Rörö

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Rörö, tätort i Öckerö kommun. Rörö är den nordligaste bebodda ön i denna kommun. I söder ligger Hyppeln och i sydost Källö-Knippla. I väster breder den nordligaste delen av Kattegatt ut sig.

De stora vadfiskebåtarna GG 64 Astrid-Marie och GG 764 Astrid har fyllt sin kvot. Rörö Hamn

Namn

"Rör" är i bohusländskan och fornnordiskan namnet på vass. Således en ö där det växer vass. Även idag kan man beskåda stora vassruggar invid Ers vatten, sötvattensdammarna på södvästra delen av ön.

Forntid

Det sägs att den forne kungen över Viken, det som idag är Bohuslän, Håkon Håkonsson, Håkan den gamle eller Haakon IV. etablerade flera samhällen på Öckeröarna, däribland en bosättning på Rörö. Idag finner vi en husgrund på norra delen av ön som kallas för "Hågans hytte" eller "Håkons hytte", dessutom benämns hamnen på äldre kartor som "Hågonshamn" eller Håkonshamn". Mitt på ön ligger berget Fyrvala, där man i forna tider tänt vårdkasar.

By och hamn skyddat läge

Byn ligger på Rörös ostsida och rymmer en skyddad fiskehamn, hamnen är sommartid välbesökt av fritidseglare. Där finns också en matvarubutik (Ica) samt en station för diesel och bensin ur sedel- och kortautomat. På sommaren finns även ett kafé, en bokbod och en fiskaffär. Sedan sommaren 2007 har även hembygdsföreningen en bod uppställd i parken. Hamnen utgörs av en vik i sydost av själva Rörö, Hågonshamn, samt en pir från Rörö ut till Inre Hamnholmen. Inne i hamnen ligger några skär, eller "bôar" som kallas för "Råttorna", dessa är förbundna med såväl piren som inre hamnen med bryggor främst avsedda för gästande fritidsbåtar. Kajen i norr är endast avsedd för fiskefartyg, och andra yrkesfartyg. Fler mindre hamnar finns längs öns östsida, av dessa är Apelviken störst och mest skyddad. Ett mindre vägnät går runt ön, numera har alla vägarna namn, något som kan tyckas vara en självklarhet, men så sent som på 1970-talet användes inte vägnamnen utan enbart husnummer, då husen blivit numrerade i den ordning de byggts så kan det inte ha varit lätt att vara brevbärare på denna ö, och andra öar med liknande adressystem.

Andligt

Byn har ingen kyrka tillhörande Svenska Kyrkan, med istället ett församlingshem, som också inhyser ett mindre bibliotek. En frikyrklig församling (Sion) är också verksam på ön.

Huvudnäring

I äldre tider fanns det lotsar på Rörö, sedermera småbönder och fiskare, liksom arbetare inom sillnäringen. Mellan sillperioderna etablerades jordbruket på Rörö, inte sällan kombinerades jordbruk och fiske. Man kombinerade även fiske med fraktseglation. Dagens bofastas huvudnäring är fiske, en i relation till invånarantalet imponernde fiskebåtsflotta av mycket stora snörpvadsbåtar har sin hemmahamn på Rörö. Därtill kommer mindre fiskebåtar för kustnära fiske som ägs av pensionärer och deltidsfiskare, samt husbehovsfiskare.

Kommunikationer

Vägverkets bilfärja anlöper Rörö, och utgår från Burö. På 1970-talet anlöptes öarna i norra delen av Öckerös skärgård av kommunens egna färjor, främst bilfärjorna "Nordö I". "Nordö II" och senare "Nordö III" det blev då möjligt att ta med bilar till dessa öar. Sedan vägverket tog över behölls "Nordö III" som vägverksfärja. "Nordö I" behölls av kommunens rederi och döptes om till "Polstjärnan" och f.d Nordö II kan ses som transportfärja i Göteborgs södra skärgård. Polstjärnan var för övrigt en mindre passagerarbåt som trafikerade öarna innan Nordöfärjorna kom till.

Skola

Rörö har en skola för årskurs 1-6. Nyligen (2008) togs nya lokaler i bruk. Även en förskola finns på ön. Under 2000-talet byggdes också en idrottshall i anslutning till skolan.

Sjöräddning och räddningstjänst

SSRS "Rescue Märta Collin".

SSRS "Rescue Astra" i kvällsljus.

SSRS har en av kustens större sjöräddningsstationer på ön. Denna etablerades 1917. Den första båten var en patrullerande räddningskryssare som hette Willhelm R. Lundgren, namnet hade donatorn, rederiet Transatlantic bestämt, även efterföljande båt fick samma namn. 1969 fick man en ny tung räddningskryssare, denna döptes till Ulla Rinman. Idag finns räddningskryssaren "Astra" stationerad på Rörö, liksom; räddningsbåten Märta Collin, RIB-båten Catharina af Marstrand, rescuerunner Oskar Andersson, rescuerunner Sjömannasällskapet och miljösläpet "Rörö". SSRS personal bemannar även Öckerö räddningstjänsts brandvärn på ön. Detta brandvärn har ett kombinationsfordon, en Iveco skåpbil, som klarar allehanda insatser.

Naturreservat

Det av klapperstensfältet på öns västsida.

