Hilding Svensson

Från Rilpedia

Version från den 2 november 2008 kl. 14.14 av Ymer (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Sven Agnar Hilding Svensson, född 6 maj 1890 i Grimeton i Halland, död 11 januari 1946 i Falköping i Västergötland, var en svensk arkeolog, lärare och godtemplare. Han blev ett viktigt namn för Falbygdens arkeologi.

Hilding Svensson föddes i Grimeton utanför Varberg, en trakt med många märkliga fornlämningar, vilket stimulerade hans intresse för hembygden och arkeologin. Fadern var folkskollärare i Grimeton, men kom ursprungligen från Norra Björke vid Hunneberg utanför Trollhättan. Hilding fick som ung deltaga i arkeologiskt arbete under ledning av museiintentent Georg Sarauw i Göteborg.

Hilding utbildade sig till lärare i Göteborg och avlade 1910 folkskollärareexamen. Han hade först två korta vikariat i Surte 1910 och Vänersborgs landsförsamling 1911. På hösten 1911 blev han lärare i Falköping i centrala Västergötland och där kom han att stanna resten av sitt liv. 1914 blev han förste lärare och 1923 blev han överlärare, vilket han förblev fram till sin död. Från 1912 även lärare vid Yrkesskolorna. Hilding satt även i Falköpings stadsfullmäktige åren 1918-1938 och i Falköpings kyrkofullmäktige åren 1931-1946. Han var huvudman och revisor i Falköpings Sparbank.

Hilding blev 1924 ombud för Riksantikvarien. Under åren 1926-1931 inventerade han stora delar av Falbygden för Riksantikvarieämbetets räkning. Han inventerade socknar i Kåkinds, Valle, Gudhems, Vartofta och Vilske härader. Han kunde bland annat nyregistrera ett trettiotal gånggrifter och ett tiotal hällkistor. Resultaten publicerades i samarbete med K.E. Sahlström. Hilding gjorde också många arkeologiska undersökningar. Tillsammans med Einar Magnusson och John Liedholm var han även en drivande kraft i Falbygdens Hembygds- och Fornminnesförening.

År 1946, innan han hunnit fylla 56 år, dog han av hjärnblödning.

Bibliografi

  • Arbetsbok för Falköpings fortsättningsskolas naturläreundervisning (1922).
  • Kåkinds härads fornminnen (1928) tillsammans med K. E. Sahlström och Daniel Melin.
  • Ur Rådene sockens minnen: Några uppteckningar (1929).
  • Gudhems härads fornminnen (1932) tillsammans med K. E. Sahlström, Daniel Melin, Einar Magnusson och Reinhold Odencrants.
  • I halländsk hembygd: Några uppteckningar från Varbergstrakten (1932).
  • Gällshögen i Gudhem: Några anteckningar och skelettgravundersökningar (1933).
  • Skolläraren Anders Petter Ekman i Gudhem: Några anteckningar ur hans minnen (1933).
  • Gällshögen i Jättene ger nya fynd: Några forngravsundersökningar i Gudhem (1935).
  • Valle härads fornminnen (1939) med K. E. Sahlström som utgivare.
  • Ett och annat från Falbygden (1943).
  • Gamla hantverkare på 1880-talet (1945).
  • Mera från Falköping och Falbygden (1949).
  • Anteckningar om det äldre Falköping: gamla stadsbor och protokoll berätta (1970).

Referenser

  • Harald Wagnér och K. E. Sahlström, "Hilding Svensson in memoriam" ur Falbygden 7 (1948) sidorna 5-9.
  • 1890 års män i ord och bild: en bokfilm 1890-1940 samt biografisk matrikel, fil mag John Karlzén, amanuens Nils Olsson, Gustaf Gottschalk, K G Lindeström, Svenska Kulturförlaget 1940 s. 650

Webbkällor

Personliga verktyg