Jan Myrdal

Från Rilpedia

Version från den 28 maj 2009 kl. 12.29 av 85.224.234.79 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Jan Myrdal
Jan myrdal.jpg
Född 19 juli 1927 (97 år)
Bromma
Nationalitet Svensk
Make/maka Nadja Wiking 1948-1952
Maj Lidberg (1952 - 1956)
Gun Kessle (1956-2007)
Andrea Gaytan Vega (2008-)
Barn Janken Myrdal Eva Myrdal
Släktingar Alva och Gunnar Myrdal (föräldrar)Sissela Bok, Kaj Fölster (syskon)

Jan Myrdal, född 19 juli 1927 i Bromma i Stockholm, är en svensk skriftställare, skribent och debattör. Han är litterär hedersdoktor vid Upsala College University i New Jersey och filosofie hedersdoktor vid Nankai-universitetet i Tianjin i Kina.

Myrdal är son till Alva och Gunnar Myrdal och bror till Sissela Bok och Kaj Fölster.

Jan Myrdal är gift med Andrea Gaytan Vega, som även förekommer som en av romanfigurerna i Myrdals bok Gubbsjuka[1]. Tidigare var han gift med arkitekten Nadja Wiking 1948-1952, med vilken han fick sonen Janken Myrdal, socionom Maj Lidberg (1952-1956), med vilken han fick dottern Eva Myrdal, samt med konstnären och fotografen Gun Kessle 1956-2007.

Från år 2009 delar Jan Myrdal-sällskapet årligen ut ett pris till en författare som verkar i Myrdals anda. Priset har fått namnet Jan Myrdals stora pris - Leninpriset. Den förste pristagaren är religionshistorikern och författaren Mattias Gardell.

Innehåll

Biografi

Uppväxtåren

Barndomen tillbringade Myrdal med föräldrarna i Genève, New York och Stockholm. I New York gick han gick i junior high school 1938-40. Långa tider i Sverige var han placerad hos släktingar runt om i landet för att gå i skola. I Sverige har han - beroende på astigmatisk dyslexi - inget godkänt skolbetyg efter fjärde klass i folkskola 1938.

Myrdal lämnade Bromma läroverk våren 1944 efter en rad kvarsittningar för att skriva. Till en början hade han svårt att få sina texter publicerade i mer officiella medier och blev där refuserad.

Ungdomstiden

År 1944 anställdes Myrdal som journalist på Värmlands Folkblad.

Myrdal kom i kontakt med kretsen kring Clarté (då Kulturfront) 1942 och gick med i Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund våren 1943. På SKU:s kongress midsommaren 1944 när han skulle fylla sjutton rapporterade han om arbetet bland skolungdom. Politiskt verkade han senare i SKU och Demokratisk Ungdom och arbetade internationellt för Världsungdomsfestivalerna i Budapest 1949, Berlin 1951, Bukarest 1953 och Moskva 1957. Han var placerad i DUV:s sekretariat i Budapest 1953. Sedan ett halvsekel är han partilös (om än flitigt förekommande i Kommunistiska Partiets arrangemang). De fem åren (1958-63) i Väst-, Central-, Syd- och Östasien skärpte hans hållning och hans kritik mot den västliga och officiella kommunismen blev vad som med en dåtida fransk term kallades tiermondistisk. (Se bland annat Kulturers korsväg/Resa i Afghanistan, 1960.)

1968 och efteråt

I slutet av 60-talet och början av 70-talet gjorde sig Myrdal känd som en central gestalt för den radikala vänstern i Sverige. Varje söndag publicerades hans skriftställningar i Aftonbladet. År 1968 utkom hans även internationellt uppmärksammade bok Confessions of a Disloyal European (En illojal europés bekännelser, 1983) . År 1971 var Myrdal med och grundade tidskriften Folket i Bild/Kulturfront i vilken han alltjämt är stående krönikör. Han var dess ansvarig utgivare 1971-72 och 1987-89 och har även periodvis suttit med andra uppdrag i dess styrelse. På 2008 års FiB-stämma blev han enhälligt utsedd till hedersordförande. Han har även varit medlem i Publicistklubben, Svenska PEN-klubben och är medlem i The Authors Guild i New York. Myrdal är hedersordförande i Svensk-Kinesiska Föreningen.

Myrdals litterära gärning

Genombrott

Boken Rapport från kinesisk by från 1963 innebar genombrottet för Myrdal; boken finns översatt till ett flertal språk och diskuterades över hela världen när den kom. Det är en dokumentär reportagebok från den lilla byn Liu Lin i Shaanxi-provinsen i Kina. Till denna by har han sedan återvänt flera gånger för att beskriva byn utifrån förändringar i det kinesiska samhället.

Wiki letter w.svg  Detta korta avsnitt behöver utökas.

Reseskildrare

Tillsammans med Gun Kessle har Myrdal gjort otaliga resor till länder i tredje världen, exempelvis Afghanistan, Indien, Kambodja, Mexiko och, som nämnts ovan, Kina. Resorna har resulterat i reseskildringar som Resa i Afghanistan (1960), Indien väntar (1980) och México (1995).

Wiki letter w.svg  Detta korta avsnitt behöver utökas.

