Aspergers syndrom

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Aspergers syndrom
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 F84.5
ICD-9 299.8
OMIM 608638
DiseasesDB 31268
MedlinePlus 001549
eMedicine ped/147 

Aspergers syndrom, ibland förkortat AS, är ett neuropsykiatriskt funktionshinder inom autismspektrumet. Aspergers syndrom ligger nära högfungerande autism. Den uttrycker sig på olika sätt hos olika individer, och kan ha både positiva och negativa konsekvenser för en människas liv.[1][2][3][4][5][6] Liksom andra autismspektrumtillstånd kännetecknas det av bland annat repetitiva beteendemönster och ofta nedsättningar i förmågan till socialt umgänge och kommunikation. Aspergers syndrom skiljer sig dock från 'klassisk' autism i det att icke-sociala aspekter av intellektuell utveckling i allmänhet fortskrider i normal eller förhöjd omfattning.[7]

Syndromet påverkar människor på väldigt olika sätt, men individer med AS brukar ha vissa gemensamma kännetecken. Hit hör ofta en förmåga att fokusera intensivt på särskilda intresseområden, underkänslighet eller överkänslighet för vissa stimuli, problem med sensorisk integration, själv-stimulerande beteenden som att vagga fram och tillbaka eller yttra ord, och svårigheter med att tolka ansiktsuttryck och andra sociala signaler.[7] Några positiva kännetecken är förbättrad mental fokus, utmärkt minnesförmåga, överlägsen rumsuppfattningsförmåga, samt en intuitiv förståelse för logiska system. Dessa kännetecken kan ofta leda till framgångar inom matematik, teknik, vetenskap,[2][3][4], musik, konst eller språk.[8]

Vad gäller gränsdragningen mellan Aspergers syndrom och den större gruppen högfungerande autism (HFA) råder stor oenighet. Varken Aspergers syndrom eller högfungerande autism har en entydig definition som accepteras av alla,[9] men de flesta diagnostiska handböcker skiljer på de två baserat på språkutveckling. Försenad språkutveckling är ett tecken på HFA, medan normal påbörjad talförmåga tyder på AS.[7] Dock intar minst ett diagnoshjälpmedel motsatt position, och säger att försenad talförmåga ger större stöd för diagnosen Aspergers syndrom.[10]

Vissa läkare menar att AS inte skiljer sig alls från andra störningar inom autismspektrumet. De talar istället om Aspergers som högfungerande autism eller behandlar diagnoserna som likvärdiga, och hävdar att försenad språkutveckling är en gradskillnad, inte en artskillnad.[11][5] Olika tester har inte visat någon betydande skillnad mellan patienter med diagnosen Aspergers syndrom och patienter med diagnosen högfungerande autism.[12] Även bland dem som anser att skillnaderna mellan Asperger och högfungerande autism är väsentliga är det vanligt att diagnoserna påverkas av andra faktorer än rent kliniska, såsom samhällets benägenhet för stöd till de som drabbats av den ena störningen men inte den andra.[13][14] På grund av den flora av effekter som Aspergers syndrom har på individen samt att vetenskapen är oense om hur den definieras är Aspergers syndrom ett kontroversiellt begrepp bland forskare, läkare samt de som själva har diagnosen.

Innehåll

Historik

Namnet Aspergers syndrom myntades av den engelska psykiatern Lorna Wing, uppkallat efter Hans Asperger. Wing använde termen första gången i en artikel 1981.[15] 1994 togs Aspergers syndrom upp i fjärde upplagan av den psykiatriska handboken Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) som Asperger's Disorder.[16]

Hans Asperger var en österrikisk psykiater och barnläkare, som 1944 observerade fyra barn på sin klinik som alla hade svårigheter med social samvaro. Fastän deras intelligens verkade normal saknade barnen ickeverbal kommunikationsförmåga, visade ingen empati med andra barn och var kroppsligt klumpiga. Deras sätt att tala var antingen osammanhängande eller överdrivet formellt, och deras samtal dominerades av deras helt uppslukande intresse för ett enskilt ämne. Asperger kallade störningen för "autistisk psykopati" och beskrev den som främst kännetecknad av social isolering.[17] Han framförde också att "exceptionella människor måste ges exceptionell utbildningsbehandling, behandling som tar hänsyn till deras speciella svårigheter. Vidare kan vi visa att människor trots avvikelser kan uppfylla sin sociala roll i samhället, särskilt om de finner förståelse, kärlek och vägledning."[18]

Den österrikisk-amerikanske barnpsykiatern Leo Kanner identifierade 1943 ett mycket likartat syndrom, fast den population som Kanner karakteriserade hade kanske lägre grad av social förmåga än Aspergers.[19] Kanners autism kännetecknas därför av betydande kognitiva och kommunikativa brister, däribland fördröjd språkutveckling eller total avsaknad av språk.[20]

Aspergers observationer publicerades på tyska, ett språk som inom den vetenskapliga världen marginaliserats under efterkrigstiden. Funktionshindret förblev därför länge okänt utanför den tyskspråkiga världen. Resultaten var inte kända för en bredare icke tyskspråkig krets förrän 1981, då Lorna Wing publicerade en serie fallstudier som visade liknande symptom och som hon kallade "Aspergers syndrom."[15] Wings skrifter publicerades och populariserades i stor omfattning. 1992 togs AS med i den tionde upplagan av Världshälsoorganisationens diagnosmanual och International Classification of Diseases (ICD-10), vilket gjorde det till en distinkt diagnos.[21] Senare, 1994, tillades AS även i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) och American Psychiatric Associations diagnostiska referensbok.[16][22]

Uta Frith (en tidig forskare om Kannersk autism) skrev att personer med Aspergers syndrom verkar ha mer än en antydan om autism.[23] Andra, som Lorna Wing och Tony Attwood, delar Friths bedömning. Dr. Sally Ozonoff, vid MIND InstituteUniversity of California at Davis, hävdar att det inte borde finnas någon skiljelinje mellan "högfungerande" autism och AS,[24] och att det faktum att vissa personer inte börjar tala förrän vid en senare ålder inte är någon anledning att dela in i två grupper eftersom de ändå behandlas identiskt.

I januari 2006 föreslog professor Simon Baron-Cohen vid University of Cambridge, som betraktas som en av de ledande nuvarande forskarna på området, att personer med Aspergers har en tendens att att översystematisera, och att de därmed tenderar att försöka närma sig alla livsområden, inklusive det sociala, genom att utveckla system eller regeluppsättningar att agera efter.[25]

Klassificering och diagnos

Aspergers syndrom definieras i avsnitt 299.80 av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) med sex huvudsakliga kriterier:

  1. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion,
  2. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter,
  3. Betydande nedsättning av funktionsförmåga i viktiga avseenden,
  4. Ingen betydande försening av den allmänna språkutvecklingen,
  5. Ingen betydande försening av den kognitiva utvecklingen såsom nyfikenhet på omgivningen, eller i utvecklingen av för åldern adekvata vardagliga färdigheter eller adaptivt beteende (utöver social interaktion) under de tre första levnadsåren.
  6. Symptomen kan inte bättre förklaras av en annan specifik genomgripande störning i utvecklingen, eller av schizofreni.[16][26]

Aspergers syndrom är en autismspektrumstörning, ett av fem neurologiska tillstånd som ofta kännetecknas av avvikelser i språk- och kommunikationsförmåga, samt repetitiva eller begränsande tanke- och beteendemönster. De fyra besläktade störningarna är autism, Retts syndrom, desintegrativ störning hos barn och atypisk autism (PDD-NOS).[21]

Diagnosen Aspergers syndrom kompliceras av att flera olika avgränsningsinstrument används.[21] De diagnostiska kriterierna i Diagnostic and Statistical Manual kritiseras för att vara vaga och subjektiva.[27][28] Andra uppsättningar diagnostiska kriterier för AS är ICD 10 Världshälsoorganisationens diagnostiska kriterier, Szatmaris diagnostiska kriterier,[29] Gillbergs diagnostiska kriterier[30] och Attwood & Gray Discovery Criteria.[31] ICD-10-definitionen har kriterier som liknar DSM-IV-versionens.[31] Aspergers syndrom har vid olika tillfällen kallats autistisk psykopati och schizoid störning i barndomen,[32] men dessa termer anses nu föråldrade och felaktiga och används därför i allmänhet inte längre.

Högfungerande autism?

