Sjuksköterska

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Sjuksköterskor har såväl teoretisk som praktisk omvårdnadskompetens

Sjuksköterska (Sverige; förkortning SSK) eller sjukskötare (Finland) arbetar med människor avseende praktiskt-kliniskt inriktad hälso- och sjukvård. Huvudämnet i utbildningen är idag omvårdnad (engelska nursing), som under de senaste decennierna etablerat sig som ett eget akademiskt ämne i många länder.

Sjuksköterskor tjänstgör bland annat på sjukhus, inom primärvård och äldreomsorg, men även i skolor, företagshälsovård och läkemedelsindustrin. En skolsköterska är knuten till en skola och fungerar som ett personligt stöd.

På sjukhus arbetar sjuksköterskan ofta i team med annan vårdpersonal - läkare, undersköterskor samt exempelvis sjukgymnast, dietist och kurator. Läkaren har det medicinska ansvaret vad gäller diagnos och behandlingsval samt det övergripande patientansvaret. Sjuksköterskan har det omvårdnadsmässiga ansvaret, som bland annat innebär att den enskilde sjuke ska bli så väl omhändertagen som möjligt under sjukdoms- och vårdtiden. Sjuksköterskan ansvarar även för den medicinska omvårdnaden, vilken innefattar läkemedelshantering och läkemedelsadministration till patienten. Ansvarsfördelningen inom teamen bygger i hög grad på god kännedom om de enskilda medlemmarnas specifika kompetens och yrkeserfarenhet.

Innehåll

Sverige

Legitimerade yrken i Sverige
Yrke/Yrkestitel Utbildning
Apotekare Apotekarexamen
Arbetsterapeut Arbetsterapeutexamen
Audionom Audionomexamen
Barnmorska Barnmorskeexamen
Biomedicinsk analytiker Biomedicinsk analytikerexamen
Dietist Dietistexamen
Kiropraktor Enligt föreskrift*
Logoped Logopedexamen
Läkare Läkarexamen*
Naprapat Enligt föreskrift*
Optiker Optikerexamen
Ortopedingenjör Ortopedingenjörsexamen
Psykolog Psykologexamen*
Psykoterapeut Psykoterapeutexamen
Receptarie Receptarieexamen
Röntgensjuksköterska Röntgensjuksköterskeexamen
Sjukgymnast Sjukgymnastexamen
Sjukhusfysiker Sjukhusfysikerexamen
Sjuksköterska Sjuksköterskeexamen
Tandhygienist Tandhygienistexamen
Tandläkare Tandläkarexamen
Veterinär Veterinärexamen
*Praktisk tjänstgöring enligt särskilda föreskrifter

I Sverige bedrivs sjuksköterskeutbildningen på högskolenivå sedan 1977[1] samt är sedan 1993 en treårig yrkesexamen som ofta kombineras med en medicine eller filosofie kandidatexamen med huvudämnet omvårdnad, på somliga utbildningar vårdvetenskap. Utbildningen varvar teori med klinisk träning och då den är fullbordad är det möjligt att ansöka om legitimation som sjuksköterska från Socialstyrelsen. Därmed ansluter sig också den nyutbildade till yrkets etiska regelverk. Vid examen tilldelas den nyblivna sjuksköterskan en brosch som är unik för just det lärosätet.

Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen är kommunerna i Sverige skyldiga att ha en medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) för kommunernas hälso- och sjukvårdsverksamhet.[2]

Titeln chefssjuksköterska kan ha olika betydelse och syftar på sjuksköterskor i chefsposition på olika nivåer, allt från vårdcentraler eller avdelningar på sjukhus till att vara övergripande ansvarig för omvårdnaden på ett helt sjukhus.

