Gyllenstierna
Från Rilpedia
Gyllenstierna är en svensk-dansk adlig släkt. Ättens första med säkerhet kända stamfader är den av en förnämlig släkt varande riddaren Nils Eriksson till Aagaard på Jylland, nämnd i en handling från 1314.
Till Sverige kom ätten under förra hälften av 1400-talet med Nils Erikssons sonsons sonsons son, det svenska riksrådet Erik Eriksson till Fågelvik, som så småningom gifte sig med riksföreståndaren Karl Knutssons dotter, Kristina. I äktenskap fick han bland andra sonen Nils, fader till Kristina Gyllenstierna.
Riksdrotsen Nils Göransson upphöjdes 1569 i friherrligt stånd. En utdöd gren av den danska ätten introducerades efter Skånes införlivande på svenska riddarhuset. Vinstorpsgrenen blev friherrlig 1651; fyra grenar erhöll grevlig värdighet, men de är alla utdöda. I Danmark dog ätten ut år 1729.
Under huvuddelen av 1600-talet var ätten repressenterad i det svenska riksrådet. Den politik ättens medlemmar i regel förde var för kungligt envälde och reduktion, och mot högadeln som ätten, något motsägelsefullt, själv måste anses ha tillhört.
Innehåll |
Kända Gyllenstierna
- Erik Eriksson (Gyllenstierna) d.ä. (-1477), stamfader för den svenska grenen av ätten Gyllenstierna
- Erik Eriksson (Gyllenstierna) d.y. (-1502)
- Karl Eriksson (Gyllenstierna) (- 1541), stamfader för Vinstorpsgrenen av ätten, riksråd.
- Göran Eriksson (Gyllenstierna) (-1576). stamfader för Fågelviksgrenen av ätten, riksråd.
- Nils Eriksson (Gyllenstierna) (1457-1495), riksråd.
- Kristina Gyllenstierna (1494-1559), maka till Sten Sture den yngre
- Erik Eriksson (Gyllenstierna) d.y. (-1502)
Fågelviksgrenen
- Nils Göransson Gyllenstierna (1526-1601), son till Göran Eriksson Gyllenstierna, friherre 1569, stamfader till den friherrliga ätten af Lundholm, ståthållare i Stockholm och senare Småland.
- Johan Nilsson Gyllenstierna (1569-1617), amiral.
- Sigismund Gyllenstierna (1598-1666), polsk senator.
- Göran Nilsson Gyllenstierna (1575-1618), riksråd 1602, "riksens öfverste amiral" 1611, riddare 1617.
- Göran Göransson Gyllenstierna d.ä. (1601-1646), amiral 1640, s.å. landshövding i Uppsala län.
- Johan Nilsson Gyllenstierna (1569-1617), amiral.
Gyllenstierna af Björksund och Helgö
Grevlig ätt nr: 45. Utslocknad år 1799.[1]
-
-
- Göran Göransson Gyllenstierna (1632-1686), riksråd 1666, greve af Björksund och Helgö (tillsammas med brodern) 1674, överståthållare i huvudstaten 1678, pådrivande bakom reduktionen vilken slutligen kom att drabba honom själv hårt.
-
- Nils Göransson Gyllenstierna af Björksund och Helgö (1670-1731), militär i Karl XII:s krig, generallöjtnant 1722, riksråd 1727.
-
- Göran Gyllenstierna (1724-1799), jurist, riksråd, riksmarskalk 1781.
- Johan Göransson Gyllenstierna (1635-1680), hovkansler 1666, riksmarskalk 1668, s.å. riksråd, greve af Björksund och Helgö (tillsammas med brodern) 1674, Karl XI:s gunstling, framgångsrik i Skånska kriget, generalguvernör över de tidigare danska provinserna 1679.
-
af Lundholm
-
- Nils Nilsson Gyllenstierna (1585-1622), viceamiral.
-
- Johan Nilsson Gyllenstierna d.y. (1617-1690), riksråd, jurist.
-
- Axel Erik Gyllenstierna, landshövding.
-
- Gustaf Johan Gyllenstierna (1709-1764), politiker under frihetstiden och rysk spion.
Vinstorpsgrenen
- Erik Karlsson Gyllenstierna (1602-1657), sonsons son till Vintorpsgrenens stamfader Karl Eriksson (Gyllenstierna), militär, riksråd 1636, generalguvernör 1642, friherre av Uleåborg 1651.
- Konrad Gyllenstierna (1645-1684), ämbetsman.
Gyllenstierna af Ericsberg
Grevlig ätt nr: 24, tillhör den ursprungliga riddarklassen. Utslocknad år 1733.[1]
-
- Kristofer Gyllenstierna (1647-1705), militär, riksråd 1681, överståthållare 1682, greve af Ericsberg 1687.
Gyllenstierna af Steninge
Grevlig ätt nr: 34. Utslocknad år 1723. [1]
-
- Karl Gyllenstierna (1649-1723), kungligt råd 1687, greve af Steninge samma år.
Gyllenstierna af Fogelvik
Grevlig ätt nr: 47. Utslocknad år 1720.[1]
-
-
- Nils Karlsson Gyllenstierna (1648-1706), kungligt råd 1705, greve af Fogelvik 1706.
-
Vapensköldar, grevliga grenar
Litteratur
För denna sammanställning och många av de ingående biografierna har huvudsakligen upphovrättslösa äldre upplagor av Nordisk familjebok och Svenskt biografiskt handlexikon använts. Både är tillgängliga från Projekt Runeberg, se [1] respektive [2].
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
-
Delar av denna artikel består av bearbetad text ur den upphovsrättsfria upplagan av Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.