Två tredjedelar Rörö, i princip hela södra, västra och norra delarna, är naturreservat. Ön erbjuder badvikar, fina sandstränder samt natursköna promenadstigar. På öns högsta punkt och på andra ställen finns fornlämningar från främst bronsåldern och efter militär verksamhet, bunkrar och andra installationer som tillkommit under andra världskriget. På några ställen i naturreservatet finns det gravar där ilandflutna sjömän eller andra sjöfarare rösats. I modern tid har kvarlevorna efter dessa avlidna flyttats till vigd jord. Västsidan av ön består av ett stort klapperstensfält, här kan man göra många vrakfynd av allt som havet spolar in mot stranden, dessvärre är det mesta sopor, ett öde som de flesta av Bohusläns stränder mot väst och vrakvikar delar med Rörös västsida. Det är direkt olämpligt att bada utefter västsidan då dyningar och underströmmar kan överraska och dränka intet ont anande badare. I södra delen av naturreservatet finns också två sötvattensdammar, Stora och Lilla Ers vatten, som kanske fortfarande inhyser inplanterad karp. På tidigt 80-tal var den några ungdomar som planterade in dessa karpar i den större av dammarna, detta som ett projekt i skolan. Här finns också en säregen "skog" av dvärgvuxen tall. Öns centrala delar består av basiska begarter som gynnar en rikhaltig och speciell flora. Annars kännetecknas ön av stora ljunghedar i dalsänkorna mellan höjderna. På försommaren blommar även trift på stora ytor.

Djurliv

Fågellivet är rikt, man finner naturligtvis de vanligaste måsarterna men också flera vadrarfåglar, varav strandskatan är vanlig. I vikarna och i hamnen får man sällskap av ejder och knölsvan och på senare tid har även kanadagässen hittat hit. Inte sällan kan man observera knubbsäl i vattnen runt ön. Mink, räv och hare är vissa år vältaliga. Huggorm och snok förekommer också. Jakt har tidigare bedrivits på havslevande däggdjur såsom tumlare och säl. Viss jakt av sjöfågel bedrivs idag, samt skyddsjakt på räv och förvildade katter.

Profiler

Den mest kände röröbon genom tiderna är "Utter-Anders" 1885-1980 som bodde i den mindre byn invid Apelviken. Utter-Anders hette egentligen Anders Olsson och livnärde sig som jägare, fiskare och båtbyggare. Det berättas många historier och skönor om denna "Otter-Anners", bland annat hur han sköt en valrosshane med tre skott i samma hål. Valrossen, i uppstoppat skick, står utställd på Göteborgs Naturhistoriska Museum. Utter-Anders och hans far Stin-Olle bodde i ett hus delvis byggt av vrakgods och standat timmer.

Tragiska olyckor

Ubåtsförlisning

Den 15 april 1945 försvinner den svenska u-båten HMS Ulven under en övning i vattnen utanför Stora Pölsan väster om Rörö och söder om Marstrand. Många enheter letar efter haveristen, bland annat SSRS Wlihlm R. Lundgren från Rörö, vars befälhavares son finns ombord på Ulven. Först den 5 maj samma år hittas fartyget på 52 meters djup. Det är fiskebåten Normy från Hälsö som fastnar i "någonting" i sin trål. Dykare skickas ned från bärgningsfartyger Belos, dykaren kan bara bekräfta att en tragedi inträffat. U-båten bärgas i augusti, alla 33 i besättningen omkom då u-båten kolliderade med en drivande tysk mina. Dåtidens media ägnade stort intresse och bevakning om denna händelse. Man trodde länge att hela eller delar av besättningen skulle ha överlevt då man hört knackningar i havet, såsom om någon bankat inifrån ett u-båtsskrov. Det visade sig senare att explosionen var så kraftig att samtliga ombordvarande torde ha avlidit omedelbart eller ganska kort tid efter explosionen. Fiskerimuseet på Hönö har en permanent utställning som belyser denna händelse.

Helikopterhaveri

En tragisk helikopterolycka inträffade onsdagskvällen den 18 november 2003 öster om ön. Det var en Hkp 10, Superpuma från Säve helikopterbas på Hisingen som denna kväll samövade med SSRS Märta Collin. Efter byte av besättning återvänder helikoptern till övningsplatsen och havererar i havet från låg höjd, något hundratal meter från sjöräddningens fartyg. Det enda man ser från sjöräddningsfartyget är en ung man i blå ytbärgardräkt, han ligger och flyter i vattnet tillsammans med diverse vrakgods och flygfotogen, med risk för den egna säkerheten seglar man rakt in i detta och bärgar den då 19-årige ytbärgaren i sista stund, troligtvis hade han inte överlevt så länge till i det av fotogen kontaminerade vattnet. Det fanns sammanlagt sju besättningsmän ombord på helikoptern, sex av dem förolyckades. Endast den värnpliktige ytbärgaren Jacob de Vries överlevde och fortsatte senare i detta yrke.

Noter

1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005

• "Rörö bland lotsar och vadfiskare" Träbiten nummer 134, Fjellsson, Hansson mfl, utgiven av Föreningen Allmogebåtar.
• "Längs Kusten i Bohuslän" Skrönor och fakta för båtfarare och andra skärgårdsälskare. Ted Knapp, Warne förlag 2005-2006.