Högvakt

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Högvakten vid Karlskrona garnison.

Post ur högvakten vid Stockholms slott.

Högvaktsavlösning på Stockholms slott. Vakt ur Livgardets gardesbataljon avlöser vakt ur dragonbataljonen.

Högvaktsavlösning på Stockholms slott i början 1910-talet.

Beriden högvaktspluton på väg från Stockholms slott till kavallerikasernen.

2. Lifgardets högvakt på Gustaf Adolfs torg 1869. Corps-de-Garde i Arvfurstens palats nuvarande UD

Vaktpost på Rosendals slott ur Kongl. Lifgardet till häst

Kongl. Svea Lifgarde vid Norrbro på väg till Slottet vid kungen av Portugals statsbesök 1870

K1 högvakt till fots omkring 1906.

Högvakt är en benämning på den förnämsta vakten vid en garnisonsort, under förutsättning att det är en officersvakt, det vill säga att den står under befäl av en officer. Högvakt kan även beteckna en byggnad eller plats där en sådan vakt har sin placering. Termen är mindre vanlig idag och används framför allt om högvakterna vid Stockholms slott, Drottningholms slott och Presidentens slott i Helsingfors.

Högvakten vid Stockholms slott

Högvakten vid Stockholms slott är en vaktstyrka som dels utgör en honnörsvakt för Konungen, dels bevakar Stockholms slott. Vakten utgör samtidigt en del av den militära beredskapen i Stockholm. Högvakten medverkar också vid bland annat statsceremonier, besök av främmande statsöverhuvuden samt utländska örlogsbesök.

Vakttjänsten delas av Försvarsmaktens olika förband. Livgardet är det förband som genomför flest vaktdygn, cirka 200 per år. Högvakten består av vaktchef och ställföreträdande vaktchef, vilka båda skall vara officerare, samt manskap, totalt cirka 35 man.^[1] Högvakten lyder under Överkommendanten i Stockholm, vilken är generallöjtnant och tillika Försvarsmaktens insatschef ingående i Försvarsmaktens ledning. Under denne lyder kommendanten i Stockholm, vilken är överste och tillika chef för Livgardet. De biträds av chefen för garnisonsavdelningen med säte i Högvaktsflygeln på Stockholms slott.^[2] Ledningen av den löpande vakttjänsten vid de två residensslotten sköts av en vakthavande major, vilken hämtas från det förband som svarar för vakten.

Vaktparad och högvaktsavlösning

Högvaktsavlösningen äger rum på slottets yttre borggård och genomförs antingen som stor högvaktsavlösning med musikkår eller spel (trumslagare och/eller trumpetare) eller som liten högvaktsavlösning utan musik och då även utan parad för fanan.

Högvaktsavlösning med musikkår och vaktparad genom Stockholm sker sommartid (juni-augusti) och i anslutning till jul, nyår och andra stora helger. Vaktparaden avgår vanligen från Armémuseum. Förband ur Flottan avmarscherar dock från Skeppsholmen och vid beriden vaktparad sker avmarsch från Kavallerikasern på Lidingövägen. Avmarsch kan vid särskilda tillfällen ske från andra platser. Under övrig tid sker högvaktsavlösning vanligtvis på onsdagar och lördagar och då enbart med spel. Avmarsch sker då från Mynttorget. Vid avlösning utan musik, sker avmarsch från obelisken på Slottsbacken.

Då en och samma vaktstyrka svarar för högvakten under flera dygn (så kallad flerdygnsvakt) kan en avlösning i egentlig mening inte ske. För att sommartid kunna genomföra en vaktparad genom Stockholm även de dagar då det är flerdygnsvakt, genomförs vaktparad med stor postavlösning (med musikkår). En del av den tjänstgörande högvakten marscherar då genom Stockholm och en postavlösning genomförs enligt samma mönster som vid stor högvaktsavlösning.

