Fildelning

Från Rilpedia

Version från den 17 maj 2009 kl. 16.01 av 93.182.168.71 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Mozilla Firefox är, precis som Internet Explorer och andra webbläsare, i princip ett fildelningsprogram som används för att hämta och visa filer från olika webbservrar. Webben är ett fildelningsnätverk med klient-server-struktur.

Fildelning innebär att man gör sina filer tillgängliga för kopiering till andra datorer och liknande över datornätverk, till exempel Internet.

Innehåll

Översikt

Fildelning har länge använts på till exempel kontor för att dela filer och resurser (skrivare, fax, etc) mellan anslutna datorer över nätverk. Över Internet kan filer delas över betydligt större avstånd, och varje internet-server utför fildelning av till exempel HTML-sidor. Därför är webben idag det största fildelningsnätverket.

Man använder olika protokoll för detta. Vanligt förekommande är AFP, FTP, SMB, HTTP, NFS, AFS. Ett protokoll som på senare tid rönt stor popularitet är BitTorrent, som tack vare dess decentraliserade struktur dels gör det möjligt att snabbt sprida stora filer utan att belasta någon enskild värddator, och dessutom gör det svårt att avgöra varifrån filen egentligen kommer. Det sista ses som en stor fördel av många fildelare då spridningen i en del av fallen sker utan upphovsmannens tillstånd.

Fildelningsnätverk har snabbt fått stor spridning eftersom de ger många människor tillgång till enorma mängder information. En stor andel av den information som fildelas är upphovsrättsskyddat material som görs tillgängligt utan att upphovsrättsägaren kan kontrollera den eller kräva betalning, så kallad piratkopiering. I Sverige fanns det 2006 1,3 miljoner fildelare, enligt SCB.[1] I media diskuteras fildelning mest i debatten om piratkopiering. Den illegala fildelningen är i dag mycket omdebatterad. Debattens huvudaktörer utgörs av branschorganisationen Svenska Antipiratbyrån samt den upphovsrättskritiska tankesmedjan Piratbyrån och det upphovsrättskritiska Piratpartiet. Svenska Antipiratbyråns motsvarighet i USA, där de allra största film- och skivbolagen är belägna, är RIAA (Record Industry Association of America) och MPAA (Motion Pictures Association of America). Dessa är intresseorganisationer som motarbetar fildelningstjänster och enskilda användare som har gjort upphovsrättsskyddat material tillgängligt för andra via internet.

Program och tjänster för fildelning

Huvudartikel: Fildelningsprogram

Några program och protokoll som används för fildelning är:

  • FTP är det gamla klassiska sättet att dela ut filer, och har använts i flera decennier över Internet. FTP fanns innan nätet blev åtkomligt för en större allmänhet, och även innan webben fanns. På den tiden var nätet betydligt resurssvagare än idag, så de filer som delades ut var mestadels textfiler och ibland stillbilder. Musik och filmer var det då inte tal om att dela ut, eftersom dåtidens datorer inte orkade med sådant.
  • Napster var det första av allmänheten välkända sättet att fildela. 2001 stängdes det, efter stämningar från flera skivbolag. Det har nu startat på nytt men är idag en betaltjänst.
  • Kazaa är ett av de många kända fildelningsprogrammen. Det har dock blivit impopulärt då många filer som delas med det innehåller virus eller inte fungerar.
  • Direct Connect är ett annat känt fildelningsprogram. Med Direct Connect loggar användarna in på hubbar som förmedlar kontakter mellan de enskilda datorerna anslutna till hubben.
  • BitTorrent är ett protokoll som används för fildelning. En av världens största trackers, The Pirate Bay, ligger i Sverige och blev allmänt känd i landet genom mediauppbådet i samband med rättegången mot The Pirate Bay. BitTorrent används även som ett alternativt spridningssätt för Linuxdistributioner, uppdateringar till MMORPG-spel såsom World of Warcraft och Warhammer Online, samt för många andra ändamål där stora mängder data behöver delas ut till många enheter.
  • Spotify är en tjänst som erbjuder streamad musik, men inte nedladdning. Musiken kan spelas i den officiella klienten, men det finns även fri mjukvara som erbjuder samma funktionalitet, till exempel despotify.

Två olika strategier finns för fildelningsystem: klient-server-struktur och peer-to-peer ("från jämlik part till jämlik part"), ofta benämnt P2P-nätverk.

Klient-server-struktur

Huvudartikel: Klient-server

I ett fildelningsnätverk med klient/server-struktur finns en central värddator, server, som betjänar klienterna genom att låta dem lagra och/eller hämta filer. FTP, HTTP, SMTP och Napster har denna struktur.

Dessa har två stora nackdelar:

  1. Kapacitet. Värd-datorn måste vara dimensionerad för att kunna lagra och överföra alla filerna. Om fildelningstjänsten är populär, så ställer det stora krav på investeringar i utrustning och bandbredd.
  2. Sårbarhet. Om den centrala värddatorn går ner, går det inte längre att komma åt fildelningstjänsten längre. Både enstaka webbservrar, och hela Napsternätverket, har tagits ner till följd av juridiska åtgärder.

