på efterföljande tävlingsdag att bära den högst rankade tröjan, det vill säga den gula ledartröjan. Tvåan i poängtävlingen får då i detta fall äran att bära den gröna poängtröjan eftersom ledaren i denna tävling leder en annan högre rankad tävling och har en annan tröja på sig.
Den gula ledartröjan
Den viktigaste är den gula ledartröjan, maillot jaune, som sitter på den som leder totalt. Ledaren av tävlingen utses genom att summera tiderna varje cyklist behövt för att fullfölja varje etapp. Den cyklist som har kortast tid, det vill säga den som cyklat snabbast, leder tävlingen. Tröjan har funnits sedan 1919. De cyklister som burit den gula ledartröjan flest gånger är Eddy Merckx som burit den på nittiosex etapper, Bernard Hinault på sjuttioåtta ettaper och Lance Armstrong på sjuttiofyra etapper.
Den gröna poängtröjan
Den gröna poängtröjan, maillot vert, bärs av den som leder poängtävlingen. Poäng ges vid etappsegrar, men också vid spurtpriser som arrangörerna lägger ut på etapperna. Speciellt med denna tävling är att det även delas ut bonussekunder som dras av totaltiden. Tävlingen och tröjan har funnits sedan 1953.
Den rödprickiga bergspriströjan
Den rödprickiga bergspriströjan, maillot à pois, sitter på den som leder bergspristävlingen, även i detta fallet gäller det att vinna poäng, men i detta fallet delas poängen ut till de som passerar först vid bergstoppar. Bergstopparna som passeras kategoriseras av i förväg tävlingsledningen i fem olika kategorier beroende på svårighetsgrad. Kategori 4 är de enklaste bergen och ger lägst poäng. Därefter följer kategorierna 3, 2 och 1 med ökande svårighetsgrad och högre poäng. Högst poäng ger de berg som ligger utanför kategorin, hors catégorie eller HC. Tävlingen har funnits sedan 1933, medan tröjan enbart funnits sedan 1975.
Den vita ungdomströjan
.jpg)
Slutligen får den deltagare under 25 år som ligger bäst till totalt bära den vita ungdomströjan, maillot blanc. Tröjan har funnits sedan 1975, med undantag för perioden 1989 till 1999
Historik över segrare
Se Lista över segrare i Tour de France.
Svenskar i Tour de France
Under åren 1903-2008 har tolv svenskar deltagit i Tour de France[1]. Sven-Åke Nilsson har genomfört flest lopp, fem medan Magnus Bäckstedt är den som startat flest gånger, sex. Han har dock bara genomfört hela loppet två gånger. Bästa totalplacering har Gösta Pettersson med en tredjeplacering 1970. Magnus Bäckstedt har den hittills enda svenska etappsegern, han vann nittonde etappern La Chaux de Fonds - Autun, 1998. Bäckstedt ledde ungdomstävlingen på den åttonde etappen 1999, men vid tillfället var den vita ungdomströjan någonting man fick först på den sista etappen.
Sven-Åke Nilsson bar 1980 den prickiga bergatröjan, men vann den inte totalt. Thomas Lövkvist bar den vita ungdomströjan under etapperna 5-9 år 2008. [2]
Lista över svenskar i Tour de France
Placering inom parentes. (-) innebär oplacerad i sammandraget.
- Magnus Bäckstedt: 1998 (70) , 1999 (-) , 2000 (123) , 2004 (-) , 2005 (-) , 2008 (-)
- Bernt Johansson: 1979 (-)
- Göran Karlsson: 1960 (-)
- Michel Lafis: 2000 (78)
- Gustav Larsson: 2006 (103)
- Marcus Ljungqvist: 1999 (131) 2004 (132) , 2005 (125)
- Thomas Lövkvist: 2005 (61), 2006 (62), 2007(64), 2008 (41)
- Glenn Magnusson: 2000 (91)
- Sven-Åke Nilsson: 1978 (11) , 1979 (12) , 1980 (7) , 1981 (8) , 1982 (14)
- Thomas Petterson: 1970 (36) , 1971 (-)
- Gösta Pettersson: 1970 (3) , 1971 (-)
- Martin Rittsel: 2000 (108)
Finländare i Tour de France
.jpg)
Två finländare har fram till och med år 2007 deltagit i Tour de France, nämligen Joona Laukka och Kjell Carlström [3]. Bästa placering har Joona Lauuka med en trettiofemte placering i sammandraget i Tour de France 1997. Ännu har ingen finländare vunnit någon etapp eller burit någon av ledartröjorna.
Lista över finländare i Tour de France
Placering inom parentes. (-) innebär oplacerad i sammandraget.
- Kjell Carlström: 2005 (141), 2006 (132), 2007 (76)
- Joona Laukka: 1997 (35) , 1998 (bröt tävlingen)
Reklamkaravanen
Sedan 1930 har en reklamkaravan framförts ett par timmar framför cyklisterna. I karavanen försöker olika företag överglänsa varandra i att spela musik, dela ut souvenirer, reklamprodukter och godis inför de tolv till femton miljoner åskådare som finns utmed vägarna. 2007 var karavanen cirka 20 km lång och innehöll ungefär 200 fordon.[4].
 Ett fordon ur reklamkaravanen i London 2007. |
Se även
Källor
- ↑ Historik på Tour de France officella webbplats. letour.fr
- ↑ Bild på Sven-Åke Nilsson i rödprickiga bergatröjan 1980 ckringen.se
- ↑ Historik på Tour de France officiella webbplats. letour.fr
- ↑ Tour de France officiella webbplats. letour.fr
Externa länkar
- Officiell webbplats
- Memoire du Cyclisme
- Tour de France – några reflektioner, av Bill Sund, SOFI och Historiska institutionen, Stockholms universitet
- Wikimedia Commons har media som rör Tour de France
|
|||||
