Strömsunds kommun

Från Rilpedia

Version från den 28 maj 2009 kl. 19.24 av 83.226.88.197 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Strömsunds kommun
Strömsunds kommunvapen
Strömsunds kommunvapen
Län Jämtlands län
Landskap Jämtland och Ångermanland
Domsaga Östersunds domsaga
Centralort Strömsund
Strömsunds kommun i Jämtlands län
Folkmängd
 • Totalt
169:e av 290
12 807 invånare
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal
6:e av 290
10 545 km²

Befolkningstäthet
 • Totalt

1 invånare/km²
Kommunkod 2313
Webbplats www.stromsund.se


Utsikt över Russfjärden, Ströms Vattudal
Strömsunds järnvägstation, byggd 1913
Ströms hembygdsgård

Strömsunds kommun är en kommun i Jämtlands län i landskapen Jämtland och Ångermanland. Kommunen har en areal på 10 567 km², och är således en av landets största. Centralort i kommunen är Strömsund.

Innehåll

Historia

Redan under stenåldern fanns det bosättningar på flera platser. Åtminstone tre av de nuvarande församlingskyrkorna i kommunen har haft medeltida föregångare. Ströms kyrka, som byggdes 1845-47, ersatte en medeltida stenkyrka byggd omkring år 1300. Nära kyrkan har också några vikingatida fynd gjorts.

Sedan år 1912 genomkorsas kommunen i sydvästlig–nordöstlig riktning av Inlandsbanan. Bibana finns till Strömsund från Ulriksfors. Även Hammerdal har haft järnvägsförbindelse genom en 9 km lång bibana. Denna revs dock upp 1985.

Administrativ historik

Området består av sju socknar, som 1863 inrättades som lika många landskommuner. 1893 tillkom Gåxsjö landskommun genom en utbrytning ur Hammerdals landskommun. Dessa återförenades vid kommunreformen 1952 samtidigt som Bodum lades samman med Fjällsjö (då i Västernorrlands län) och Alanäs lades samman med Ströms kommun. Frostviken och Tåsjö påverkades inte av dessa sammanlägningar. Tåsjö gick dock upp i Fjällsjö år 1967. 1974 bildades Strömsunds kommun genom sammanläggning av kommunerna Ström, Frostviken, Hammerdal och Fjällsjö, vars områden år 1971 hade överförts från Västernorrlands län till Jämtlands län. Den nya kommunen fick sitt namn efter centralorten Strömsund. Strömsund var municipalsamhälle åren 1901-1962, medan Hammerdals municipalsamhälle existerade mellan 1941 och 1965.

Den nya kommunen hade vid bildandet drygt 17,600 invånare, således har invånareantalet minskat med över 3000 personer sedan mitten av 1970-talet. Strömsund är en utpräglad glesbygdskommun med ca 60 % av befolkningen boende i tätorter och 28 % i centralorten.

Kommunvapnet

Blasonering: På en delad sköld med den övre delen i rött har placerats Strömsundsbron i svart silhuett. På sköldens nedre del mot silverbotten blå vågor föreställande vatten i Ströms Vattudal.

Vapnet godkändes inte av Statsheraldikern, men hans utslag är endast rådgivande, och kommunen lät ändå registrera det hos PRV år 1974. Alla de ingående tidigare kommunerna hade heraldiska vapen, men man beslutade att utarbeta ett helt nytt gemensamt vapen.

Näringsliv

Jordbruknäringen, som tidigare var omfattande och basen för försörjningen inom kommunen, slogs nästan helt ut under 1900-talets andra hälft. Även den förut så dominerande skogsnäringen har under de senaste tjugo åren minskat i betydelse. Många arbetstillfällen har därigenom försvunnit, vilket speglas i att befolkningen minskat med omkring 10,000 personer inom gränserna för den nuvarande kommunen sedan slutet av 1950-talet.

Det finns dock ett antal sågar och mindre träföretag kvar, bl.a. Norrskog Wood Products AB (sågade trävaror) i Hammerdal och Sikås. Vid sidan av skogs- och träindustrin finns i kommunen även en del metall-, betong- och livsmedelsindustri. Under en lång tid på 1900-talet kom även utbyggnaden av flera stora vattenkraftverk i kommunen att generera många arbetstillfällen. Service- och tjänstenäringarna har dock ökat sedan 1980-talet, och största arbetsgivare är kommunen själv.