Historiska förhållanden

Utbildningens längd har historiskt varierat från 1,5-3 år. Tidigare var sjuksköterskeyrket ett av få som ansågs vara en acceptabel sysselsättning för kvinnor. Yrket sades då vara ett kall och en del av yrkesutbildningen bestod av religiös skolning. Sjuksköterskor förväntades då bland annat avstå från att bilda familj för att kunna viga sitt liv åt omvårdnaden av andra.

Könsperspektiv

Både kvinnor och män är sjuksköterskor. Sveriges första manliga sjuksköterska utexaminerades redan 1953 [3]. Åtta procent av de sjuksköterskor som är medlemmar i Vårdförbundet är män. Den feminina ändelsen i Sverige lever kvar från den tiden då det enbart var kvinnor som arbetade i yrket. På finlandssvenska heter yrket sjukskötare (i Sverige är skötare en yrkestitel inom mentalvården, medan titeln sjukskötare officiellt inte existerar). Numera kan man därför höra uttryck som "kvinnlig sjuksköterska", och även "manlig sjuksköterska".

Ordet "syster" är i folkmun en synonym till sjuksköterska, men förekommer ej i professionella sammanhang. "Syrra" och "sköterska" är vanlig förekommande slang inom sjukvården - men är missvissande då det även kan avse undersköterska - åtminstone i folkmun.

De första männen som utbildade sig till sjuksköterskor hade ofta tidigare vårderfarenhet som mentalskötare inom den psykiatriska vården eller som ambulansförare inom räddningstjänsten, vilket idag är exempel på gymnasiala vårdutbildningar.

Specialistutbildning

För vissa tjänster krävs utöver den treåriga grundutbildningen också en specialistutbildning på mellan en och tre terminer. För tjänstgöring inom skolhälsovården krävs exempelvis en ettårig barnsjuksköterskeutbildning med inriktning mot öppen hälso- och sjukvård. Dessa utbildningar skaffar många grundutbildade sjuksköterskor efter några års praktiskt arbete. Ibland, som i fallet med utbildning till ögonsjuksköterska kan den utbildningen byggas på med ytterligare 1 års universitetsutbildning med inriktning till ortoptist.

Barnmorskorna i Sverige hade fram till 1952 en självständig yrkesutbildning, men är därefter en specialistutbildning på 1,5 år efter avlagd sjuksköterskeexamen.

För att få undervisa i sjuksköterskeutbildningar på universiteten och högskolorna krävs magisterexamen eller doktorsexamen. Även om andelen forskarutbildade lärare (med doktorsexamen) har ökat, finns fortfarande många universitetsadjunkter (utan forskarutbildning) inom sjuksköterskeutbildningarna.I ökad utsträckning har forskare inom omvårdnad börjat anställas i landsting och ute på sjukhusklinikerna.

Två sjuksköterskor vårdar en patient.

Röntgensjuksköterska är i Sverige en alternativ grundutbildning och ett eget legitimationsyrke. I vissa andra länder är det istället en specialistutbildning för sjuksköterskor.

Internationella förhållanden

Utbildningen för sjuksköterskor varierar. I Finland är sjuksköterskeutbildningen tre och ett halvt år.

Den engelskspråkiga beteckningen nurse är jämförelsevis bred och kan syfta på personalkategorier som närmast motsvarar en undersköterska i Sverige men även på högt kvalificerade sjuksköterskor (nurse practitioner) som självständigt behandlar patienter och skriver recept. I Tyskland kallas en sjuksköterska numera för Gesundsheits- och Krankenpfleger. I Tyskland finns även en särskild typ specialistutbildad sjuksköterska som kallas Medizinisch-Technischer Assistent (MTA, medicinteknisk assistent).

Referenser

  1. Sjuksköterska - vem är jag?, Louise Andersson och Maria Bengtsson.
  2. Socialstyrelsens författningssamling
  3. http://www.diva-portal.org/vxu/abstract.xsql?dbid=389 Dufwa, Sune (2004). Kön, lön och karriär: Sjuksköterskeyrkets omvandling under 1900-talet.

Externa länkar

Personliga verktyg