Barndom och jagromanerna, att vrida upp verkligheten i fiktion

År 1982 utkom Barndom, i vilken Myrdal öppenhjärtigt beskriver konflikter med sina föräldrar och kritiserar deras uppfostringsmetoder. Eftersom Alva och Gunnar Myrdal var allmänt hyllade i Sverige orsakade sonens kritik stor uppståndelse. Efter Barndom fortsatte han skriva jagromaner: Confessions (1968) var den första och den följdes av En annan värld (1984), Tolv på det trettonde (1989), När morgondagarna sjöng (1994), Maj. En kärlek (1998) och Gubbsjuka (2002).

Wiki letter w.svg  Detta korta avsnitt behöver utökas.

Skriftställning

År 2007 släppte Murbruk Förlag Medvetandet gör oss ansvariga, den tjugonde i raden av de enmanstidningar vid namn Skriftställning som getts ut med Myrdals texter sedan Norstedts gav ut den första 1968.

Politiska ställningstaganden

Solidaritet med tredje världen

Jan Myrdal på ett torgmöte mot ett svenskt engagemang i kriget i Afghanistan den 27 oktober 2007

Myrdals politiska ställningstaganden har gett upphov till konflikter alltsedan 1944 då statsminister Per Albin Hansson bad Gunnar Myrdal se till att Jan Myrdal höll tyst i offentligheten om regeringens politik under krigsåren. Hans ställningstaganden mot USA:s atombomb mot Japan, dess krig i Korea, Sydostasien, Irak och Afghanistan; mot Sovjetunionens ockupation av Tjeckoslovakien och krig mot Afghanistan har väckt starka känslor på olika håll liksom hans stöd för inbördes oförenliga politiska rörelser som Enver Hoxhas i Albanien, Pol Pots i Kampuchea och Naxaliternas i Indien.

Wiki letter w.svg  Detta korta avsnitt behöver utökas.

Svensk Lag utan ordning

Hans kritik av svensk inrikespolitik, av den politiska polisen och den enligt hans mening självupplösande borgerliga demokratin (se Lag utan ordning, 1975) har varit mycket hård och ett, hans angrepp på Högsta Domstolens politiska agerande ledde till ett tryckfrihetsåtal - där hans text frikändes av juryn. Han har beskrivit staten Sverige som en skenbarhet; en plebicitär byråkrati av Napoleon III:s modell.

Wiki letter w.svg  Detta korta avsnitt behöver utökas.

Himmelska Fridens torg

Myrdals principiella försvar för historierevisionisten Robert Faurissons yttrandefrihet liksom hans diskussion 1997 om det militära ingripandet på Himmelska fridens torg i Peking 1989 som en tragisk "politisk nödvändighet" vilken räddade Kinas nationella existens efter den kinesiska regeringens förvirring och oförmåga att korrekt lösa konflikten, har föranlett häftig kritik från olika debattörer. Myrdal själv menade att de som kritiserat honom var ovilliga eller oförmögna att diskutera i sak. I samband med detta krävde flera ledande medlemmar av Svenska PEN-klubben, däribland Per Wästberg, Thomas von Vegesack och Agneta Pleijel att Gun Kessle och Jan Myrdal skulle uteslutas ur föreningen men misslyckades med att uppnå majoritet för sitt förslag. Detta var tredje gången en uteslutningsprocess mot Myrdal var en fråga för vissa PEN-medlemmar. Efter avslaget av denna deras önskan valde Jan Myrdal att sluta betala avgiften till Pen, varför han kom att straffa sig ur föreningen.

Pol Pot och Kampuchea

Peter Fröberg Idlings bok Pol Pots leende drog igång en diskussion om Jan Myrdals och andra svenskars relation till Demokratiska Kampuchea. I debatten mellan Fröberg Idling och Myrdal hävdar den förre att Myrdal var naiv som under sina besök i landet inte observerade de massmord Pol Pots röda khmerer utfört på befolkningen. Myrdal kontrar med att det inte behöver förhålla sig så att inga massmord begåtts för att man inte sett dem, och att de stora orsakerna till befolkningsförluster bland kambodjanerna nog egentligen var amerikanernas bombningar (två miljoner ton bomber) av det lilla landet samt sviterna av vietnamesernas blixtkrig mot sin arvfiende. Myrdals agerande under massakrerna ifrågasattes i radiodokumentären tystnaden i Phnom Penh av Bosse Lindquist.

Wiki letter w.svg  Detta korta avsnitt behöver utökas.

Bevara äktenskapet

Ett annat av Jan Myrdals ställningstaganden som upprört i det offentliga var engagementet i uppropet Bevara äktenskapet, som riktar udden mot eventuella planer från politiskt håll att göra äktenskapsbalken gällande också för samkönade par. Att Myrdal av denna anledning skulle vara homofob som vissa röster gör gällande rimmar dock dåligt med hans engagemang i sexualpolitiska frågor under sin tid i Clarté.

Bibliografi

Film för TV

  • Myglaren 1966
  • Hjälparen 1968

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ↑ Jan Myrdal Gubbsjuka Leopard förlag, Stockholm 2002, sid. 43, 56-62

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Jan_Myrdal"
Personliga verktyg