Hafez

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Illustrerat porträtt av Hafez i ett persiskt manuskript från 1700-talet.

Shams al-din Mohammed Hafez, (eg. Shams al-Din Muhammad Hafiz Shirazi , خواجه شمس‌الدین محمد حافظ شیرازی), född cirka 1320, död 1388 eller 1390 i Shiraz i södra Iran, persisk mystiker och skald.

Introduktion

Hafez studerade islamisk teologi och arabisk litteratur och arabiska språket. Under en period var han lärare i korantolkning. Han levde under en orolig period i Irans historia och beskyddades av flera olika furstar, däribland Shah Shuja. Enligt historikern Daulatshah Samarqandi träffade han Timur Lenk vid dennes erövring av Shiraz. Hafez är en portalgestalt i iransk litteratur och kulturliv och har även inspirerat flera muslimska diktare långt utanför Irans gränser, från Bosnien till Bengalen. Den svenske upptäcktsresanden Sven Hedin som besökte Persien vid flera tillfällen kallade Hafez för "österlandets Bellman", och andra författare som Goethe har jämfört honom med Anakreon och Horatius.

Verk

Hafez är författare till en lyriksamling, så kallad Divan, som omfattar omkring 500 korta ghaseldikter. Inget egenhändigt manuskript av Hafez finns bevarat och den äldsta version av hans diktsamling som vi har tillgång till är nedskriven av hans lärjunge Mohammed Gulandam. Det bärande temat i Hafez poesi är kärleken, vinet, skönheten och den älskade. Hans livssyn brukar kännetecknas som skeptiskt rörlig: han är på samma gång profan och andlig. Han är en mystiker och samtidigt en hyllare av den jordiska skönheten och kärleken, vinets rus och den älskades sötma. På grund av sin ambivalens kom hans poesi tidigt att användas för att önska sig något, be om vägledning eller om någon annans välfärd.

Översättningar och inflytande

Hafez har utövat ett inflytande på flera stora namn inom världslitteraturen som Goethe och Rabindranath Tagore. Goethe betraktade Hafez dikter som verkliga pärlor i världslitteraturen och den persiske poeten inspirerade honom att skriva Väst-östlig divan. Hafez poesi finns i sin helhet översatt till flera språk som engelska, franska och tyska. Han har tolkats direkt till svenska av iranisten Ashk Dahlén, och via tyska av Erik Blomberg och Jan Östergren. Ashk Dahléns översättning, som är den första från det persiska originalet till något skandinaviskt språk, har utgivits på Rosengårdens förlag.

Hafez i svensk översättning

• Hafis, tolkad efter Hans Bethge av Erik Blomberg, Stockholm: Bonniers, 1921.
• Kärleksdikter, tolkade av Jan Östergren, Eslöw: Symposion, 1991.
• Dikter, övers. från persiskan av Ashk Dahlén med förord av Finn Thiesen, Umeå: Rosengårdens, 2007. (ISBN 91-85503-04-5 / 978-91-85503-04-9)
• Östanvindens ande, övers. av Fateme Behros, Lund: Ellerströms, 2007. (ISBN 91-7247-149-2)

Om Hafez på svenska

• Anita Goldman, Guds älskarinnor: om hängivna kvinnor i en livrädd värld, Stockholm, 2005.
• Ashk Dahlén, Hafiz som diktare, Minaret, nr. 1, 2006.
• Ashk Dahlén, Lyrik - Hafiz, Folket i bild, nr. 4, 2007.

Externa länkar

• Hafiz liv och verk Ashk Dahléns essäer om diktaren
• Hafiz på Dagens bok
• Hafiz on Love: Biografi, illustrationer m.m.
• Dikter av Hafiz Rosengårdens förlag

v • d • r Persisk litteratur Klassisk Zarathustra (Gatha, ca 1700 f.Kr) • Barbad (600-talet e.Kr) • Rudaki (d. 941) • Ferdowsi (Shâhnâméh, 935–1020) • Tusen och en natt (ca 900–1000-talet) • Avicenna (980–1037) • al-Ghazali (1058–1111) • Nizam al-Mulk (1017–1092) • Manuchehri (d. 1040) • Omar Khayyam (1048–1122) • Hujwiri (d. 1077) • Hamadani (1098–1131) • Suhrawardi (1155–1191) • Sana'i (d. 1131) • Nizami Aruzi (1100-talet) • Attâr (1140–1230)) • Nezami (1141–1209) • Shams al-din Tabrizi (d. ca. 1248) • Jalal al-din Rumi (1207-1273) • Fakhr al-din Araqi (d. 1289) • Sa'di (1184–ca 1292) • Kermani (1280–1352) • Hafez (1320–1388/1390?) • Jami (1414–1492) • Fuzûlî (1483–1556) I modern tid Iqbal (1877–1938) • Ahmad Kasravi (1890-1946) • Muhammad-Taqi Bahar (1884-1951) • Mohammad Ali Jamalzadeh (1892–1997) • Nima Youshij (1896–1959) • Sadegh Hedayat (1903–1951) • Bozorg Alavi (1904–1997) • Ahmad Shamlu (1925–2000) • Parvin E'tesami (1906–1941) • Forogh Farrokhzad (1935–1967) • Mina Assadi (1943-) • Shahrnush Parsipur (1946-) • Jila Mossaed (1948-) • Robab Moheb (1953-) • Mana Aghaee (1973-) Iranister, översättare och litteraturvetare Iraj Afshar • Shirzad Aghaee • Peter Avery • Fateme Behros • Hans Bethge • Mary Boyce • Edward Browne • Ashk Dahlén • Ali Akbar Dehkhoda • Richard Nelson Frye • Akbar Golrang • Eric Hermelin • Anders Hultgård • Carina Jahani • Dariush Kargar • Davoud Monchi-Zadeh • Parviz Natel-Khanlari • Reynold A. Nicholson • H.S. Nyberg • Claus V. Pedersen • Ebrahim Poordavood • Zabihullah Safa • Ahmad Tafazzoli • Finn Thiesen • Bo Utas • Geo Widengren • Stig Wikander • Ehsan Yarshater

v • d • r Sufism (taṣawwuf) Termer Dervisch • Dhikr • Enneagram • Fakir • Khanaqa • Lataif • Vali Ordnar Bektashi • Mawlawiyya • Naqshbandi • Nimatullahi • Shadhiliyya • Suhrawardiyya Klassiska sufier Rabia al-Adawiyya • al-Ghazali • Ahmad Ghazali • Abu Haggag • Muinuddin Chishti • Suhrawardi • Ibn 'Arabi • Shams al-din Tabrizi • Rumi • Sa'di • Attâr • Hujwiri • Jami • Sirhindi • Hamadani • Qunawi • Fakhr al-din Araqi • Omar Khayyam • al-Shadhili • Sana'i • Kermani • Hafiz • Kabir Personer inom sufismen och sufistudier i modern tid Inayat Khan • Idries Shah • Martin Lings • William Chittick • Laleh Bakhtiar • Annemarie Schimmel • Ivan Aguéli • Eric Hermelin • René Guénon • Frithjof Schuon • Seyyed Hossein Nasr • Titus Burckhardt • Kurt Almqvist • Tage Lindbom • Bo Werne • Gohar Shahi