Vissa läkare anser att Aspergers inte är en särskild och distinkt störning, utan beskriver det som högfungerande autism.[21] Diagnoserna Aspergers syndrom och högfungerande autism betraktas som likvärdiga, vilket komplicerar uppskattningar om allmän förekomst. Samma barn kan få olika diagnoser beroende på vilket avgränsningsverktyg läkaren använder, och vissa barn diagnostiseras med högfungerande autism istället för Aspergers syndrom och vice versa.[21] Många erfarna läkare tillämpar tidig början av högfungerande autism eller regressivt utvecklingsmönster som den särskiljande faktorn mellan Aspergers syndrom och högfungerande autism. Andra anser att den försenade språkutveckling som förknippas med högfungerande autism är avgörande.[33] Den nuvarande klassificeringen av autismspektrumstörningar är otillfredsställande för många föräldrar, läkare och forskare.[34] Peter Szatmari, en kanadensisk forskare inom området autismspektrumstörningar, anser att det behövs större precision för att skilja mellan de olika diagnoserna. DSM-IV och ICD-10 fokuserar på tanken att det inom fältet autismspektrumstörningar existerar olika biologiska bakgrunder till störningarna. Detta har lett till en upptagenhet med att leta efter skillnader mellan olika undertyper av autismspektrumstörningar snarare än att se de individuella störningarna som punkter i ett spektrum. Detta försök att hitta undergrupper har inte varit särskilt användbar i klassificering eller i medicinsk praktik.[34]

Aspergers kan förbli odiagnostiserad under den tidiga barndomen och en del personer får inte diagnos förrän i vuxen ålder.

Ett redskap för självdiagnos som används mycket numera är det Aspergerkvot-formulär, som utvecklats av professor Simon Baron-Cohen.

Kliniska drag

AS kännetecknas av:[16][21]

  • Smala intressen eller upptagenhet med ett ämne på bekostnad av andra aktiviteter
  • Repetitiva beteenden eller ritualer
  • Säregenheter i tal och språk
  • Omfattande logiska/tekniska tankemönster
  • Socialt och känslomässigt olämpligt beteende och interaktion
  • Problem med icke-verbal kommunikation
  • Klumpig och okoordinerad motorik

Personer med Aspergers syndrom har per definition inget förståndshandikapp (se diagnoskriteriet 5 i Klassificering och diagnos här ovan). De kan beskrivas som personer med i regel normal eller hög (i vissa fall mycket hög) intelligens,[35] men när grupper av barn med AS testas med WISC-III får de ett genomsnittligt resultat på ungefär IQ 100[36][37][38] - vilket stämmer överens med det genomsnittliga resultatet för normalt utvecklande barn.[39] Även bland barn med AS finns barn med en mycket svag begåvning (IQ 70-84).[40]

De vanligaste och viktigaste kännetecknen för AS kan indelas i flera breda kategorier: Nedsatt social förmåga, smala men intensiva intressen och egenheter i tal och språk. Det är vanligt att även andra drag associeras med detta syndrom, men inte alltid anses nödvändiga för diagnosen. Detta avsnitt avspeglar främst Attwoods, Gillbergs och Wings åsikter om de viktigaste kännetecknen för AS. DSM-IV-kriterierna avspeglar en något annorlunda syn. Till skillnad från de flesta former av autismspektrumstörningar är AS ofta kamouflerat och många människor med störningen smälter in med människor som inte har den. Effekterna av AS beror på hur en individ som har störningen svarar på själva syndromet.[31]

Redan i tidig barndom debuterar följande typer av svårigheter, som kännetecknar samtliga former av störningar inom autismspektrumet och brukar benämnas Lorna Wings triad, efter den brittiska barnpsykiatern Lorna Wing.[41]

  • begränsad förmåga till ömsesidig social interaktion,
  • begränsad förmåga till ömsesidig verbal och icke-verbal kommunikation,
  • begränsningar i fantasi, intressen och beteenderepertoar.

Vissa personer har tvärtemot andra mycket fantasi, vilket gör att de i vissa sammanhang kan uppfattas "leva i sin egen värld". Andra är förhållandevis normala när det gäller fantasi och intressen, även om de vid intressena ofta intresserar sig mer än de flesta.

Sociala avvikelser

Aspergers syndrom kan omfatta ett flertal svårigheter och beteendeavvikelser. Det finns inget enskilt drag som delas av alla personer med Aspergers syndrom, men svårigheter med socialt beteende förekommer hos många och är ett av de viktigaste kriterierna. Personer med AS kan sakna förmåga att förmedla sitt eget känslomässiga tillstånd (alexitymi) och den naturliga förmågan att se undertexterna i socialt samspel, att avläsa kroppsspråk och instinktiva signaler. Detta kan leda till välmenande yttranden som kan verka förolämpande, såsom att säga till en främmande person att han/hon har viktproblem, eller att tycka att det är svårt att veta vad som är "acceptabelt". De oskrivna reglerna i socialt beteende som förbryllar så många med AS har kallats "den dolda läroplanen."[42] Personer med AS måste lära sig dessa sociala förmågor intellektuellt genom synbart konstlad, torr logik snarare än intuitivt genom normalt känslomässigt samspel.[43]

Icke-autistiska personer kan samla information om andra personers kognitiva och känslomässiga tillstånd på grundval av signaler som inhämtats från omgivningen och andra personers ansiktsuttryck eller kroppsspråk, men i detta avseende har vissa personer med AS nedsatt förmåga.[44][45] Detta anses ibland vara en brist på "theory of mind."[46] Utan theory of mind saknar personer med AS förmågan att känna igen och förstå andras tankar och känslor. De kan inte tolka eller förstå andras önskningar eller avsikter och är därmed oförmögna att förutse vad som kan väntas av andra eller vad andra kan förvänta sig av dem. Detta leder ibland till social tafatthet och olämpligt beteende.

En person med AS kan ha problem att förstå andra människors känslor: de meddelanden som förmedlas genom ansiktsuttryck, ögonkontakt och kroppsspråk missas ofta. De kan också ha problem med att visa empati med andra människor. Därför kan personer med AS uppfattas som egoistiska, själviska eller ohänsynsfulla. I de flesta fall är dessa etiketter orättvisa, eftersom personer som har syndromet förhållandevis ofta är neurologiskt oförmögna att förstå andra människors känslomässiga tillstånd. De blir vanligen chockade, upprörda och ångerfulla när de får reda på att deras handlingar är sårande eller olämpliga. Personer med AS har helt normala känslor. De känslomässiga bindningar som de kan ha (till exempel till föremål snarare än till människor) verkar dock ofta underliga eller kan till och med framkalla oro hos personer som inte delar deras perspektiv.[47] Denna begränsning av förmågan att avläsa sina egna och andras känslor har benämningen alexitymi, en grekisk term som myntades 1972 av P.E. Sifneos och betyder "frånvaro av ord för känslor."[48] Senare undersökningar har bekräftat att 85% av personer med AS-diagnoser har alexitymi,[49] ett resultat som ställer viktiga frågor för framtida forskning rörande hur man kan förklara den höga komorbiditeten. Enligt Tony Attwood kan alexitymi också förklara svårigheter som personer med AS har med att hantera ilska, där oförmågan att uttrycka känslor i ord gör personen benägen att använda fysiska handlingar för att uttrycka sin sinnesstämning och få utlopp för sin känslomässiga energi.[50]

Problemet kan förvärras av de reaktioner som ges av de neurotypiska personer som samspelar med AS-drabbade personer. En Aspergerpatients synbara känslomässiga likgiltighet kan förvirra och uppröra en neurotypisk person, som i sin tur kan reagera ologiskt och emotionellt - reaktioner som många Aspergerpatienter finner särskilt irriterande.

Att inte visa tillgivenhet - eller inte göra det på konventionella sätt - betyder inte att personer med AS inte känner tillgivenhet. Att förstå detta kan få partner eller vårdgivare att känna sig mindre avvisade och vara mer förstående. Ökad förståelse kan också uppnås genom att man lär sig om AS och eventuella komorbida störningar.[47] Ibland uppstår det motsatta problemet: personen med AS är ovanligt tillgiven mot nära och kära, och missar eller misstolkar signaler från den andra parten, vilket gör partnern stressad.[47]

Den som saknar kunskaper om personer med Aspergers syndrom, kan ibland uppfatta dem som egocentriska och ibland rent av otrevliga. Huvuddelen av kommunikationen människor emellan är icke-verbal, och de flesta använder sig av instinktiva signaler och tar omedvetet för givet att andra läser av dem. En person som inte gör det, eller som av annan anledning inte svarar med de signaler som förväntas, upplevs då som udda, ibland utan att någondera parten kan komma underfund om varför. Dessa personer kan dock sedan man lärt känna dem uppskattas för sin ärlighet och saklighet.

Personer med Aspergers syndrom måste lära in och ofta tänka på sådant som andra tar för givet; därför kan umgänget med personer utan Aspergers syndrom ibland vara mycket tröttande.

En annan viktig aspekt av de sociala skillnader som ofta återfinns hos personer med Aspergers syndrom är nedsatt central koherens,[51] förmåga att se sammanhang. Personer med dålig central koherens kan vara så fokuserade på detaljer att de "inte ser skogen för träden." En sådan person kan komma ihåg en berättelse eller en händelse i stor detalj men vara oförmögen att uttala sig om vad detaljerna betyder. En annan kanske kan förstå en uppsättning regler i detalj men vara oklar över hur eller var de är tillämpliga. Frith och Happe utforskar möjligheten att uppmärksamhet på detaljer kan vara en avvikelse snarare än en brist. Det tycks sannerligen finnas många fördelar med att vara detaljinriktad, särskilt i aktiviteter och yrken som kräver en hög nivå av noggrannhet. Man kan också se att detta skulle orsaka problem om de flesta icke-autistiska (men alls icke alla) människor kan röra sig obehindrat mellan detalj- och helhetsorientering.

