Olof Thörnell
Från Rilpedia
Den här artikeln anses undermålig och kan behöva skrivas om helt för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Var uppmärksam på artikelns innehåll. Motivering: Meritförteckningen bör redigeras om till en riktig biografi |
Olof Thörnell | |
---|---|
19 oktober 1877 - 25 juli 1977 | |
Födelseort | Trönö, Sverige |
Dödsort | Uppsala, Sverige |
I tjänst för | Sverige |
Försvarsgren | Armén |
Tjänstetid | 1897-1950 |
Grad | General |
Befäl | Överbefälhavaren (1939-1944) Se: Övriga befattningar |
Utmärkelser | Tyska örnens orden |
Olof Gerhard Thörnell, född 19 oktober 1877 i Trönö, Hälsingland, död 25 juli 1977 i Uppsala, Sveriges förste överbefälhavare, åren 1939-1944.
Innehåll |
Biografi
Thörnell föddes 19 oktober 1877 till kyrkoherden Per Thörnell och Gerhardina (Dine) Margareta Lindgren. Brodern var professor Gösta Thörnell.
Thörnell avlade mogenhetsexamen i Stockholm vid Norra Latin den 17 maj 1895. År 1897 avlade han officersexamen och placerades därefter på Upplands regemente. Han gifte sig i Skållerud, Älvsborgs län den 1 oktober 1904 med Anna Henrika Halling. 1906 utexaminerades Thörnell från Krigshögskolan och placerades som aspirant vid generalstaben. Han blev utnämnd till kapten 1910. År 1915 lämnade Thörnell generalstaben för trupptjänst vid Älvsborgs regemente. Efter ett par år på fältet återvände han till generalsstaben där han steg i graderna. År 1926 utnämndes Thörnell till överste och chef för Vaxholms grenadjärregemente.
Thörnell hade en kärv och sarkastisk framtoning, och kallades allmänt LM (lustmördaren) inom försvarsstaben.[1]
Thörnells tid som ÖB präglades av flera stora eftergifter till Tyskland och Thörnell själv ansågs allmänt vara tyskvänlig[2]. Thörnell kritiserades av bland annat Torgny Segerstedt för att han 7 oktober 1940 mottog storkorset av Tyska örnens orden ur prinsen av Wieds hand med ordensbrev undertecknat av Hitler.[3]
Thörnell efterträddes den 1 april 1944 av Helge Jung.
Militär karriär
- Officersexamen - 29/11-1897
- Underlöjtnant vid Upplands regemente 10/12-1897
- Löjtnant vid nämnda regemente 7/12-1900
- Examen från Krigshögskolan 7/7-1906
- Aspirant vid generalstaben 1/5-1907 - 30/4-1909
- Kapten vid generalstaben - 10/6-1910
- Kapten vid Älvsborgs regemente - 1915
- Major vid generalstaben 27/11-1917
- Överstelöjtnant där 19/8-1921
- Överste och chef för Vaxholms grenadjärregemente 24/8-1926
- Militärbefälhavare på Gotland 1/1-1928
- Inspektör för trängen - 1931
- Generalmajor och inspektör för infanteriet 28/12-1933
- Generallöjtnant och chef för försvarsstaben 1/7-1936
- Överbefälhavare 8/12-1939
- General 1/1-1940, avsked från aktiv stat 1/4-1944
- Chef för Gustaf V:s stab 10/3-1944 till kungens död den 29/10-1950
Källor
- Matrikel över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811-1961, red. Gösta Thimon, 1963, Uppsala.
- Björn Fontander. De onda åren
- Jan von Konow.Helge Jung
- Bo Hugemark (red). (2002) I orkanens öga ISBN 91-974056-6-3
Noter
- ↑ Hugemark (red). I orkanens öga, s. 275
- ↑ Lennart W. Frick & Lars Rosander. (2004) Bakom hemligstämpeln, s. 138]
- ↑ Hugemark (red). I orkanens öga, s. 243
Företrädare: Förste ämbetsinnehavaren |
Sveriges överbefälhavare 1939-1944 |
Efterträdare: Helge Jung |