Mårddjur

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
?Mårddjur
Mustela frenata
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Rovdjur
Carnivora
Familj: Mårddjur
Mustelidae
Vetenskapligt namn
§Mustelidae
Auktor: G. Fischer, 1817
Underfamiljer
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Mårddjuren (Mustelidae) är små rovdjur med en ofta lite krökt rygg vilken ger dem en "rullande" gång. Nästan alla mårddjur har en ljusgul fläck i pälsen, den s.k. "mårdfläcken", vilken oftast sitter på magen, och många har stinkkörtlar vid analöppningen.

De har en markerat slank kropp, väl anpassad för att ormlikt kunna slingra sig in i diverse hål och gångar. Där deras huvud kan ta sig in, passerar också deras hela kropp.

Innehåll

Utbredning

Mårddjur finns över nästan hela världen. Endast i Antarktis, Australien, Oceanien och på vissa avlägsna öar saknas de. De förekommer i flera olika habitat men undviker områden som är alltför torra för dem. Flera arter behöver närhet till vatten och lever längs floder, insjöar och havsstränder. Särskild utpräglat är detta drag hos underfamiljen uttrar. Arten havsutter lever i öppet hav i norra Stilla havet.

I Sverige finns åtta stycken mårddjur; grävling, hermelin, iller, järv, mink, skogsmård, utter och vessla.

Levnadssätt

De flesta arter i mårdfamiljen jagar i gryningen eller under natten, men det finns undantag. Som viloplatser används ofta jordtunnlar, som djuren gräver själva eller övertar från andra djur. Flera arter har en särskilt god förmåga att simma - huvudsakligen utter och mink.

De flesta mårddjur lever ensamma och har ett avgränsat territorium. Områdets gräns markeras med körtelvätska, urin och avföring. Luktsinnet är mycket väl utvecklat och används för att hitta föda och för kommunikation. Även hörsel och känsel är väl utvecklade sinnen.

Föda

Mårddjur är köttätare som i mindre omfattning, beroende på art och årstid, även äter växtdelar. Utmärkande är att flera arter jagar bytesdjur som är betydligt större än dem själva. Så jagar några arter i släktet Mustela hardjur med större storlek, och järven angriper stora bytesdjur som unga renar.

Den animaliska födan består av olika ryggradsdjur såsom däggdjur, fåglar (och fågelägg), ödlor och fiskar, men även av insekter, kräftor och maskar. Bland växtdelar äter mårddjur oftast frukter, nötter och rötter.

Fortplantning

Mårddjurens honor är vanligtvis dräktiga mellan 30 och 60 dagar. Hos flera arter vilar ägget en tid, och på så sätt ligger mellan befruktning och förlossning flera månader. Huvudsakligen föder honan bara en gång per år. Nyfödda mårddjur är blinda och hjälplösa och stannar den första tiden i boet. Efter två månader är ungdjuren självständiga. De blir efter 6 till 24 månader könsmogna. Medellivslängden i frihet ligger vid 20 år.

Mårddjur och människor

Mellan mårddjur och människor existerar ett tvåsidigt förhållande. Å ena sidan äter mårddjur gnagare som betraktas som skadedjur och å andra sidan förekommer det att de angriper husdjur som höns eller harar. Till exempel domesticerades frett från vilda illrar. Mårddjur är även beryktade för att de förstör kablar, trots att det finns bara en enda art, stenmården, som har denna vana.

Flera arter hölls för pälsens skull i stora farmer.

Vid sidan av jakten är förstörandet av deras levnadsområden det största hotet för mårddjur. Till de hotade arterna räknas flodiller (Mustela lutreola) och arten svartfotad iller (Mustela nigripes) som i naturen redan var utrotad. Arten Mustela macrodon är sedan 1800-talet utdöd.

Underfamiljer, släkten och arter (utval)

Järv

Observera att mårdhunden, trots sitt namn, inte räknas till mårddjuren, utan till hunddjuren.

Källor och externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/M%C3%A5rddjur"
Personliga verktyg