Från Rilpedia

Per August Ferdinand Sohlman född 24 maj 1824, död 5 juli 1874 på Älgö; tidningsman och politiker. Gift med Hulda Maria Sandeberg.

August Sohlman blev student i Uppsala 1843 och deltog livligt i de liberala och skandinaviska rörelserna. Åren 1845 - 46 redigerade han Studentbladet, vilket bland annat verkade för Uppsala universitets flyttning till Stockholm.

År 1848 blev Sohlman filosofie doktor och deltog samma år som frivillig på dansk sida i första slesvigska kriget. 1849 - 68 var han lärare i konsthistoria vid Konstakademien. 1851 blev han redaktör av tidningen Bore som bland annat krävde en "pressens regeneration" och företrädde en moderatare (hovsammare) form av liberalism än vad Aftonbladet gjorde.

År 1852 inträdde Sohlman i Aftonbladets redaktion efter att Lars Johan Hierta sålt tidningen. 1852 - 53 gav Sohlman ut Nordisk tidskrift, som utformades efter engelsk förebild. Här vände sig Sohlman mot det starka inflytande från Frankrike och Tyskland, som fanns i såväl politik som i litteratur vid denna tid. Han förodrade en "engelsk riktning", vilken kom att känneteckna resten av 1850-talet och innebar en strävan till ädel realitet, till det sedligt kraftfulla och levande, till objektivitet och klarhet.

Från oktober 1857 till sin död i juli 1874 var Sohlman huvudredaktör för Aftonbladet och lyckades återvinna Aftonbladets ledande ställning inom Sveriges liberala press.

Sohlman bidrog till den stora representationsreformen 1866 genom en allmän opinionsrörelse, till viken han tog initiativet på ett möte i Hôtel de Suéde 1860. Sohlmans och Aftonbladets inflytande var avgörande för reformens genomförande.

I striden 1859-60 om ståthållarämbetets avskaffande i Norge var Sohlman nästan ensam om att förespråka den norska ståndpunkten. Detta framkallade ett kortvarigt massavfall av prenumeranter.

Sohlman följde med stor sympati frihetsrörelserna i Italien och Polen och när det andra slesvigska kriget hotade förespråkade Sohlman att Sverige skulle stödja Danmark mot Preussen. Härvid väcktes stor uppmärksamhet av C.P. Plougs publicering av ett telegram från Sohlman den 15 december 1863. Telegrammet grundades på personliga uppgifter från Karl XV till Sohlman, enligt vilka "22000 komma och han själv". Sohlman fruktade att Ryssland skulle inringa Norden med Preussens hjälp om Preussen segrade över Danmark i kriget.

Sohlman arbetade för en stor reform av svenska försvarsväsendet och för skarpskytterörelsen och var själv chef för Stockholms 9:e skarpskyttekompani.

Sohlman verkade även för ökad religionsfrihet, större rätt för kvinnorna till självständig verksamhet, ökad handels- och näringsfrihet och tog initiativ till upprättande av folkhögskolor och till bildandet av Svenska fornminnesföreningen.

August Sohlman har som eftermäle att han utmärktes av idealitet, oegennytta, konsekvens och uthållighet.

Sohlman avled tragiskt söndagen den 5 juli 1874 i samband med ett försök att rädda sin son som råkat i sjönöd endast några få meter från land i samband med en plötslig sommarstorm. Trots att Sohlman var god simmare och hade simmagister drunknade han under räddningsförsöket på Baggensfjärden vid Älgö där han var bosatt.

Hans gravvård återfinns på Huddinge kyrkogård sydväst om Stockholm.

Barn

• Harald Sohlman (1858-1927) (Huvudredaktör och ansvarig utgivare för Aftonbladet)
• Nanna Bendixson (f Sohlman)
• Arvid Sohlman (1866–1949) (VD i AB Familjeboken och i Aftonbladet)
• Ragnar Sohlman (1870–1948) (Kommerseråd, grundare av Nobelstiftelsen, exekutor av Alfred Nobels testamente)

Källor

• Nordisk familjebok, uppl 3, band 18, 1932
• Lagergren, Claes (1853-1930); Mitt livs minnen -1, upplaga 3, 1923, Stockholm - Norstedts, LIBRIS-id 1338190, sid 463 (ang Sohlmans drunkning)
• Svenska släktkalendern 1974

Företrädare: Per Erik Svedbom

Aftonbladets chefredaktör 1857–1874

Efterträdare: Wilhelm Dufva