Från Rilpedia

Affektiva syndrom, eller förstämningssyndrom, är psykiska störningar som berör känslorna (även kallat affekterna). Ett exempel på sådant syndrom är depression.

De affektiva syndromen omfattar egentlig depression, melankoli, dystymi och bipolära tillstånd. Beträffande egentlig depression, som är det mest frekvent förekommande affektiva syndromet, se depression.

Melankoli är en extremt djup depression. Personen har starka mindervärdeskänslor och påtaglig hopplöshetskänsla. Självmordsrisken är hög och utvidgade självmord förekommer.

Dystymi innebär en kronisk depression, som ska ha varat under minst två år.

Bipolära syndrom innefattar den mer allvarliga störningen bipolärt syndrom typ 1 och den mindre uttalade störningen bipolärt syndrom typ 2. Typ 1 kallades tidigare manodepressiv sjukdom. Hos dessa personer förekommer perioder med sjuklig upprymdhet (maniska faser) och depressiva perioder. Personer med typ 2 har enstaka hypomana (överaktiva) episoder samt depressiva perioder.

Behandling

Depression behandlas med samtalsterapi - kognitiv terapi har bäst dokumenterad effekt - och/eller mediciner mot depression. Det finns ett stort antal mediciner med olika verkningssätt mot depression.

Tyvärr känner man inte till vilka mediciner som har bra effekt mot en drabbad persons depression, utan man måste pröva sig fram. Medicinernas positiva effekter märks inte förrän tidigast efter cirka tre veckors medicinering. Många personer får i början av behandlingen biverkningar av medicinen - som ökad ångest och sömnstörningar - och kan vara i behov av lugnande medicin de första perioden.

Medicineringen bör fortsätta minst sex månader efter symtomfrihet. Det förekommer ofta att de som haft en depression får recidiv. Man vet att obehandlade depressioner - på samma sätt som långvarig svår kroppslig smärta - kan medföra förändringar i hjärnan, så att symtomen blir mer svårbehandlade.

Mani behandlas med lugnande mediciner och sömnmedel. En manisk person är psykotisk och bör vårdas på sjukhus. Litium minskar de maniska symtomen och kan förhindra återkommande maniska episoder men har kan på sikt medföra njurpåverkan och nedsatt sköldkörtelfunktion.

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009)