P2P-nätverk (peer to peer)

Huvudartikel: P2P-nätverk

I ett P2P-nätverk överförs filer mellan deltagare, som varken har rollen värddator eller klientdator. Detta gör att det inte finns någon central part som kan stämmas eller åtalas. Kostnaden för datorutrustning och nätverksanslutning delas mellan deltagarna.

Ett exempel på ett rent P2P-nätverk är Gnutella.

Bittorrent-protokollet är P2P, när det gäller själva filöverföringen. För att samordna och hitta de andra parterna, använder Bittorrent dock centrala servrar, så kallade tracker-servrar. Vissa modernare bittorrent-klienter kan dock hitta varandra utan hjälp av trackers. Denna teknik kallas DHT.

Ekonomiska effekter

Musik

Det finns många skilda uppfattningar om huruvida fildelning skadar artister. Försäljningen av fonogram har minskat i Sverige under under perioden 2002-2006, men samtidigt har antalet bokningar till livekonserter och festivaler kraftigt ökat.[2]

Många artister har också använt fildelningsteknik för att antingen sälja eller marknadsföra sin musik. Bandet Radiohead släppte under 2007 sin skiva In Rainbows gratis på nätet, och lät lyssnarna själva bestämma om de skulle betala för skivan och i så fall hur mycket. Under första lanseringsdagen fick bandet enligt bedömare in cirka £4,8 miljoner, vilket är cirka 62 miljoner svenska kronor. Pengarna gick oavkortat till bandet, utan mellanhänder.[3]

Mjukvara

Fildelning har legat som en grund för att öppenkällkodsrörelsen har kunnat etablera sig. T ex Linux startade som ett projekt där deltagare från olika delar av världen "fildelade" sina bidrag till varandra, med e-post. Idag så säljs fri mjukvara sällan i butiker, men den kan fås utan betalning genom fildelning. Detta innebär att mjukvara värd tusentals kronor kan hämtas hem, med upphovsmännens tillstånd. Detta har alltså ett stort värde för samhället. Linuxdistributioner sprids ofta via Bittorrent eller WWW.

Lag och rätt

Demonstration i Stockholm till stöd för fildelning, 2006.
  • Fildelning som sådan är inte olaglig. En fil är olaglig att fildela om den är skyddad av upphovsrätten och upphovsrättsinnehavaren motsätter sig fri spridning.
Observera förslaget till Informationsföreläggande, som beräknas träda i kraft 1 juli 2009.
  • Upphovsmannen kan uttryckligen tillåta spridning av sitt verk genom att licensiera materialet med en fri licens. Exempel på sådana licenser är Creative Commons, GFDL och GPL.
  • I Sverige har man rätt att kopiera visst upphovsrättskyddat material för privat bruk, familj eller vänner. Om man köpt en DVD eller CD har man rätt att kopiera den för eget bruk och till familj och bekanta utan tillåtelse från rättighetshavaren. Det gäller inte för dataprogram eller för hela böcker. För denna rätt betalar man en kassettavgift på tomma skrivbara media (exempelvis kassettband och brännbara cd-skivor), som sedan fördelas mellan upphovsrättsinnehavare.[4]
  • Man får inte ladda ner material som vem som helst lagt ut på nätet, utan att först veta att det är godkänt av rättighetshavaren. Om rättighetshavare inte godkänt detta så är materialet skyddat och faller under upphovsrättslagen.

Se upphovsrättsfrågan för den politiska debatten om fildelning.

Uppmärksammade mål i Sverige

2005 dömdes en man bosatt i Västerås till 16000 kr i böter för att ha delat ut filmen Hip hip hora! via DC++ och därmed enligt 46 § och 53 § Upphovsrättslagen (1960:729) gjort intrång i målsäganden Filmlance rättigheter.[5] Mannens advokat kritiserade Västmanlands tingsrätt för att de tilllåtit en skärmdump utgöra en del av bevisningen.[6] Piratbyrån skapade den ironiska Bevismaskinen för att understryka hur illa en skärmdump fungerar som bevis. Mannen friades i Svea hovrätt 2006. Rätten menade att den tekniska bevisningen inte räckte.

Se även: Pirate Bay-rättegången

Referenser

Noter

  1. ↑ ”Privatpersoners användning av datorer och Internet 2006”. SCB.se. 2008-07-18. http://www.scb.se/Pages/PressRelease____187176.aspx. 
  2. ↑ Ågrahn, Emma (2008-07-18). ”Högkonjunktur i Konsertsverige”. DN.se. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2198&a=805998. 
  3. ↑ ”Fri nedladdning lönsam affär”. 2007-10-17. http://hd.se/noje/2007/10/17/fri-nedladdning-loensam-affaer/. 
  4. ↑ Justitiedepartementet (2006-09-26). ”Kassettersättning”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/sb/d/6143/a/55365. 
  5. ↑ Läs hela domen SvD den 25 oktober 2005, hämtad 12 juli 2008.
  6. ↑ Jan Andersson. "Dömd för fildelning friades i hovrätten" Göteborgsposten den 2 oktober 2006. Läst 10 december 2008.

Webbkällor

Se även

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Fildelning"
Personliga verktyg