Språkliga avvikelser

Det är förhållandevis vanligt med avvikande tal, som av andra kan uppfattas som monotont, mekaniskt eller formellt. Karakteristiskt för personer med AS är ett mycket pedantiskt sätt att tala. De tenderar ofta att tala långt mer formellt än vad som är lämpligt i sammanhanget. En femåring med AS kan regelbundet tala med ett språk som kunde vara hämtat från en universitetslärobok, särskilt i fråga om hans eller hennes speciella intresseområde.[52]

Ett annat vanligt kännemärke för syndromet, som dock, liksom allt annat, inte delas av alla som har det, är att tolka saker bokstavligt. Ett yttrande som "Kan du öppna fönstret?", kan därigenom uppfattas som en fråga och besvaras med "ja" eller liknande utan någon åtgärd angående fönstret. Attwood ger ett exempel på en flicka med AS som svarade i telefon en dag och fick frågan "Är Paul där?" Den efterfrågade Paul fanns i huset, men han var inte i rummet med henne, så efter att hon sett sig omkring för att försäkra sig om detta svarade hon helt enkelt "nej" och lade på luren. Personen som ringde var tvungen att ringa upp igen och förklara för henne att han hade menat att hon skulle söka upp Paul och få honom att ta telefonen.[53]

Personer med AS kan ibland använda ord på ett egensinnigt sätt, såsom att bilda nya ord och göra ovanliga sammanställningar. Detta kan utvecklas till en sällsynt fallenhet för humor (särskilt vitsar och ordlekar). En potentiell källa till humor är insikten att deras bokstavliga tolkningar kan användas till att roa andra. Vissa är så skickliga på skriftspråk att de kan kvalificera sig som hyperlektiska. Tony Attwood beskriver hur ett visst barn hade talang för att uppfinna nya uttryck, som "städa ner" ("tidying down") som motsats till "städa upp" ("tidying up").[54]

Barn med AS uppvisar ofta avancerade förmågor för sin ålder i språk, läsning, matematik, rumslig förmåga eller musik, och uppfattas ofta som ovanligt 'begåvade'. Ibland kan dock dessa talanger kan motvägas av avsevärda fördröjningar i utvecklingen av andra kognitiva funktioner.[55] Vissa andra typiska beteenden är ekolali, upprepning av yttranden som gjorts av en annan person, och palilali, upprepning av ens egna ord.[56]

En studie från 2003 undersöktes skriftspråket hos barn och ungdomar med AS. De jämfördes med andra barn i ett standardiserat test av skriftspråksförmåga och handskriftens läslighet. Vad gäller skriftspråk hittades inga betydande skillnader mellan standardiserade resultat från de båda grupperna, men vad gäller handskrift producerade deltagarna med AS avsevärt färre läsliga bokstäver och ord än den icke-autistiska gruppen. En annan analys av skrivna textprov visade att vissa personer med AS producerade text i liknande mängd som andra personer, men har svårigheter med att producera texter av kvalitet.[57]

Tony Attwood säger att en lärare kan behöva ägna avsevärd tid åt att tolka och korrigera ett AS-barns handskrift. Barnet vet också om att hans eller hennes handskrift är av dålig kvalitet och kan vara obenägen att delta i aktiviteter där skrivande ingår i stor utsträckning. Olyckligtvis för många barn och vuxna kan lärare och arbetsgivare betrakta snygg handstil som ett mått på intelligens och personlighet. Barnet kan behöva få en bedömning från en arbetsterapeut och sjukgymnastik, men modern teknologi kan medverka till att minska detta problem. En förälder eller lärarassistent skulle också kunna fungera som barnets skrivare eller korrekturläsare för att säkerställa att barnets skrivna svar eller hemläxor är läsliga.[58]

Smala intensiva intressen

Barn med Asperger syndrom kan utveckla specialintressen, som den här pojkens engagemang för molekylär struktur.

Personer med Aspergers syndrom utvecklar ofta specialintressen och kan bli experter inom ett eller några områden samt har ofta ovanligt lätt för att memorera sakfakta och uppfatta detaljer.

AS hos barn kan omfatta en intensiv fokusering på vissa intressen, av vilka många är sådana som andra barn har. Skillnaden hos barn med AS är den ovanliga intensiteten i intresset.[59] Vissa har föreslagit att dessa "fixeringar" i huvudsak är godtyckliga och saknar verklig mening eller sammanhang, men forskare har uppmärksammat att dessa "fixeringar" tenderar att vara inriktade på det mekaniska (hur saker fungerar) i motsats till det psykologiska (hur människor fungerar).[60] Personer med konstnärliga anlag kan vara mer intresserade av musik och konst, snarare än skönlitteratur.

Ibland är dessa intressen livslånga, men i andra fall ändras de vid oförutsägbara tillfällen. I vardera fallet är de normalt endast ett eller två intressen vid varje bestämd tidpunkt. Intressena hänger ofta ihop på ett sätt som är logiskt bara för personen med Aspergers syndrom. När de ägnar sig åt dessa intressen uppvisar personer med AS ibland ytterst sofistikerade tankegångar, en nästan tvångsmässig fokusering, och anmärkningsvärt gott minne för triviala fakta (stundtals till och med eidetisk förmåga).[15][61] Hans Asperger kallade sina unga patienter "små professorer" eftersom han tyckte att de hade en lika heltäckande och nyanserad förståelse för sina intresseområden som universitetsprofessorer.[17]

Vissa läkare håller inte helt med om denna beskrivning. Exempelvis hävdar både Wing och Gillberg att det är karakteristiskt för de områden som är av intensivt intresse för barn med Aspergers syndrom att de inbegriper mer inlärning utantill än verklig förståelse,[15] trots att förhållandet ibland verkar vara motsatt. En sådan begränsning är dock en konstprodukt av de diagnostiska kriterierna, även med Gillbergs kriterier.[30]

Personer med AS kan ha begränsat tålamod för saker som faller utanför dessa smala intressen. I skolan kan de uppfattas som mycket intelligenta underpresterande eller överpresterande elever, som tydligt kan överträffa sina skolkamrater inom sitt intresseområde, men är ständigt omotiverade att göra läxor (ibland även inom sina intresseområden). Andra kan vara hypermotiverade att överträffa sina skolkamrater. Symptomen kan ses i en tvångsmässig upptagenhet med döda föremål, såsom klockor, eller ett förhärskande intresse för systematiska saker som siffror, register, telefonkataloger, uppslagsverk, ordböcker och mätskalor. Kombinationen av sociala problem och intensiva intressen kan leda till avvikande beteende, såsom att hälsa på en främling genom att ge sig in i en utdragen monolog om ett specialintresse istället för att presentera sig på det socialt accepterade sättet. I många fall kan dock vuxna personer växa ur denna otålighet och bristande motivation och utveckla större tolerans för nya aktiviteter och för att möta nya människor.[55]

Andra avvikelser

De som är drabbade av Aspergers syndrom kan uppvisa en rad andra sensoriska, utvecklingsrelaterade och fysiologiska avvikelser. Barn med AS kan uppleva en viss fördröjning i utvecklingen av finmotoriken. I vissa fall kan personer med AS ha en udda gångstil och kan ha tvångsmässiga rörelser i fingrar, händer, armar eller ben,[62] däribland tics.[63][64]

I allmänhet tilltalas personer med AS av välordnade saker. Vissa forskare nämner införande av rigida rutiner (för sig själv och/eller andra) som ett kriterium för diagnos. Det förefaller som ändringar av deras rutiner orsakar höga nivåer av ångest för många med störningen.[65]

Vissa personer med AS upplever varierande grader av sensorisk överstimulering och är ytterst känsliga för beröring, dofter, ljud, smaker och synintryck. De kan föredra mjuka kläder, bekanta dofter eller vissa sorters mat. Vissa kan till och med vara patologiskt känsliga för kraftiga ljud (då vissa personer med AS har hyperakusi) eller starka lukter eller ogilla att bli berörda. Exempelvis uppvisar vissa barn med AS en stark motvilja mot att någon rör vid deras huvud eller rufsar till deras hår, medan andra tycker om att bli berörda men ogillar kraftiga ljud. Sensorisk överstimulering kan förvärra problem som sådana barn möter i skolan, eller vuxna i arbetslivet, där bullernivåer i klassrummet eller på arbetsplatsen kan bli outhärdliga för dem.[62] Vissa är oförmögna att stänga ute vissa repetitiva ljud eller bakgrundsljud, som en klockas ständiga tickande eller en TV i ett annat rum i huset. De flesta barn slutar att uppfatta detta ljud efter en stund och kan bara höra det om det medvetet lyssnar efter det, men ett barn med AS kan ofta bli distraherat, upprört eller till och med (i fall där barnet har problem med att reglera känslor som ilska) aggressivt om ljudet håller i sig.[66]

Lysrör samt bildskärmar med låg uppdateringsfrekvens (vilka båda ofta kan påträffas i skolor) kan vara mycket störande synintryck för personer med AS, och bidra till i övrigt oförklarlig huvudvärk, dåligt humör och upprördhet.[67]

En studie av barns temperament har visat att barn med autismspektrumstörningar av sina föräldrar bedömdes ha mer extrema nivåer på en bedömningsskala än barn med typisk utveckling.[68]

Kliniskt perspektiv

Forskning

En del forskning om Aspergers syndrom utförs för att öka kunskapen om symptomen, för att ge hjälp i den diagnostiska processen. Annan forskning utförs för att identifiera orsaker till syndromet, även om mycket av denna forskning fortfarande är inriktad på isolerade symptom. Många studier har påvisat skillnader i sådant som gäller hjärnans struktur, men betydelsen av detta är oklar.

