Fontänbron
Från Rilpedia
Fontänbron, är en bro i centrala Göteborg, som går över Hamnkanalen precis väster om Brunnsparken. Bron förbinder den norra delen av Östra Hamngatan med den södra. Den har sitt namn efter konstnären Per Hasselbergs verk Såningskvinnan, i folkmun kallad "Johanna i Brunnsparken", som invigdes 21 juli 1883 (Johannadagen). Såningskvinnan står här placerad i en fontän.
Den allra första bron uppfördes 1624 av stadsbyggmästare Jan Jakobssen med hjälp av två timmermän och trettio stadssoldater. Bron var av trä och kallades både Stora Bron och Torgbron.
År 1638 fick bron ny pålning samt blev rödmålad, bron gick då även under namnet Röda bron. Samtidigt uppsattes fyra krönta, fem alnar höga lejonfigurer vid brofästena, gjorda av bildhuggaren Hans Swant, vilka skulle påminna om lejonet i Göteborgs stadsvapen. Bron kom då att få namnet Lejonbryggan eller Lejonbron. Lejonfigurerna blev så slitna att dom togs ner 1673. I början av 1700-talet ersattes hela bron med en ny träbro och bildhuggare Nils Läsberg fick då i uppdrag att skapa fyra nya lejon.
Träbron revs 1733 och ersattes av en stenbro, med tre brovalv som stod klar 1735. Ritningarna gjordes av stadsingenjör Bengt Wilhelm Carlberg och bron förseddes återigen med nya lejon, utförda av gotlandssten och 1785—88 sattes dessa upp på piedestaler. Denna bro kom också att kallas Hästbryggan i folkmun, på grund av den försäljning av hästar och kreatur som förekom här.[1]
Östra Hamngatans sträckning gick 1861 ut över Brunnsparken, då kanaldelen lades igen, och år 1864 revs Lejonbron och en ny bro i järn byggdes. Bron breddades 1914 och året därpå byggdes en toalettinrättning nere i bron, kallad "Kabinettet", vilken betjänade allmänheten fram till slutet av 1980-talet då det revs. Lejontrappan, flankerad av två väldiga liggande lejon i brons, uppfördes då mot Hamnkanalen i väster.
Trafiken över bron är mycket livlig, med spårväg, bussar, taxi, cyklar och gångtrafik.
Källor
- Östra Nordstaden i Göteborg: Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie VIII, red. Maja Kjellin, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1973 s. 9-10
- Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982
- Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7
- Göteborgs kanaler och broar berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2007 ISBN 978-91-7029-630-7
Noter
- ↑ Berättelser ur Göteborgs Historia under Gustavianska tiden, Hugo Fröding, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1922 s. 23
