Folkhögskola

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Brunnsviks folkhögskola i Dalarna,
med skulpturen Två generationer av Anders Jönsson.

Lappfjärds folkhögskola.

Folkhögskola är en nordisk skolform för vuxenutbildning, ibland med internat. Den första folkhögskolan grundades 1844 i Rödding i Danmark; Nikolaj Frederik Severin Grundtvig‎ betraktas som folkhögskolans fader.

Grundtvig fick inspiration till folkhögskolan från engelska internatskolor, och syftet var att ge bönder och andra från de breda folklagren högre bildning, genom personlig utbildning, "det levande ordet". Idén slog igenom efter 1864, efter dansk-tyska kriget. Redan 1870 fanns 50 folkhögskolor i Danmark. Skandinavismen och böndernas ökade politiska vikt, samt kanske det personliga engagemang August Sohlman vid Aftonbladet visade, fick till följd att Sverige tog upp den grundtvigska folkhögskolan; de första svenska folkhögskolorna, vilka finansierades av landstingen, grundades 1868, däribland folkhögskolan Hvilan utanför Lund. Leonard Pontus Holmström, som var dess föreståndare, blev ett slags svensk motsvarighet till Grundtvig.

För att till en början nästan uteslutande ha varit böndernas högre undervisningsanstalt, blev folkhögskolorna sedermera förknippade med arbetarrörelsen, med skolor som Brunnsvik, grundad 1906. Andra så kallade "rörelseskolor" förestods av nykterhetsrörelsen, kyrkor och samfund, och andra folkrörelser.

Från början låg alla folkhögskolor på landet och var i första hand till för landsbygdens bildning. Den första folkhögsskolan i en stad är Birkagårdens Folkhögskola grundad 1916 av Natanael Beskow och Gillis Hammar. I dag finns det i Sverige 148 folkhögskolor, varav 104 är bundna till föreningar, stiftelser, folkrörelser eller ideella organisationer. De resterande 44 folkhögskolorna drivs av landsting eller region.

Kursutbud

Folkhögskolornas kurser delas vanligen in i tre kategorier:^[1].

• Allmänna kurser ersätter helt eller delvis gymnasiestudier och i viss mån grundskolestudier, och pågår under ett till fyra år beroende på förkunskaper. De allmänna kurserna är ett alternativ till komvux och finns i många olika profiler och inriktningar beroende på vilken skola man läser på.
• Särskilda kurser är inriktade på ett speciellt ämne som största delen av kursen ägnas åt. En del av de särskilda kurserna är yrkesinriktade eller vänder sig till specifika målgrupper.
• Övriga kurser kan utgöras av kortkurser, sommarkurser, uppdragsutbildningar och kurser inom andra skolformer.

Betyg

Folkhögskolor ger inte betyg i enskilda ämnen. I stället ges ett samlat studieomdöme av alla lärare som bedömer elevens studieförmåga för samtliga ämnen. Det krävs 30 veckors studier på folkhögskola för att få omdömet. Det behöver inte vara i sträck eller på samma folkhögskola. Omdömet ges på en fyrgradig skala med nivåerna Utmärkt studieförmåga (4), Mycket god studieförmåga (3), God studieförmåga (2) och Mindre god studieförmåga (1). Med detta omdöme kan en folkhögskoleelev söka till högskola förutsatt att kursen har givit honom eller henne tillräcklig behörighet. Eleven placeras då i en särskild kvot^[2].

Folkhögskoleverksamheten i Svenskfinland

I Finland finns för närvarande (2009) 17 svenskspråkiga folkhögskolor. Fem av skolorna bygger på religiös grund medan de övriga är allmänt kulturella. Skolorterna är följande: Borgå, Esbo, Hangö, Helsingfors, Pernå, Pojo, Ingå, Karis, Pargas, Pålsböle (Åland), Kronoby, Lappfjärd, Vasa, Vörå, Närpes och Nykarleby ^[3].

De finlandssvenska folkhögskolorna är jämförelsevis små. Flertalet av kurserna är förlagda till vinterhalvåret. Sommarkurser är sällsynta. Folkhögskolor med högre årskurser kallas i Finland för folkakademier. De finlandssvenska folkakademiernas antal uppgick 2009 till tre.

Se även

• Lista över folkhögskolor

Referenser

(svenska) Carl Ivar Sandström, Utbildningens idéhistoria. Om samhällsförändringarnas inflytande på undervisningens mål och idéinnehåll genom tiderna i Sverige och i utlandet, Stockholm 1975, s. 216-218

(svenska) Bernces förlag, Efter 1809: en krönika i ord och bild om finlandssvenskarna, ISBN 91-500-0408-5

Fotnoter

1. ↑ (svenska) Powerpointpresentation av folkhögskoleidén från folkhögskolornas informationstjänst
2. ↑ (svenska) Om behörigheter på Folkhögskolornas informationstjänsts webbplats
3. ↑ (svenska) Finlandssvensk karriär- och rekryteringsservice

Externa länkar

(svenska) Folkhogskola.nu - Folkhögskolornas informationstjänst (FIN)

(svenska) Biblioteket i folkhögskola & folkbildning (BIFF)

(svenska) Studentum.se:s folkhögskolesektion - informationstjänst om folkhögskolornas utbildningsform och utbildningar

(svenska) Studentbiblioteks kontaktuppgifter till alla svenska folkhögskolor