Från Rilpedia

Mårten Triewald, född 18 november 1691, död 8 augusti 1747, var en svensk handelsman och amatörfysiker.

Triewald ägnade sig åt handel, kom till London och fick år 1716 en inspektorsplats vid stenkolsgruvor i Newcastle, där han studerade mekanik och noga undersökte "eldmaskinerna" (ångmaskinen) samt i åtskilligt förbättrade dessas konstruktion.

Han återvände till Sverige år 1726 och byggde vid Dannemora gruvor en ångmaskin eller som det uttrycktes på den tiden en "eld - och luftmachin"^[1], d.v.s. drevs av eld och luft, där "luft" avsåg vattenånga, för länspumpning av vatten ur gruvor. Denna ångmaskin var enligt nu känd historia den allra första i Sverige för användning i kommersiell verksamhet. Tidigare hade man varit hänvisad till vattenhjul i strömmande vattendrag, hästar i form av exempelvis hästvandring eller mänsklig muskelkraft för olika typ av drivanordningar inom gruvor och industri.

Både ingenjörer och vetenskapsmän vallfärdade vid denna tid ner till Europa för att hämta nya idéer, där England hade kommit längst i utvecklingen av ångmaskinen för användning inom gruvnäring och järnframställning. Mårten Triewald var en av de första i Sverige att anamma dessa nya tekniska innovationerna och kom på så sätt att svara för ett betydande pionjärarbete i introduktionen av bl. annat ångmaskinen i Sverige.

Åren 1728 och 1729 höll Triewald föreläsningar i mekanik på Riddarhuset i Stockholm, vid vilka han, assisterad av Daniel Menlös, demonstrerade en avancerad samling fysikaliska instrument som han inköpt i England. Dessa instrument övertogs år 1732 av Lunds universitet, vilket som "betalning" tilldelade Menlös en professur i matematik. Triewald utnämndes till director mechanicus, ägnade sig en tid åt järnförädling i Västmanland och blev "såsom den ende lämplige inom landet" år 1735 kapten-mekanikus vid fortifikationen samt fick en årlig pension av ständerna. År 1729 bildade han dessutom ett dykeribolag och skrev avhandlingen "Konsten att lefa under watn", som beskrev dykning i öppna dykarklockor och redskap för dykare.

Triewald intresserade sig även för biodling och utgav en Tractat om bij (1728). Han invaldes år 1729 i Vetenskapssocieteten i Uppsala och var en bland Vetenskapsakademiens sex stiftare (1739). Han var även medlem av Royal Society i London. Han skrev tekniska och ekonomiska uppsatser i Vetenskapsakademiens handlingar och utgav bl.a. Queries concerning the cause of the cohesion of the parts of matter (1729, i Philos. transactions), de epokgörande Föreläsningar öfver naturkunnigheten (två band, 1735-36) och Beskrifning om en eld- och luftmachin vid Dannemora grufvor (1746).

Den malmgård som han lät uppföra strax väster om Smedsudden vid Mälaren i Stockholm finns fortfarande kvar.

Innehåll 1 Se även 2 Övrigt 3 Referenser 3.1 Fotnoter 3.2 Tryckta källor

Se även

• Triewalds malmgård

Övrigt

Andra personer som har haft stor betydelse för införande ångmaskinstekniken i Sverige:

• Eric Thomas Svedenstierna företog en resa 1802-1803 till England och Skottland för att studera , mineral- och malmfyndigheter och hur järnframställningen gick till. En detaljerad reseskildring finns från denna resa där stora "eld- och luftmachiner" - ångmaskiner i effektklassen 70-90 hk beskrivs som användes vid järnframställningen för drivning av blåsmaskiner och även de relativt nya järnvägarna med vagnar som drogs av hästar innan ångloket var uppfunnet. Han fick också träffa en son till James Watt som arbetade i sin fars firma.^[2]

• Abraham Niclas Edelcrantz gjorde flera resor nere i Europa för att hämta upp idéer, bland annat en resa 1801-1804 till England, Tyskland, Holland och Frankrike. Resan till England företogs nästan samtidigt med att Eric Thomas Svedenstierna var i England. Inför resan hade han fått i uppdrag att i England införskaffa fyra ångmaskiner där han kom i kontakt med den framstående ångmaskinsteknikern och konstruktören Samuel Owen som så småningom flyttade till Sverige (1809).

Referenser

Fotnoter

1. ↑ "Maskin" stavades tidigt som machin, förmodligen ett arv från tyskans maschine som på slutet av 1800-talet ändrades till maskin.
2. ↑ Resa igenom en del af England och Skottland åren 1802 och 1803 af Eric Th. Svedenstierna.

Tryckta källor

• Triewalds malmgård informationsskylt på platsen.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).