Peter Szatmari menar att termen Aspergers syndrom lanserades som diagnos för att gynna mer forskning om syndromet: "Det infördes i de officiella klassificeringssystemen 1994 och har blivit en alltmer populär diagnos, trots att det inte tydligt visats att diagnosen har något värde. Intressant nog infördes diagnosen inte så mycket som en indikation på dess ställning som en 'sann' störning, utan mer för att stimulera forskning ... dess giltighet är starkt ifrågasatt."[69]

Forskning om orsaker

Den direkta orsaken eller orsakerna till Aspergers syndrom är okända. Det är dock allmänt accepterat att det finns en ärftlig faktor.[70] Det förmodas att flera olika gener är delorsaker till syndromet, då antalet symptom samt dessas svårhetsgrad varierar mycket mellan individer.[21] Undersökningar rörande spegelneuronerna i undre halvan av hjässloben har visat skillnader som kan ligga bakom vissa kognitiva avvikelser såsom några av dem som uppvisas i AS (till exempel att förstå handlingar, att lära sig genom att härma och att simulera andra personers beteende).[71][72] Det finns misstankar om icke-neurologiska faktorer som inte är väl förstådda, däribland ett möjligt samband mellan kvicksilvernivåer och förekomst av Aspergers syndrom, men åter gäller att orsakerna ännu inte är välförstådda och de påverkar alla klasser och raser.[73]

Andra möjliga orsakande mekanismer är bland annat en serotonindysfunktion och dysfunktion i lillhjärnan.[74][75] Simon Baron-Cohen föreslår en modell för autism som baseras på hans teori om empatisering-systematisering (E-S).[76] Enligt E-S-teorin är "den kvinnliga hjärnan" övervägande hårdkopplad för empati, medan "den manliga hjärnan" är övervägande hårdkopplad för att förstå och bygga system, och AS är en extremform av den "manliga hjärnan".[77]

Vissa genetiska studier tyder på att neuroliginer är inblandade i AS. Neuroliginer är en familj proteiner som anses fungera som förmedlare av cell-cell-interaktioner mellan neuroner. Neuroliginer fungerar som ligander för neurexinfamiljen av cellytereceptorer. Mutationer i två X-länkade gener som kodar neuroliginerna NLGN3 och NLGN4 har rapporterats. Dessa mutationer påverkar celladhesionsmolekyler som är belägna vid synapsen och tyder på att en defekt i synaptogenes kan orsaka benägenhet för autism.[78]

2006 publicerade en grupp franska forskare, under ledning av Thomas Bourgeron från Institut Pasteur, i tidskriften Nature Genetics sitt arbete som sätter avvikelser i kromosom 22 i samband med diagnosen autism och Aspergers syndrom hos fem barn. Den distala spetsen på den långa armen i kromosom 22 innehåller genen SHANK3, som anses ha en roll i mognad och underhåll av hjärnsynapser. Deletion av denna del av kromosomen upptäcktes hos personer med lågfungerande autism, och duplikation av den upptäcktes hos en person med diagnosen Aspergers syndrom.[79][80]

Annan forskning

fMRI ger visst stöd för både teorin om bristande kopplingar mellan nervceller och ett dåligt fungerande spegelneuronsystem.[81][82]

Det finns andra studier som kopplar samman autism med skillnader i hjärnvolymer såsom förstorad amygdala och hippocampus.[83] Aktuell forskning pekar på strukturella avvikelser i hjärnan som en orsak till Aspergers syndrom.[21][84] Dessa avvikelser inverkar på nervkretsar som kontrollerar tankar och beteende. Forskare föreslår att samspel mellan gener och miljö får vissa gener att sättas på eller stängas av, och detta förändrar den normala migrationen och "kopplingen" av embryonala hjärnceller under den tidiga utvecklingen.[21]

Andra upptäckter är bland annat skillnader i hjärnområdet, såsom minskad densitet av grå hjärnsubstans i delar av gyrus temporalis inferior som anses spela in på autismspektrumstörningars patofysiologi (särskilt i integration av synintryck och affektiv information),[84] och skillnader i nervernas förbindelser.[85][86] Forskning på spädbarn tyder på tidiga skillnader i reflexer, vilket kan fungera som en "tidig indikator" på AS och autism.[87]

Vissa yrkesmän anser att AS inte nödvändigtvis är en störning och därmed inte borde beskrivas i medicinska termer.[88]

Behandling

Hjälpen brukar innebära insatser för att öka individens och omgivningens kunskap och förståelse för AS och därigenom finna strategier för både miljö, kommunikation, klumpigare fysik och beteenden (tvångsmässighet eller mer rigida rutiner), vilka orsakar svårigheter i livet.

Den behandling som föredras koordinerar terapier som inriktas på tre centrala symptom på Aspergers syndrom: bristfällig kommunikationsförmåga, tvångsmässiga eller repetitiva rutiner och fysisk klumpighet. AS och högfungerande autism kan bedömas tillsammans i fråga om klinisk behandling.[89]

Ett typiskt behandlingsprogram omfattar i allmänhet:[21]

  • träning i social kompetens, för att förmedla förmåga att mer framgångsrikt samspela med andra,
  • kognitiv beteendeterapi, för att bistå till att bättre hantera känslor som kan vara explosiva eller ångestladdade, och för att minska tvångsmässiga intressen och repetitiva rutiner,
  • medicinering, för samexisterande hälsotillstånd som depression, ångest och ADHD;
  • näringslära, i relation till behandling av Aspergertendenser, såsom magnesium/vitamin B6-tabletter.[90] Gluten- (vete) och mjölkfri kosthållning framhålls ibland, men det verkar inte finnas så många studier som stöder dessa,
  • arbetsterapi eller sjukgymnastik, för att hjälpa till med sensorisk integrationsdysfunktion eller bristande motorisk koordinering,
  • specialiserad logopedi, för att hjälpa till med problem i normal konversation;
  • träning och stöd åt föräldrar, för att lära föräldrarna beteendetekniker som kan användas i hemmet, och
  • rådgivning för att stödja individer med AS att öka förmåga till självmedvetande och hjälpa dem att utveckla och hantera känslor som rör sociala upplevelser.
  • en allsidig neurokognitiv utvärdering ger inblick i hjärnans funktion och detta stöder utformning av ett program för neurofysiologisk träning, balansering av hörselsystemet och neurofeedback-metoder som har visats kunna förbättra närliggande symptom.

De tekniker som beskrivs ovan kan inte bota AS, men är avsedda att hjälpa dem som har AS-diagnos att fungera bättre i samhället.

Det har gjorts många studier om tidig beteendeintervention. De flesta av dessa är fallstudier med en till fem deltagare.[91] Fallstudierna handlar vanligen om att kontrollera icke-centrala autistiska problembeteenden som självskadebeteende, aggression, trots och stereotypi. Interventionspaket som de som utförs av UCLA och TEACCH är utformade för att behandla hela syndromet och har befunnits vara ganska effektiva.[91] Träning i social kompetens har mycket litet empiriskt stöd.[92]

Beteendeinterventioner, såsom tillämpad beteendeanalys (Applied Behavior Analysis - ABA), har varit föremål för forskning i många år. Empiriska data demonstrerar att det är effektivt i behandling av autismspektrumstörningar eftersom det är en individanpassad uppsättning program. Dessutom har ABA fördelen att individualiserade funktionella analyser av de uppvisade beteendena utförs.

