Vildsvin

Från Rilpedia

Version från den 20 maj 2009 kl. 12.33 av Nordelch (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
För annan betydelse se Vildsvin (musikgrupp)
?Vildsvin
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige: Ej hotad
Wild Boar Habbitat 2.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djurriket
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Familj: Svindjur
Suidae
Släkte: Sus
Art: Vildsvin
S. scrofa
Vetenskapligt namn
§Sus scrofa
Auktor: Linné, 1758
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Vildsvin, eller svin, (Sus scrofa) är ett partåigt hovdjur och är samma art som tamsvinet.

Innehåll

Vild eller tam

Definitionen av ett vildsvin är på många platser på jorden flytande eftersom det är samma art som tamsvin (Sus scrofa). Tamsvin blir lätt förvildade och vilda och tama svin runt om på jorden hybridiserar. Indelningen grundar sig därför ofta på var man finner populationen och vad man känner till om dess historia. Exempelvis kallas de vilda svinen på Nya Zeeland för Captain Cookers eftersom de anses härstamma från svin som kapten James Cook tog med sig som gåvor till maorierna på 1770-talet.[2]

Exempelvis blev vildsvin utplanterat i USA i början av 1900-talet och de parar sig där ibland med tamsvin som rymt från farmer. Därför finns i Nordamerika ingen tydlig gräns mellan vildsvin och tamsvin.

Utseende och anatomi

Hanarna som kallas "galt" (eller äldre "orne") och är mellan 150 och 180 cm långa och 70 till 100 cm höga. Till längden ska läggas en 25 cm lång svans. Honorna kallas sugga och är betydligt mindre än hanarna. Galten väger upp till 225 kg medan suggan väger mellan 80 och 140 kg. Det finns rapporter från omvärlden om svin av blandras mellan vildsvin och tamsvin som vägt långt över 300 kg. Det största dokumenterade vild- och tamsvinhybrid man funnit kallas för Hogzilla och vägde bortåt 360 kg. Vildsvinets borst är mörkgrå till brunsvart och båda könen har uppåtböjda betar. Galtarnas betar är dock mycket större.

En könsmogen hane benämns galt medan en könsmogen hona heter sugga och avkomman kallas kulting. En hona som inte fött några kultingar heter gylta, dessa begrepp används även när det talas om tamsvinet.

Vildsvinet har ganska dålig syn,dock ej så dålig som många tror, men extremt god hörsel och luktsinne och kan bland annat känna lukten av en människa på nära 1 kilometers håll om vinden ligger rätt.[källa behövs]

Utbredning och taxonomi

Vildsvinet förekommer i hela Eurasien, i några områden i Nordafrika, i Japan och på några sydasiatiska öar.

Beroende på definition delar man in vildsvinet i olika många underarter. Vanligt är att man delar in den i fyra underarter:

  • Sus scrofa scrofa (Västafrika och Europa)
  • Sus scrofa ussuricus (Nordasien och Japan)
  • Sus scrofa cristatus (Mindre Asien och Indien)
  • Sus scrofa vittatus (Indonesien).

Det finns andra indelningar som gör gällande att det finns upp till 13 underarter.

Beteende

Hona med två kultingar

Vildsvin är sociala djur och lever i flockar. Oftast är det några honor med sina ungar. Hanarna lever ensamma och är välkomna i hjorden endast i parningstider, som pågår från november till januari. Efter en dräktighetstid på 16-20 veckor föder honan fem till sex (sällan upp till 15) kultingar i en grop. Det händer att suggor föder två kullar om året men de flesta får en kull om året. Ungdödligheten hos vildsvin är låg.

Hanarna från förra året måste lämna hjorden och lever minst ett år i en egen hjord. Efter ytterligare två år skiljs dessa hanar. Vildsvin kan uppnå en ålder av 30 år.

Vildsvinet är normalt nattaktivt men kan om det lever ostört vara aktivt även på dagen. Ofta tar det sin daglega i en tät granplantering eller i våtmarker i närheten av odlad mark.

I regel är vildsvinet extremt skyggt och flyr så fort det känner lukten av en människa. På senare tid har man dock dokumenterat vildsvin nära människor och till och med inne i samhällen i Sverige. Detta beror på populationens ökning.

Vildsvin anses ofarliga för människor och springer normalt undan långt innan man upptäcker dem. Skadade vildsvin kan dock anfalla om de blir trängda. Därför måste trafikskadade eller skadeskjutna vildsvin alltid spåras upp och avlivas.(av erfarna hundar och jägare).[3]

Föda

Vildsvinet tillhör de partåiga hovdjuren (Artiodactyla)

Vildsvin är allätare. 90 % av deras föda består av vegetabilier. När vildsvin letar efter föda gräver de med trynet i marken. Ek- och bokollon är favoritföda; annan föda är majs, ärtor, potatis och spannmål, mask, möss, orm, rötter, bär och svamp. De äter också vattenväxter, as och ibland sopor. Under letandet efter mat orsakar de ofta skador för lantbruket, medan de samtidigt anses kunna vara till fördel för skogsbruket då de äter upp ansamlingar av skadeinsekter som barkborrar och bidrar till markberedningen genom sitt bökande. Därför är vildsvinet ett uppskattat vilt i skogarna i bland annat Tyskland och Tjeckien där det till och med utfordras av skogsägare och jägare. Dock jagas de hårt i ren jordbruksbygd då de bökar i åkrarna och förstör. Till skillnad från övrigt klövvilt angriper inte vildsvinet gran- och tallplantor och gör därför inte skada som till exempel älg och rådjur. Sammantaget kan man säga att vildsvin gör stor nytta i skogen och är lönsamt att ha för skogsägare och jägare men förstör på åkrarna för lantbrukare. Därför bör ett hårt jakttryck ske i odlingsbygd medan ett mer återhållsamt jakttryck bör ske i skogsmark. Vid en del utfordningsplatser i skogsmark bör svinen få vara helt fredade för att hålla dem borta från jordbruksmark.