Högvaktsavlösningen har tidigare skett på Slottets inre borggård med inmarsch från Norra Valvet. Likaså har avlösningsceremonin genomförts på flera olika sätt beroende på antalet deltagande soldater och deras indelning i vaktstyrkor och poster. Rutinerna för avlösningsceremonin är i grunden desamma som för alla vaktparader som genomfördes dagligen i alla kaserner överallt och fastställdes tidigt i det s.k. Tjänstgöringsreglementet. Ett huvudmoment är övertagandet av ansvaret för själva vaktuppgiften och ett annat är närvaron av ansvariga befälhavare och befattningshavare t.ex. vakthavande officerare, dagunderofficerare m.fl.

Högvaktsavlösningen är, framför allt under sommaren, en populär turistattraktion. Tillsammans med statsceremonier och de vanliga postavlösningarna uppskattas de samla minst 800 000 åskådare per år på yttre borggården.^[3]

Stor högvaktavslösning

Stor högvaktsavlösning genomförs idag enligt följande ordning:

1. Pågående vakt marscherar in på yttre borggården. Vid beriden vaktparad sitter därefter vakten av hästarna men musikkåren förblir uppsutten.
2. Vaktfanan förs under hälsning framför vakten.
3. Avgående och pågånde vaktcheferna hälsar på varandra och avlägger rapport.
4. Postavlösningarna marscherar fram och anmäls klara varefter de avmarscherar.
5. Avgående och pågånde vakt byter plats.
6. Konsert eller figurativt program av musikkår.
7. Postavlösningarna återkommer efter att ha bytt poster på slottet.
8. Avgående vakt avmarscherar.
9. Fanan troppas.
10. Musikkåren avmarscherar.
11. Vakttjänsten fortsätter.

Beriden vaktparad

Beriden vaktparad, ofta, ej helt korrekt, kallad beriden högvakt, genomförs idag av Livgardets livskvadron (militärpolis) samt 4:e skvadron, vilka ingår i Livgardets dragonbataljon åtföljda av den beridna Livgardets Dragonmusikkår. Denna verksamhet är baserad i Livgardets kavallerikasern på Östermalm. Beriden vaktparad sker för närvarande utvalda dagar (cirka 40-45 totalt) under perioden april - augusti. Vid beriden vaktparad sitter vakten av hästarna i samband med vaktavlösningen emedan musikkåren förblir till häst. Själva högvaktstjänsten utförs till fots.

Hästarna som används vid beriden vaktparad ägs numera av Stiftelsen för den beridna högvakten, vilken ställer hästarna till Försvarsmaktens förfogande. Under 1980-talet föreslogs flera gånger att den beridna högvakten skulle läggas ned, då kostnaden ansågs hög och försvaret sedan länge avhästats i övrigt. För att rädda verksamheten bildades 1985 Föreningen för den beridna högvakten. Stiftelsen för den beridna högvakten bildades därefter 1987 gemensamt av föreningen, staten och Stockholms stad. Hästarna fördes genom regeringsbeslut över till stiftelsen och är därigenom inte längre en del av Försvarsmaktens budget. ^[4] Föreningen för den beridna högvakten har drygt 21 000 medlemmar.^[5]

Historik

En permanent vakt vid Stockholms slott inrättades 1523. Till mitten av 1800-talet bestod vakten av cirka 100-200 man. Den svarade då även för Stockholms ordningshållning och brandförsvar. Särskilda vaktlokaler - Corps-de-Gardes fanns tidvis även på vid Gustaf Adolfs torg, Norrmalms torg, Östermalms torg och Södermalms torg. När ordningspolis och brandväsende infördes, kunde vaktstyrkan reduceras. En ytterligare minskning kunde göras 1906, då all bevakning utanför Gamla stan, bland annat vakter på Gustav Adolfs torg och Södermalmstorg, drogs in.^[6] Beteckningen högvakt för vakten vid Stockholms slott fastställdes först 1874, även om denna benämning hade använts till och från under 1800-talet. Tidigare användes beteckningen slottsvakt.^[7]