I litteraturen om behandlingsprogram för barn och vuxna har biverkningar av medicinering och intervention till stor del ignorerats,[91] och det har hävdats att vissa behandlingar är oetiska och gör mer skada än nytta.[93][94]

Prognos

Personer med AS har normal livslängd men har ökad förekomst av komorbida psykiatriska tillstånd som depression, affektiva syndrom och tvångssyndrom.[89]

Barn som har AS har visats kunna bli bättre naturligt. Detta kan vara relevant för giltigheten hos de påstådda 'botemedlen' för olika sorters autismspektrumstörningar, vilka gör anspråk på att nå framgång utan att korrigera för naturlig förbättring. Barnläkaren James Coplan, M.D., säger att "Vi kan ge det hoppfulla budskapet till föräldrar att många barn med autismspektrumstörningar kommer att bli bättre som en del av tillståndets naturliga utveckling."[95]

De brister som är förknippade med AS kan vara försvagande, men många personer upplever positiva följder, särskilt de som kan utmärka sig i områden som är mindre beroende av social interaktion, såsom till exempel matematik, musik, skriftspråk och vetenskap.[89]

Epidemiologi

Den allmänna förekomsten av AS är inte väl belagd, men försiktiga uppskattningar med användning av DSM-IV-kriterierna tyder på att två till tre av 10 000 barn har störningen, vilket innebär att det är ovanligare än autism. Tre till fyra gånger så många pojkar som flickor har AS.[21][96] Förekomsten av AS i alla rasgrupper, och giltigheten av de epidemiologiska studier som hittills genomförts, är ifrågasatta.[97]

En stor populationsstudie i Sverige 1993 visade att 36 av 10 000 barn i skolåldern uppfyllde Gillbergs kriterier för AS, och det steg till 71 av 10 000 om misstänkta fall inräknas.[28] Uppskattningen är övertygande för Sveriges del, men resultaten kanske inte är tillämpliga på andra ställen eftersom de baseras på en homogen population. Den svenska undersökningen visade att AS kan vara vanligare än man tidigare trott och för närvarande kan vara underdiagnostiserad.[89] Gillberg uppskattar att 30–50% av alla personer med AS inte har fått en diagnos.[55] En annan undersökning har visat att 36 av 10 000 vuxna med en intelligenskvot på 100 eller över kanske uppfyller kriterierna för AS.[98]

Leekam et al. har dokumenterat betydande skillnader mellan Gillbergs kriterier och ICD-10-kriterierna.[99] Med tanke på dess krav på "normal" utveckling av kognitiv förmåga, språk, nyfikenhet och förmåga till självhjälp är ICD-10-definitionen betydligt snävare än Gillbergs kriterier, som ligger närmare Hans Aspergers egna beskrivningar.

Förekomsten av AS, liksom av andra autismspektrumstörningar, uppskattas vara högre för män/pojkar än för kvinnor/flickor,[21] men vissa läkare tror att detta kanske inte avspeglar de faktiska nivåerna. Tony Attwood föreslår att kvinnor bättre lär sig att kompensera för sina oförmågor på grund av genusskillnader i hanteringen av socialisering.[100] Ehlers & Gillbergs undersökning påvisade en proportion män-kvinnor på 4:1 hos personer som uppfyllde Gillbergs kriterier för AS, men en lägre proportion på 2,3:1 när misstänkta fall och gränsfall inräknades.[28]

Förekomsten av AS hos vuxna är inte tillräckligt undersökt, men Baron-Cohen et al. dokumenterade att 2% av vuxna får högre än 32 poäng i hans autismspektrumkvot-(AQ-)enkät, som utvecklades 2001 för att mäta i vilken omfattning en vuxen normalintelligent person har de drag som förknippas med autismspektrumstörningar.[101] Alla personer med höga poäng som intervjuades uppfyllde minst 3 av DSM-IV-kriterierna, och 63% uppfyllde tröskelkriterierna för en autismspektrumstörningsdiagnos. I en japansk undersökning framkom liknande resultat av AQ-testet.[102]

Komorbiditeter

De flesta patienter som får diagnosen AS har andra komorbida psykiska störningar.[103] Barn har ofta diagnosen ADHD, medan ungdomar och vuxna ofta har diagnosen depression.[103] En undersökning av vuxna patienter visade att 30% som uppvisade ADHD även hade autismspektrumstörningar.[104]

Forskning tyder på att personer med AS kan ha mycket större sannolikhet att ha de andra förknippade störningarna.[105] Personer med AS-symptom kan ofta få diagnoser som depression, trotssyndrom (ODD -oppositional defiant disorder), antisocial personlighetsstörning, Tourettes syndrom, ADHD, generaliserat ångestsyndrom, bipolärt syndrom, tvångssyndrom och tvångsmässig personlighetsstörning.[106] Dysgrafi, dyspraxi, dyslexi eller dyskalkyli kan också vara diagnoser.[107]

Den särskilt höga komorbiditeten med ångest kräver ofta särskild uppmärksamhet. En undersökning rapporterade att omkring 84 procent av personer med autismspektrumstörning även uppfyllde diagnoskriterierna för en ångeststörning.[108] På grund av de sociala avvikelser som personer med AS upplever, såsom problem med att inleda eller hålla igång ett samtal eller inordning efter strikta ritualer eller scheman, kan ytterligare påfrestningar av dessa beteenden leda till känslor av ångest, som kan ha en negativ inverkan på många delar av personens liv, däribland skola, familj och arbete. Behandling av ångeststörningar som åtföljer en autismspektrumstörning kan hanteras på ett antal olika sätt, såsom med medicinering eller kognitiv beteendeterapi individuellt eller i grupp, där avslappnings- och distraktionsartade aktiviteter kan användas tillsammans med andra tekniker för att späda ut ångestkänslorna.[109]

Icke-kliniskt perspektiv

Vissa yrkesmän hävdar att AS är långt ifrån en sjukdom, utan istället en patologisering av neurologiska olikheter som borde firas, förstås och tas hänsyn till istället för att behandlas eller botas.[88] Mot det hävdar andra, åtminstone som en komplicerande faktor, att en diagnos har hjälpt många att för första gången i livet få en förståelseram för tillkortakommanden och lidande i sociala och andra avseenden, och att det i bästa fall tar lång tid att uppfostra en majoritet till att inte råka åsamka avvikande personer sådant lidande.

Skifte i synsätt

Autistiska människor har bidragit till ett skifte i synen på autismspektrumstörningar som komplexa syndrom snarare än sjukdomar som måste botas.[110] Företrädare för detta synsätt förkastar idén att det finns en 'idealisk' sammansättning av hjärnan och att varje avvikelse från normen är patologisk. De kräver tolerans för neurologiska skillnader.[111] Dessa synsätt är grunden för rörelser för autisters rättigheter (Autistic rights movement) och autistisk stolthet (autistic pride).[112] Forskaren Simon Baron-Cohen har hävdat att högfungerande autism är en "skillnad" och inte nödvändigtvis ett "funktionshinder".[113] Han hävdar att termen "skillnad" är mer neutral, och att denna lilla terminologiska förändring kan innebära skillnaden mellan att AS-diagnos tas emot som en familjetragedi, eller som intressant information, såsom att få reda på att ett barn är vänsterhänt.

Autistisk kultur

Personer med AS kan kalla sig själva för "aspies", ett ord som myntades av Liane Holliday Willey 1999,[114] "aspergians"[115] eller den svenska varianten "aspergare"[116]. Termen neurotypisk (NT) beskriver en person vars neurologiska utveckling och tillstånd är typiska, och används ofta för att beskriva människor som är icke-autistiska.

I en artikel i Wired magazine, The Geek Syndrome,[117] föreslogs att AS är vanligare i Silicon Valley, en plats med många datavetare och matematiker. AS återfinns dock i alla yrkesgrupper och är inte begränsat till matematik- och vetenskapsområdet.[118]

Populariseringen av Internet har möjliggjort för individer med Aspergers syndrom att kommunicera med varandra på ett sätt som inte var möjligt att göra tidigare på grund av att personer med AS är så ovanliga, geografiskt spridda och ofta också socialt hämmade. Som en följd av den ökande förmågan att sammankoppla sig med varandra har det bildats en subkultur för personer med Aspergers syndrom. Webbplatser som Wrong Planet har gjort det lättare för personer att lära känna varandra.[119]

I Sverige har samvaro och träffverksamhet för personer med Aspergers syndrom före Internets genombrott mest förekommit inom ramarna för de organisationer som ursprungligen bildats för anhöriga men även kommit att ta emot personer med egen diagnos, såsom Riksföreningen Autism och Riksförbundet Attention. Genom Internet har fler kontaktytor skapats, och nu även grundats en egen förening med målsättningen att bli gruppens egen röst i samhället, Organiserade Aspergare.

Kända fall

AS ses ibland som ett syndrom med både fördelar och nackdelar,[120] och bemärkta personer med AS eller autism har nått framgång på sina områden. Bland dem finns den Nobelpris-belönade ekonomen Vernon Smith,[121] electropopartisten Gary Numan[122] och Satoshi Tajiri, skaparen av Pokémon.[123]

Spekulationer

Det har spekulerats kring om Albert Einstein hade det som nu kallas Aspergers syndrom

Vissa forskare av Aspergers syndrom spekulerar om att kända personer, som Thomas Jefferson,[124] Jeremy Bentham,[125] Albert Einstein, Isaac Newton,[126] Glenn Gould[127] och Ludwig Wittgenstein,[128] hade Aspergers syndrom eftersom de uppvisade vissa AS-relaterade tendenser eller beteenden, såsom intensivt intresse för ett ämne, och/eller sociala problem.[129][130] Dessa spekulativa diagnoser, särskilt postuma sådana, är kontroversiella, då de utgår enbart från biografisk information och ibland inte tar upp dokumenterade drag som skulle tala emot Aspergers syndrom.[126] Aspergeraktivister använder ofta dessa spekulativa diagnoser för att visa att det vore en förlust för samhället om autism skulle gå att bota.[131] Denna typ av spekulationer kan också fungera som ett försök att skapa positiva förebilder för personer med autism.