Vildsvinet i Sverige

Vildsvinets historia i Sverige

Vildsvinet utrotades i Sverige under 1700-talet[4] och återinfördes som hägnat vilt på 1940-talet. Under 1970-talet förekom det rymningar från sådana hägn och 1987 fanns det en hjord på 100 djur i Södermanland. Samma år beslutade Sveriges riksdag att vildsvinet är en naturlig del av den svenska faunan. Numera finns det gott om vildsvin i stora delar Götaland och Svealand. Dalälven kan historiskt ses som en nordgräns för arten. Enligt olika bedömare fanns det 2006 mellan 50 000 och 80 000 vildsvin i Sverige.

Jakt

Vildsvin får jagas med Klass 1-vapen och med enpipigt hagelgevär med slug eller så kallade brennekeammunition. Vildsvinet är lovligt att skjuta året runt förutom perioden mellan den 15 februrari och 15 april då endast årskultingar är lovliga, detta på grund av att de flesta suggor föder då. Viktigt att notera är att kultingförande sugga alltid är fredad året runt, på grund av att kultingarna inte klarar sig utan suggans ledarskap, utan ofta svälter ihjäl om modern förolyckas.

Enligt en utredning från Naturvårdsverket så bör vildsvinen jagas hårdare. Detta har stött på debatt då flera anser det oetiskt att jaga med belysning, fällor och övriga hjälpmedel som föreslås. Flera argument mot fällfångsten har kommit fram. Ett av dem är suggan och kultingarnas nära förhållande. Detta medför att svinen utsätts för stor plåga när kulting/sugga är fångad och de andra är utanför. Samtidigt välkomnar stora delar av lantbrukskåren detta då vildsvinen kan orsaka skador på grödor och gödslade vallar.

Jakt är idag den helt dominerande dödsorsaken för vildsvin och svarar för ca 90% av dödsfallen.[5]

Trafiken

Vildsvinet är en av de viltslag som regleras i jaktförordningen §40, vilket innebär att förare som kolliderat med vildsvin har lagstadgad skyldighet att märka ut platsen och rapportera händelsen till polisen.[6] Älgskadefondsföreningen rekommenderar att man inte ska gå ur bilen om man kört på ett vildsvin eftersom de kan vara farliga för människan, särskilt om de är arga eller skadade. Man bör istället köra iväg 100 meter och sedan ringer 112. Antalet vildsvin som var inblandade i trafikkollisioner har under många år legat runt 1000, men år 2007 rusade siffran upp till 1583 viltolyckor med vildsvin.[7] Enligt Älgskadefondsföreningens viltolycksprognos 2008-10-17, beräknades viltolyckorna med vildsvin inblandade bli drygt 2500 st för 2008. Vildsvinen står för drygt 6 procent (år 2008) av de rapporterade viltolyckorna.[8] Rådjur är till exempel inblandade i cirka 29 000 viltolyckor årligen och älgar knappa 5000 olyckor.[9]

Vildsvin i kulturen

Romersk relief från cirka 200-talet av vildsvinsjakt med hund.

Det kraftfulla vildsvinet har länge tjänat som symbol inom många av jordens mytologier. I indisk mytologi har guden Vishnu en inkarnation av ett vildsvin som heter Varaha. Inom nordisk folktro fanns det ett mycket folkilsket vildsvin som hette Glo-so som hade rakbladsvass borst. Inom grekisk mytologi dräpte Ares Adonis när han var förklädd till vildsvin.

Wiki letter w.svg  Detta korta avsnitt behöver utökas.

Referenser

Noter

  1. ↑ Sus scrofa på IUCN:s rödlista, auktor: Oliver, W. & Leus, K. 2008, besökt 31 januari 2009.
  2. ↑ Engelska Wikipedia, boar, läst sept 2007
  3. ↑ Andersson, Thomas B. Guide till våra vilda djur. Wahlström & Widstrand. 2005. Sid 47.
  4. ↑ Jordbruksdepartementet (2006) Vildsvinens ökning ska hejdas (PDF)
  5. ↑ http://www.jagareforbundet.se/viltvetande/artpresentation/vildsvinstammen.asp
  6. ↑ Älgskadefondsföreningen - På olycksplatsen
  7. ↑ Älgskadefondsföreningen - Viltolycksstatistik
  8. ↑ Älgskadefondsföreningen - Viltolycksstatistik
  9. ↑ Älgskadefondsföreningen - Viltolycksstatistik

Källor

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Vildsvin"
Personliga verktyg