Operationssjuksköterska
Från Rilpedia
 |
Den här saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. |
En operationsjuksköterska är en specialistutbildad sjuksköterska som arbetar på operationsavdelningen eller sterilcentralen på ett kirurgiskt sjukhus. Denna ansvarar främst för den intraoperativa omvårdnaden av patienten och ser till att alla instrument, material och medicinskteknisk apparatur finns på plats inför operationen. Operationssjuksköterskan förbereder patientens hud och påkläder patienten sterilt material. Han eller hon ansvarar för aseptik och perioperativ omvårdnad av patienten under hela ingreppet och för patientens kroppsläge på operationsbordet. Under operationen består arbetet även av instrumentering och assistans till den opererande läkaren under dennes arbete i operationssåret, vilket kräver goda kunskaper om kroppens anatomi och vävnader.
Operationssjuksköterskan eftersträvar idag ett perioperativt arbetssätt, vilket innebär att omvårdnaden av patienten sträcker sig längre än till enbart själva operationen. Detta kan t.ex. innebära att besöka och informera patienten preoperativt på vårdavdelningen. Även uppföjande s.k. postoperativt samtal kan ske.
Svensk utbildningshistoria
På 1950-talet utbildades en sjuksköterska till operationssjuksköterska inom sin sjuksköterskeutbildning som var treårig. På 1960-talet kunde en blivande elev direktantas till operationsassistentutbildning som först var fyra terminer men senare fem terminer lång. Utbildningen anordnades via yrkesskola och sista kursen operationsassistenter utexaminerades i Göteborg år 1979. Utbildningens namn; Operationsassistentutbildning. Operationsasssistenter fick sedemera möjlighet att ansöka om att få ut legitimation som sjuksköterska och då inom verksamhet operationssjukvård. På 1970-talet fanns också möjlighet att läsa till sjuksköterska sk 5 terminers och sedan vidareutbilda sig till operationssjuksköterska under ett år. Utbildningens namn; Vidareutbildning inom operationssjukvård (VUB). I denna utbildning hade den blivande operationssjuksköterskan behörighet att arbeta dels som anestesisjuksköterska och dels som operationssjuksköterska. Denna dubbelbehörighet togs bort i mitten på 70-talet. På 1980-talet kom HS-80 utbildningen i gång. I denna sökte studenten till sin inriktning. Vid det sista året i utbildning läste studenten inriktningen operation, Utbildningens namn; Hälso och sjukvårdsutbildningen med inriktning operation, 80 p. I början på 1990-talet förändrades utbilningen igen till att den blivande operationssjuksköterskan måste först vara legitimerad sjuksköterska och sedan söka in till en specialistutbildning till operationssjusköterska. Utbildningens namn Specialistsjuksköterskeutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot operation. och var en högskoleutbildning. I och med att Bolognaprocessen infördes år 2006 kom ånyo utbildningen till operationssjuksköterska att förändras och akademiseras mer. Olika nivåer på utbildningar kom till. Sjuksköterskeutbildning placerades i grundnivå och specialistutbildningar på en avancerad nivå. Tänkt möjlighet i framtiden är att sjuksköterskan ska kunna avancera på master one year (fil.mag) eller master two year (master) Därefter ska möjlighet finnas att fortsätta på forskarnivå. De förkrav som nu gäller vid de flesta lärosäten är legitimerad sjuksköterska och att inneha en filosofie kandidatexamen samt ett års yrkeserfarenhet som sjuksköterska. Utbildningen är ett år. Utbildningens namn; Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjuksköterska.