Referenser

Noter

  1. Etchepareborda, M.C.; Diaz-Lucero A., Pascuale M.J., Abad-Mas L., Ruiz-Andres R. (March 2, 2007). "Asperger's syndrome, little teachers: special skills.". Rev Neurol. 44 (Suppl 2): S43-7.. PMID 17347944. Hämtat 2007-07-27. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  2. 2,0 2,1 Tony Attwood, The Complete Guide to Asperger's, Jessica Kingsley Publishers, London, UK., 2007, sid 12. "... den ovanliga profil av förmågor som vi definierar som Aspergers syndrom har troligen varit ett viktigt och värdefullt kännetecken för vår art under evolutionens gång" ("The unusual profile of abilities that we define as Asperger's Syndrome has probably been an important and valuable characteristic of our species throughout evolution."), refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  3. 3,0 3,1 Simon Baron-Cohen, Sally Wheelwright, Richard Skinner, Joanne Martin and Emma Clubley The Autism-Spectrum Quotient (AQ): Evidence from Asperger Syndrome/High-Functioning Autism, Males and Females, Scientists and Mathematicians, Journal of Autism and Developmental Disorders, Vol 31-1, February 2001, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  4. 4,0 4,1 Hans Asperger Die ‘autischen Psychopathen’ Kindesalter. Arch Psychiatrie Nervenkrankheiten 1944;17: 76-136. Pertinent quotations translated to English, in Singular Scientists; Ioan James, Journal of the Royal Society of Medicine, v.96(1); Jan 2003
  5. 5,0 5,1 Brasic, JR. Pervasive Developmental Disorder: Asperger Syndrome. eMedicine.com (10 april 2006). Hämtad 15 juli 2007, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  6. Treffert, DA. Asperger's Disorder and Savant Syndrome. Wisconsin Medical Society. Hämtad 15 juli 2007, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  7. 7,0 7,1 7,2 BehaveNet® Clinical Capsule™. DSM-IV & DSM-IV-TR: Asperger's Disorder (AD). Hämtad 15 juli 2007, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  8. Fred Volkmar, M.D., director of the Yale Child Study Center. Psychiatric News October 6, 2006 Volume 41, Number 19, page 21 "These are kids who talk before they can walk.", refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  9. Patricia Howlin, PhD, Fred Volkmar, M.D, Sadie Dingfelder, A Dilemma of Definition, American Psychology Association Volume 35, No. 11 december 2004, sid 48, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  10. Diagnostic Criteria for Asperger's Disorder (Gillberg, 1991), refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  11. Mayes SD, Calhoun SL, Crites DL (2001). "Does DSM-IV Asperger's disorder exist?". Journal of abnormal child psychology 29 (3): 263-71. PMID 11411788. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  12. Cuccaro, M.L.; Nations L., Brinkley J., Abramson R.K., Wright H.H., Hall A., Gilbert J., Pericak-Vance M.A. (April 2007). "A comparison of repetitive behaviors in Aspergers Disorder and high functioning autism.". Child Psychiatry Hum Dev. 37 (4): 347-60.. PMID 17410426. Hämtat 2007-07-27. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  13. Attwood, Tony; Asperger's Syndrome: A Guide for Parents and Professionals, pp. 150-151, Jessica Kingsley Publishers, London, UK. 1997, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  14. Attwood, Tony; Asperger's and High Functioning Autism (PDF), refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  15. 15,0 15,1 15,2 15,3 Wing, Lorna. Asperger syndrome: a clinical account. Hämtad 2 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  16. 16,0 16,1 16,2 16,3 BehaveNet® Clinical Capsule™. DSM-IV & DSM-IV-TR: Asperger's Disorder (AD). Hämtad 28 juni 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  17. 17,0 17,1 Asperger, H. (1944), Die 'Autistischen Psychopathen' im Kindesalter, Archiv fur Psychiatrie und Nervenkrankheiten, 117, s. 76–136, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  18. Treffert, DA. Asperger's Disorder and Savant Syndrome. Wisconsin Medical Society. Hämtad 15 juli 2007, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  19. Attwood (1997), s. 15, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  20. Kanner, L. (1943), Autistic Disturbances of Affective Contact, Nervous Child, 2, s.217–250, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  21. 21,00 21,01 21,02 21,03 21,04 21,05 21,06 21,07 21,08 21,09 21,10 21,11 NINDS (May 11 2006). Asperger Syndrome Fact Sheet. Hämtad 2 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  22. Not: NINDS Asperger Syndrome Fact Sheet anger 1995 som det år då AS inkluderades i DSM, men DSM-IV publicerades 1994, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  23. Frith, U. (1991) "Asperger and his syndrome." I U. Frith (red) Autism and Asperger Syndrome. Cambridge: Cambridge University Press, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  24. Ozonoff S, Rogers SJ, Pennington BF. "Asperger's syndrome: evidence of an empirical distinction from high-functioning autism." Journal of Child Psychology and Psychiatry. 1991 Nov;32(7):1107–22. PMID 1787139, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  25. Simon Baron-Cohen, The hyper-systemizing, assortative mating theory of autism. (2006) Progress in neuro-psychopharmacology and biological psychiatry. 30. (5).sid. 865–872. . DOI:10.1016/j.pnpbp.2006.01.010. ISSN 0278-5846, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  26. Svensk översättning delvis efter Autismforum: Diagnoskriterierna för Aspergers syndrom i DSM-IV-TR
  27. Timini S. "Diagnosis of autism: Adequate funding is needed for assessment services." BMJ. 24 januari 2004;328(7433):226. PMID 14739199 Full Text, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  28. 28,0 28,1 28,2 Ehlers S, Gillberg C. "The epidemiology of Asperger's syndrome: a total population study". J Child Psychol Psychiatry. 1993 Nov;34(8):1327–50. PMID 8294522 Full Text.
  29. Szatmari P, Brenner R, Nagy J. (1989) "Asperger's syndrome: A review of clinical features." Canadian Journal of Psychiatry 34, s. 554–560, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  30. 30,0 30,1 Gillberg IC, Gillberg C. "Asperger syndrome-some epidemiological considerations: A research note." J Child Psychol Psychiatry. 1989 Jul;30(4):631-8. PMID 2670981, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  31. 31,0 31,1 31,2 AS-IF.org. Asperger Syndrome Information and features: Definition. Hämtad 29 juni 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  32. Fitzgerald M, Corvin A (2001). Diagnosis and differential diagnosis of Asperger syndrome. Advances in Psychiatric Treatment 7: s. 310–318, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  33. Koyama, T., Cognitive and symptom profiles in Asperger's syndrome and high-functioning autism. Psychiatry Clin Neurosci.. 61. (1).sid. 99-104.. På internet 2007-07-27. . PMID 17239046, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  34. 34,0 34,1 Szatmari P. "The classification of autism, Asperger's syndrome, and pervasive developmental disorder." Can J Psychiatry. 2000 Oct;45(8):731-8. Review. PMID 11086556 Fulltext., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  35. Gillberg, Christopher - Coleman, Mary: The Biology of the Autistic Syndromes, 3rd Edition, Mac Keith Press 2000, sid. 39.
  36. Mika Hayashi et al. (2008). Superior fluid intelligence in children with Asperger’s disorder. Brain and Cognition, vol. 66, 306–310
  37. Tomonori Koyama et al. (2007)Cognitive and symptom profiles in Asperger’s syndrome and high-functioning autism. Psychiatry and Clinical Neurosciences, vol. 61, 99–104
  38. Mohammad Ghaziuddin et al. (2004). Defining the Intellectual Profile of Asperger Syndrome: Comparison with High-Functioning Autism. Journal of Autism and Developmental Disorders, Vol. 34, No. 3.
  39. Manualen till WISC-III
  40. Mats Cederlund et al. (2008) Asperger Syndrome and Autism: A Comparative Longitudinal Follow-Up Study More than 5 Years after Original Diagnosis. J Autism Dev Disord 38:72–85
  41. ”Autismforum - handikapp och habilitering”. http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/autismspektrumet/symtomtriaden/index.html. Läst 20 juni 2008. 
  42. Myles, Brenda Smith; Trautman, Melissa; and Schelvan, Ronda: The Hidden Curriculum: practical solutions for understanding unstated rules in social situations, Autism Asperger Publishing Co., Shawnee Mission, Kansas 2004. ISBN 1-931282-60-9. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  43. Levanthal-Belfer, Laurie and Coe, Cassandra: Asperger Syndrome in Young Children: A Developmental Approach for Parents and Professionals, Jessica Kingsley Publishers, London 2004, sid. 161. ISBN 1-84310-748-1. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  44. Romanowski, Patricia; Kirby, Barbara L. The Oasis Guide to Asperger Syndrome
  45. Levanthal-Belfer and Coe (2004), s. 160–161, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  46. Attwood, Tony, Theory of Mind and Asperger's Syndrome, s. 11-42 i Baker, Linda and Welkowitz, Lawrence A.; red. (2005). Asperger’s Syndrome: Intervening in Clinics, Schools, and Communities - People with Asperger's Syndrome Can Lead Productive Lives. Lawrence Erlbaum Associates, Inc., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  47. 47,0 47,1 47,2 Attwood, Tony: Asperger's Syndrome: A Guide for Parents and Professionals, Jessica Kingsley Pub., London 1997, sid. 89–92. ISBN 1-85302-577-1. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  48. Sifneos P. E., 'The prevalence of 'alexithymic' characteristics in psychosomatic patients'. 'Journal of Psychotherapy and Psychosomatics' 22, 255-62 (1973), refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  49. E. Hill, S. Berthoz, & U. Frith, Journal of Autism and Developmental Disorders 34, 229–235 (2004) och; S. Berthoz, & E. Hill, European Psychiatry 20, 291–298 (2005), refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  50. Atwood, Tony: The Complete Guide to Asperger's Syndrome, Jessica Kingsley Pub., 2006, sid. 130, 136. ISBN 1-84310-495-4. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  51. Happe, F. & Frith, U. (2006) The weak central coherence account: Detail-focused cognitive style in autism spectrum disorders. Journal of Autism and Developmental Disorders, 36 (1), 5–25., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  52. Attwood (1997), s. 80–82., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  53. Attwood (1997), s. 78, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  54. Attwood (1997), s. 82, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  55. 55,0 55,1 55,2 Bauer S. Asperger Syndrome. The Source (2000). Hämtad 7 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  56. Attwood (1997), s. 109.
  57. Myles BS, Huggins A, et al. Written language profile of children and youth with Asperger syndrome: From research to practice. Education and Training in Developmental Disabilities. 38:4 december 2003, 362–369. Abstract., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  58. Attwood (1997), s. 106, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  59. Attwood (1997). s. 89-92, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  60. Baron-Cohen S, Wheelwright S. "'Obsessions' in children with autism or Asperger syndrome. Content analysis in terms of core domains of cognition." Br J Psychiatry. 1999 Nov;175:484-90. PMID 10789283, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  61. Hippler K, Klicpera C. (2003-01-08). ”A retrospective analysis of the clinical case records of ‘autistic psychopaths’ diagnosed by Hans Asperger and his team at the University Children’s Hospital, Vienna”. The Royal Society. http://www.journals.royalsoc.ac.uk/media/2dyrcfdwmj3uqw56ua5y/contributions/x/b/w/g/xbwg8hfa30yfv4dn.pdf. Läst 2006-07-04. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  62. 62,0 62,1 Aquilla P, Yack E, Sutton S. "Sensory and motor differences for individuals with Asperger Syndrome: Occupational therapy assessment and intervention" i Stoddart, Kevin P. (Editor) (2005), s. 198, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  63. Jankovic J, Mejia NI. "Tics associated with other disorders". Adv Neurol. 2006;99:61-8. PMID 16536352, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  64. Mejia NI, Jankovic J. Secondary tics and tourettism. Rev Bras Psiquiatr. 2005;27(1):11-7. PMID 15867978 Fulltext PDF, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  65. Attwood (1997), s. 100, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  66. Romanowski och Kirby (2005), s. 420–421, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  67. Sikile-Kira "Autism Spectrum Disorders". (2003), refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  68. Hepburn SL, Stone WL. "Using Carey Temperament Scales to Assess Behavioral Style in Children with Autism Spectrum Disorders". J Autism Dev Disord. 2006 21 april; [Epub ahead of print] PMID 16628481, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  69. "It was introduced into the official classification systems in 1994 and has grown in popularity as a diagnosis, even though its validity has not been clearly established. It is interesting to note that it was introduced not so much as an indication of its status as a 'true' disorder, but more to stimulate research ... its validity is very much in question." Stoddart, K. P.: Children, Youth and Adults with Asperger Syndrome: Integrating Multiple Perspectives, Jessica Kingsley Publishers, London 2005, sid. 239. ISBN 1-84310-268-4. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  70. Muhle R, Trentacoste SV, Rapin I. "The genetics of autism." Pediatrics. maj 2004 ;113(5):e472-86. Review. PMID 15121991, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  71. Oberman LM, Hubbard EM, McCleery JP, Altschuler EL, Ramachandran VS, Pineda JA., EEG evidence for mirror neuron dysfunction in autism spectrum disorders, Brain Res Cogn Brain Res.; 24(2):190–8, 2005–06, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  72. Mirella Dapretto, Understanding emotions in others: mirror neuron dysfunction in children with autism spectrum disorders, Nature Neuroscience, Vol. 9, No. 1, s. 28–30, 2006–01, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  73. Larsson HJ, Eaton WW, Madsen KM, Vestergaard M, et al.. American Journal of Epidemiology. 15 maj 2005;161(10):916–25; discussion 926-8. PMID 15870155Full text., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  74. Murphy DG, Daly E, Schmitz N, et al. "Cortical serotonin 5-HT2A receptor binding and social communication in adults with Asperger's syndrome: an in vivo SPECT study." Am J Psychiatry. 2006 May;163(5):934-6. PMID 16648340, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  75. Gowen E, Miall RC. "Behavioural aspects of cerebellar function in adults with Asperger syndrome." Cerebellum. 2005;4(4):279-89. PMID 16321884