Vakten hämtades ursprungligen från Livgardet (från 1792 Svea livgarde) och dess föregångare. Då Andra gardesregementet (senare kallat Andra livgardet och Göta livgarde) bildades 1790 togs även detta regementet i anspråk för vakten på slottet. Som ett resultat av unionen med Norge var det Norska gardet 1856-1888 placerat i Stockholm och användes då också för högvaktstjänst. De beridna gardesförbanden togs däremot ursprungligen inte i anspråk för högvakten, då de istället svarade för kunglig eskort- och ordonnanstjänst. Införandet av bilar vid hovstallet gjorde att behovet av beriden eskort minskade och de beridna förbanden kunde istället användas för högvaktstjänst. Högvakt med beriden vaktparad utfördes första gången i oktober 1906 av Livregementets dragoner.^[8]

Vid krig eller liknande hände det att andra enheter än gardesförbanden tillfälligt fick bestrida slottsvakten. Så tjänstgjorde Stockholms borgargarde 1808-1809 och 1888-1890. Likaså tjänstgjorde Upplands och Västmanlands regementen 1813.^[9] Tyska regementen har också gjort högvakt; vid statskuppen mot kung Gustaf IV Adolf 1809 tjänstgjorde Engelbrechtenska regementet sedermera IR33 i den Preussiska Armén med hemmagarnison i svenska Pommern. Från 1500-talet fram till 1850 fanns på slottet även en särskild artillerivakt. Denna vakt hade ursprungligen till uppgift att bemanna befästningsartilleriet på slottet, men behölls även efter det att Stockholms slott hade upphört att vara en befästning. Som ett minne av artillerivakten är fortfarande fyra kanoner placerade vid gevärsbron på yttre borggården.^[10]

Utöver gardesförbanden började under senare delen av 1800-talet även andra förband ur Stockholms garnison mer regelbundet gå högvakt. Delvis berodde detta på att större fältövningar medförde att gardesförbanden inte fullt ut kunde tjänstgöra som högvakt.^[11] Under 1900-talet har uttagningen till högvakten breddats till att omfatta hela försvarsmakten. Första gången en styrka ur Hemvärnet gick högvakt var 1943^[12] och senare har även andra frivilliga försvarsorganisationer svarat för högvakten. Sedan 2007 har Livgardet haft ett särskilt högvaktskompani med anställda soldater en period under vintern, då det ej funnits värnpliktiga enheter att tillgå för högvaktstjänst.^[13][14]

Två gånger, 1999 och 2004, har högvakten, inklusive befäl, utgjorts av kvinnor - båda gångerna genom en styrka bestående av medlemmar i Riksförbundet Sveriges lottakårer. Vakthållningen 2004 genomfördes i samband med Lottornas 80-årsjubileum.^[15][16]

Högvakten vid Drottningholms slott

Högvakten på Drottningholm utgör honnörsvakt för den svenska monarken och svarar för bevakningen av Drottningholms slott, på motsvarande sätt som högvakten vid Stockholms slott. Vaktstyrkan utgörs av cirka 25 man.^[17] Högvaktsavlösningen på Drottningholm äger vanligtvis rum samtidigt som avlösningen vid Stockholms slott. Den genomförs dock i ett något mindre format än vid Stockholms slott och utan medverkan av musikkår eller spel.

Vakttältet i närheten av Kina slott användes tidigare av högvakten vid Drottningholms slott.

Under 1900-talet och även under tidigare århundraden har en högvakt funnits på Drottningholm då den kungliga familjen vistades på slottet, exempelvis vid jul. En permanent högvakt vid Drottningholms slott har funnits sedan 1981, då kungafamiljen flyttade sin fasta bostad till slottet. Vakten hämtas som regel från samma förband som högvakten vid Stockholms slott. Tidigare deltog denna vaktstyrkan ofta i vaktparaden till högvaktsavlösningen på Stockholms slott, för att därefter avmarschera för transport ut till Drottningholm. I dag åker Drottningholmsvakten som regel direkt till Drottningholm utan att delta i ceremonierna på Stockholms slott.