Strömsunds kommuns enda gymnasieskola, Hjalmar Strömerskolan, har ca 500 elever fördelade på 14 program.

Natur

Den till arealen stora kommunen har flera olika naturtyper. Längst i nordväst finns storbruten fjällnatur. Fjällen är dock relativt låga med få toppar högre än 1 200 m. Fjällnaturen övergår sedan i s.k. förfjällsterräng med delvis sjöfyllda nordväst–sydöstliga dalar. Genom Ströms Vattudals 16 mil långsträckta sjösystem rinner Faxälven vidare mot sydöst. Vidsträckta slättområden i form av skog- och myrmarker med moräntäckta kalkstenar och skiffrar finns mellan fjällkedjan och urbergets skogsklädda bergskullterräng längst i öster. De nämnda bergarterna har, framför allt i kommunens södra del, givit upphov till en näringsrik odlingsbar jord. De geografiska förhållandena har också resulterat i att ängs- och myrmarkerna är mycket artrika på sina ställen.

Djurliv

Tack vare sin glesa befolkningen har Strömsunds kommun alltid haft ett rikt djurliv. Det rika beståndet av björn blev i April 2008 bekräftat och rikskänt då Länsstyrelsen i Jämtland och Naturvårdsverket redovisade en uppskattning av björnstammen, detta efter att ha insamlat spillningsprov med hjälp av jägare i hela Jämtlands län. Siffrorna pekade åt att björntätheten i kommunen kunde vara så hög som 0,3 björnar per hektar vilket kan jämföras med områden i Nord-Amerika där de björntätaste områdena hyser 0,2 björnar per hektar. Detta betyder att Strömsund är ett av världens björntätaste områden.

Vid sidan av björn lever här också rika bestånd av lodjur och järv. Från främst Ångermanland har så även skett att varg har rört sig i kommunen, om än sporadiskt utan att ha slagit sig ner i markerna. I början av 2008 rörde sig t. ex. den så kallade Bullmarksvargen i Strömsund.

Den höga siffran rovdjur har i likhet med Härjedalens kommun, även den med sitt höga björnbestånd, lett till en för Jämtland sett relativt liten älgstam. Under jakten 2007 fälldes knappt strax över 1000 djur som kan jämföras med Revsund i Bräcke kommun där över 3000 djur fälldes.

Turism

Utmärkande för turistnäringen inom kommunen är det stora utbudet på friluftsaktiviteter. Det finns ett flertal vandringleder, motions- och skidspår. Under den varmare delen av året kan man bl.a. åka på kanot/kajakturer, åka på ridturer och läger, gå på fiske- och jaktturer m.m. Vintertid kan snöskoter hyras, skoterspår finns över hela kommunen.

Bland kultursevärdheterna kan förutom de 10 kyrkorna, Alanäs kyrka, Ankarede kapell, Bodums kyrka, Fjällsjö kyrka, Frostvikens kyrka, Gåxsjö kyrka, Hammerdals kyrka, Ströms kyrka, Tåsjö kyrka och Vikens kapell i Frostviken, den geologiska trädgården vid Hjalmar Strömerskolan och vattenträdgården Lusthuset i Yxskaftkälen nämnas. På Långön utanför Hoting finns gravfält från vikingatiden och vid Brattforsen (mellan Backe och Strömsund) och Fångsjön finns hällmålningar daterade till ca. 2500-2000 f. Kr. I kommunen finns ett antal hembygdsgårdar t ex. Fjällsjö hembygdsgård, Frostvikens hembygdsgård, Hammerdals hembygdsgård, Kyrktåsjö hembygdsgård, Rossöns hembygdsgård, Valågårdens bygdegård i Hoting och Ströms hembygdsgård med bl a en unik samling båtmotorer. Andra museer är Beppe Wolgers-museet på Öhn, strax utanför Strömsund, Hotings Bilmuseum och Stenåldersmuseet i Rossön.