  76. Lawson J, Baron-Cohen S, Wheelwright S. "Empathising and systemising in adults with and without Asperger Syndrome." J Autism Dev Disord. 2004 Jun;34(3):301-10. PMID 15264498, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  77. Baron-Cohen, Simon (17 april 2003). "They just can't help it." Guardian. Hämtad 19 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06. Svensk översättning, utförd av Autismforum, finns här (PDF-fil)
  78. Mutations of the X-linked genes encoding neuroligins NLGN3 and NLGN4 are associated with autism. Maj 2003, hämtad 7 december 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  79. Gene linked to autism discovered, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  80. Mutations in the gene encoding the synaptic scaffolding protein SHANK3 are associated with autism spectrum disorders, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  81. Just MA, Cherkassky VL, Keller TA, Kana RK, Minshew NJ (2007). "Functional and anatomical cortical underconnectivity in autism: evidence from an FMRI study of an executive function task and corpus callosum morphometry". Cereb Cortex 17 (4): 951-61. DOI:10.1093/cercor/bhl006. PMID 16772313. 
  82. Iacoboni M, Dapretto M (2006). "The mirror neuron system and the consequences of its dysfunction". Nat Rev Neurosci 7 (12): 942–51. DOI:10.1038/nrn2024. PMID 17115076. 
  83. Schumann CM, Hamstra J, Goodlin-Jones BL, et al. "The amygdala is enlarged in children but not adolescents with autism; the hippocampus is enlarged at all ages." J Neurosci. 14 juli 2004;24(28):6392-401. PMID 15254095, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  84. 84,0 84,1 Kwon H, Ow AW, Pedatella KE, et al. "Voxel-based morphometry elucidates structural neuroanatomy of high-functioning autism and Asperger syndrome." Dev Med Child Neurol. nov 2004;46(11):760-4. PMID 15540637, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  85. Belmonte MK, Allen G, Beckel-Mitchener A, et al. "Autism and Abnormal Development of Brain Connectivity." J Neurosci. 20 oktober 2004;24(42):9228–31 PMID 15496656 Fulltext, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  86. News-Medical.net (7 februari 2005). Clues to autism's neural basis. Hämtad 11 december 2005. PMID 15694294, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  87. Teitelbaum O, Benton T, Shah PK, et al. "Eshkol-Wachman movement notation in diagnosis: the early detection of Asperger's syndrome." Proc Natl Acad Sci U S A. 10 augusti 2004;101(32):11909-14. Epub 2004 28 juli. PMID 15282371 Fulltext., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  88. 88,0 88,1 Clements, Colleen. Making intelligence a disease. The Medical Post, 2001. Hämtad 18 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06. Colleen Clements är klinisk biträdande professor i psykiatri vid University of Rochester, Rochester, N.Y.
  89. 89,0 89,1 89,2 89,3 Brasic, JR. Pervasive Developmental Disorder: Asperger Syndrome. eMedicine.com (10 april 2006). Hämtad 7 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  90. vitamin B6/magnesium studies, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  91. 91,0 91,1 91,2 Matson JL. "Determining treatment outcome in early intervention programs for autism spectrum disorders: A critical analysis of measurement issues in learning based interventions." Res Dev Disabil. 5 maj 2006; [Epub ahead of print]. PMID 16682171, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  92. Rao PA, Beidel DC, Murray MJ (2007). "Social skills interventions for children with Asperger's syndrome or high-functioning autism: a review and recommendations". J Autism Dev Disord. DOI:10.1007/s10803-007-0402-4. PMID 17641962. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  93. Dawson, Michelle. The Misbehaviour of Behaviourists. Hämtad 7 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  94. Autistic People Against Neuroleptic Abuse. Hämtad 7 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  95. "We can offer the hopeful message to parents that many children with ASD will improve as part of the natural course of the condition."”New model may better predict outcomes for children with autism and autistic spectrum disorders; classification tool may better describe autism-related disorders, help evaluate treatments”. PRNewswire. 2005-07-05. http://stokes.chop.edu/publications/press/?ID=181. Läst 2007-05-10. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  96. Fombonne E. "Epidemiology of autistic disorder and other pervasive developmental disorders." J Clin Psychiatry. 2005;66 Suppl 10:3–8. PMID 16401144, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  97. Sanua VD. "Is infantile autism a universal phenomenon? An open question." Int J Soc Psychiatry. 1984 Autumn;30(3):163-77. PMID 6746221, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  98. Barnard J, et al. "Ignored or Ineligible? : The reality for adults with ASD". The National Autistic Society, London, 2001. Full Text (PDF)., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  99. Leekam S, et al. (2000). Comparison of ICD-10 and Gillberg’s Criteria for Asperger Syndrome. The National Autistic Society, SAGE Publications, 2000, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  100. Attwood (1997), s. 151–2., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  101. Baron-Cohen S, Wheelwright S, Skinner R, Martin J, Clubley E. "The autism-spectrum quotient (AQ): evidence from Asperger syndrome/high-functioning autism, males and females, scientists and mathematicians." J Autism Dev Disord. 2001 Feb;31(1):5–17. Erratum in: J Autism Dev Disord 2001 Dec;31(6):603. PMID 11439754 Full Text., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  102. Wakabayashi A, Tojo Y, et al. "[The Autism-Spectrum Quotient (AQ) Japanese version: evidence from high-functioning clinical group and normal adults]" Japanska. Shinrigaku Kenkyu. 2004 Apr;75(1):78–84. PMID 15724518, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  103. 103,0 103,1 Ghaziuddin M, Weidmer-Mikhail E, Ghaziuddin N. "Comorbidity of Asperger syndrome: a preliminary report." J Intellect Disabil Res 42 ( Pt 4):279-83 PMID 9786442, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  104. Stahlberg O, Soderstrom H, et al. "Bipolar disorder, schizophrenia, and other psychotic disorders in adults with childhood onset AD/HD and/or autism spectrum disorders." Journal of neural transmission. 2004 Jul;111(7):891–902. PMID 15206005, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  105. Stoddart, K. P.: Children, Youth and Adults with Asperger Syndrome: Integrating Multiple Perspectives, Jessica Kingsley Publishers, London 2005, sid. 44. ISBN 1-84310-268-4. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  106. Gillberg C, Billstedt E. "Autism and Asperger syndrome: coexistence with other clinical disorders." Acta Psychiatr Scand. 2000 Nov;102(5):321-30. PMID 11098802, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06
  107. AS-IF.org. Asperger Syndrome Information and features: Overlap. Hämtad 6 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  108. Muris P., et al (1998). Comorbid anxiety symptoms in children with pervasive developmental disorders. Journal of Anxiety Disorders, 12(4), 387–393, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  109. Dasar, Meena. "Asperger's Syndrome and Anxiety", refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-06.
  110. Williams, Charmaine C. "In search of an Asperger culture," in Stoddart, Kevin. (red.) (2005), s. 246, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  111. Williams (2005), s. 246, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10. Williams skriver: "The life prospects of people with AS would change if we shifted from viewing AS as a set of dysfunctions, to viewing it as a set of differences that have merit."
  112. Dakin, Chris J. "Life on the outside: A personal perspective of Asperger syndrome," i Stoddart, Kevin (red.) (2005), s. 352–353, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10.
  113. Baron-Cohen, Simon. "Is asperger syndrome/high-functioning autism necessarily a disability?" Development and Psychopathology. 2000 Summer;12(3):489–500. Full-text PDF. PMID 11014749, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  114. Willey, LH: Pretending to be Normal: Living with Asperger's Syndrome, Jessica Kingsley, London 1999. ISBN 1-85302-749-9. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  115. Aspergian Pride. Hämtad 2 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10.
  116. Johannes Sandquist. ”Person drabbad av Aspergers syndrom eller intelligent, kompetent och stolt aspergare?”. Organiserade Aspergare. http://www.aspergare.org/artikel1.html. Läst 2007-08-10. 
  117. Silberman, S (2001). The Geek Syndrome. Wired.com Hämtad 31 maj 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10.
  118. J. Madeleine Nash (2002-05-06). ”The Secrets of Autism”. Time Magazine. 2–3. http://www.dushkin.com/text-data/articles/32660/body.pdf. Läst 2006-07-04. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  119. Dekker, Martijn. ON OUR OWN TERMS: Emerging Autistic Culture. Hämtad 14 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  120. Grandin, Temple (2003). Genius May Be An Abnormality. (PDF) Paradigm. Hämtad 1 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10.
  121. Herera, Sue (25 februari 2005). ”Mildest autism has 'selective advantages'”. MSNBC. http://www.msnbc.msn.com/id/7030731/. Läst 2006-03-27. 
  122. Numan has Aspergers? ContactMusic.com Hämtad 2 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10.
  123. Plaza, Amadeo. A Salute to Japanese Game Designers. Hämtad 3 juli 2006, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  124. Ledgin, Norm; Grandin, Temple: Diagnosing Jefferson : evidence of a condition that guided his beliefs, behavior, and personal associations, Arlington, TX 2000. ISBN 1-885477-60-0. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  125. Lucas, Philip and Anne Sheeran (2006) "Asperger’s Syndrome and the Eccentricity and Genius of Jeremy Bentham", Journal of Bentham Studies 8, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10.
  126. 126,0 126,1 Muir, H. (2003-04-30). "Einstein and Newton showed signs of autism". Hämtat 2006-01-13. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  127. Fulford, Robert. "The source of Gould's genius?: Great musician may have suffered from Asperger's", The National Post (10 februari 2004), refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10.
  128. Fitzgerald M. (mars 2000). Did Ludwig Wittgenstein have Asperger's syndrome?, refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  129. Christopher Gillberg, Mary Coleman, The Biology of the Autistic Syndromes, Cambridge University Press, 2000., refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  130. V Lyons: Asperger syndrome: a gift or a curse?, Nova Science Publishers, New York 2005. ISBN 1-59454-387-9. , refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10
  131. Harmon, Amy. "How About Not 'Curing' Us, Some Autistics Are Pleading", New York Times (20 december 2004), refererad i Asperger syndrome i engelskspråkiga Wikipedia, läst 2007-08-10.