Externa länkar

• Högvakten - officiell webbplats
• Beridna högvakten - Webbplats för Föreningen för den beridna högvakten.
• 4.SKV - Om att göra värnplikten som beriden högvakt
• 360 Cities - Högvaktsavlösning på Drottningholms slott (bild 360°)

Källor

• Wennerström Thorsten Stockholms garnison genom tiderna, Almqvist&Wiksell Uppsala 1947
• Rosendals slott, Byggförlaget Stockholm 2003
• Tjänstgöringsreglemente för Krigsmakten ca 1900

1. ↑ ”Om Högvakten”. Försvarsmakten. 10 juli 2008. http://www.mil.se/sv/I-Sverige/Hogvakten/Om-Hogvakten/. Läst 11 november 2008. 
2. ↑ ”Organisation och uppgifter”. Försvarsmakten. 10 juli 2008. http://www.mil.se/sv/I-Sverige/Hogvakten/Om-Hogvakten/Organisation-och-uppgifter/. Läst 6 oktober 2008. 
3. ↑ ”Om Högvakten”. Försvarsmakten. 10 juli 2008. http://www.mil.se/sv/I-Sverige/Hogvakten/Om-Hogvakten/. Läst 3 oktober 2008. 
4. ↑ Mårtenson, Jan: Beridna högvakten, Föreningen för den beridna högvakten, Stockholm 2005, sid. 34-50. ISBN 91-973006-8-3. 
5. ↑ ”Beridna högvakten”. http://www.beridnahogvakten.se/. Läst 14 oktober 2008. 
6. ↑ Ancker, Bo: Vaktparaden kommer! - en taktfast rapsodi, Bok och bild, Stockholm 1970, sid. 49. 
7. ↑ Ancker, Bo: Vaktparaden kommer! - en taktfast rapsodi, Bok och bild, Stockholm 1970, sid. 34. 
8. ↑ Mårtenson, Jan: Beridna högvakten, Föreningen för den beridna högvakten, Stockholm 2005, sid. 67. ISBN 91-973006-8-3. 
9. ↑ Ancker, Bo: Vaktparaden kommer! - en taktfast rapsodi, Bok och bild, Stockholm 1970, sid. 39-40. 
10. ↑ Ancker, Bo: Vaktparaden kommer! - en taktfast rapsodi, Bok och bild, Stockholm 1970, sid. 50. 
11. ↑ Ancker, Bo: Vaktparaden kommer! - en taktfast rapsodi, Bok och bild, Stockholm 1970, sid. 43. 
12. ↑ Ancker, Bo: Vaktparaden kommer! - en taktfast rapsodi, Bok och bild, Stockholm 1970, sid. 48. 
13. ↑ ”De är Högvaktens första anställda soldater”. Försvarsmakten. 28 december 2007. http://www.mil.se/sv/Nyheter/centralanyheter/Hogvaktens-forsta-anstallda-soldater/. Läst 11 november 2008. 
14. ↑ Mikael Holmström (11 augusti 2007). ”Lediga jobb: Soldater till högvakten”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_252717.svd. Läst 11 november 2008. 
15. ↑ Bilder från Lottakårens högvakt 2004.
16. ↑ ”Lottorna vaktar kungen” (PDF). Riksförbundet Sveriges lottakårer. 3 augusti 2004. http://www.svenskalottakaren.se/pressrum/press_040803.pdf. Läst 18 februari 2009. 
17. ↑ ”Om Högvakten”. Försvarsmakten. 10 juli 2008. http://www.mil.se/sv/I-Sverige/Hogvakten/Om-Hogvakten/. Läst 11 november 2008.