Politik

Strömsunds kommun är en starkt socialdemokratisk kommun. Socialdemokraternas dominerande ställning har genom åren försvagats successivt vid varje val fram tills 1998 då man förlorade 3 mandat och den egna majoriteten i kommunfullmäktige. Man inledde ett samarbete med Vänsterpartiet men det var kortvarigt och istället bildade man majoritet med Centerpartiet. Efter valet 2002 regerade Socialdemokraterna i minoritet, med stöd av Centerpartiet, som paradoxalt nog även hade oppositionsrådsposten i kommunen.

Kommunfullmäktige 1982-2006

Valår m c kd fp mp s v Grafisk presentation
1982 4 11 1 1 0 29 3
4 11     3
29
1985 4 10 1 3 0 28 3
4 10   3 3
28
1988 3 10 1 3 2 27 3
3 10   3 2 3
27
1991 4 11 1 3 1 26 3
4 11   3   3
26
1994 3 10 1 3 2 25 5
3 10   3 2 5
25
1998 4 9 2 1 2 22 9
4 2   2 9
9 22
2002 4 10 2 2 1 22 8
4 2 2   8
10
22

Kommunfullmäktige 2006-2010

Strömsunds kommunalhus från 1958

Vid valet 2006 ritades Strömsunds politiska karta om, inte enbart för att kommunens mandat minskade från 49 till 35 utan också för att det lokala partiet Rättvis Demokrati gjorde ett storslaget inträde i kommunfullmäktige. De tog många väljare från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet, och blev näst största parti. Samtidigt åkte Miljöpartiet och Kristdemokraterna ut ur fullmäktige. Även Moderaterna gjorde ett bra val och förlorade inga mandat trots den stora mandatbantningen kommunen gjorde. Rättvis Demokrati ville bilda en allians med de borgerliga i kommunen och bollen låg hos Centerpartiet som förhandlade med Socialdemokraterna som man stöttat i 8 års tid. Förhandlingarna blev långtgående men Centerpartiet valde till sist att ingå i allians med Rättvis Demokrati, Moderaterna och Folkpartiet, denna allians har kommit att benämnas Strömsundsalliansen. Karin Stierna (c) utsågs till kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd på heltid. Jan-Olof Andersson (m) utsågs till förste vice ordförande och kommunalråd på halvtid, Göran Edman (rd) utsågs till andre vice ordförande och även han som kommunalråd på halvtid. Lennart Oscarsson (s), tidigare kommunstyrelsens ordförande utsågs till tredje vice ordförande och oppositionsråd, i och med detta hamnade Socialdemokraterna, för första gången sedan kommunen bildades, i opposition.

Strömsundsalliansen fungerade emellertid inte bra då de borgerliga och Rättvis Demokrati har haft svårt att samarbeta. Efter en längre tids turbulens valde de borgerliga partierna den 10 oktober 2007 att avbryta samarbetet med Rättvis Demokrati. Strömsunds kommuns nya styre blev klart den 19 december 2007 då de borgerliga partierna fick mandat att styra kommunen i minoritet, med 15 röster för och 12 emot (rd och v). Fem socialdemokrater valde att stödja de borgerliga partierna och de övriga åtta avstod från att rösta. Karin Stierna fick fortsätta som kommunalråd på heltid och Jan-Olof Andersson blev kommunalråd på 75 procent, samtidigt som Göran Edman inte fick fortsätta som kommunalråd.

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
# % +/− % # +/−
  Socialdemokraterna 2 895 35,70 −9,91 13 −11
  Rättvis Demokrati 2 093 25,81 +25,81 9 +9
  Centerpartiet 1 119 13,80 −6,11 5 −5
  Moderata samlingspartiet 957 11,80 +4,07 4
  Vänsterpartiet 674 8,31 −7,19 3 −5
  Folkpartiet liberalerna 162 2,00 −2,76 1 −1
  Miljöpartiet de Gröna 114 1,41 −1,05 0 −1
  Kristdemokraterna 36 0,44 −2,76 0 −2
  Övriga partier 60 0,74 −0,08 0
 
  Giltiga röster totalt 8 110 98,66
  Ogiltiga röster 110 1,34
  Totalt 8 220 79,09 35

Partierna som styr är fetmarkerade, partiet som leder oppositionen är kursiverat.

Vänorter

Strömsund har en vänort.

Ort och land

Socknar - Församlingar

Jämtland

Ångermanland

Orter

Källor

Se även

Portal Jämtlandsportalen

Externa länkar

Personliga verktyg