Webbkällor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.

Se även

Litteratur

  • Attwood, Tony: Om Aspergers syndrom. Vägledning för pedagoger, psykologer och föräldrar, Natur och Kultur, 2000. ISBN 91-27-07835-3. 
  • Frith, Uta: Autism och Aspergers syndrom, Liber, 1998. ISBN 91-47-04853-0. 
  • Gillberg, Christopher: Barn, ungdomar och vuxna med Asperger syndrom. Normala, geniala, nördar?, Cura, 1997. ISBN 91-972641-6-4. 
  • Gillberg, Christopher - Coleman, Mary: The Biology of the Autistic Syndromes, 3rd Edition, Mac Keith Press, 2000. ISBN 1-898683-22-0. 
  • Jalakas, Inger: Nördsyndromet - Allt du behöver veta om Aspergers Syndrom, Alfabeta, 2007. ISBN 978-91-501-0855-2. 
  • Nordgren, Malin: Jag avskyr ordet normal: Vuxna med Aspergers syndrom, Cura, 2000. ISBN 91-89091-14-0. 
  • Norrö, Gunnel: Aspergers syndrom - har jag verkligen det?, InterMedia Books, 2006. ISBN 91-975365-7-1. 
  • Norrö, Gunnel: Arbetsboken : handbok när man anställer människor som har Aspergers syndrom, InterMedia Books, 2007. ISBN 978-91-975365-6-1. 
  • Gerland, Gunilla: En riktig människa, Cura, 1996. ISBN 91-972641-0-5. 
  • Gerland, Gunilla: Det är bra att fråga- : om Asperger syndrom och högfungerande autism, Cura, 1997. ISBN 91-972641-8-0. 
  • Gerland, Gunilla: Aspergers syndrom - och sedan?utgivare=Cura, 2003. ISBN 91-89091-34-5. 
  • Hall, Kenneth: Aspergers syndrom, universum och allt annat, Cura, 2003. ISBN 91-89091-27-2. |

Externa länkar

Personliga verktyg