Glasnost
Från Rilpedia
Glasnost (ryska Гла́сность ’öppenhet’) är en politisk reform införd av Gorbatjov 1985 i dåvarande Sovjetunionen som innebar öppenhet för medborgare att uttrycka sina åsikter, för journalister att göra mera reportage (se grävande journalistik), m.m. Uttrycket syftar tillbaka på Alexander II, som använde detta begrepp när han införde offentliga rättegångar i Ryssland. Glasnost har tolkats som ett viktigt steg mot demokratiseringen av Ryssland.
Mål
Gorbatjovs mål med glasnost var att sätta press på de konservativa medlemmar av partiet som motsatte sig hans strävan att strukturera om den ryska ekonomin (perestrojka). Han hoppades att de sovjetiska medborgarna skulle stödja och delta i perestrojkan genom öppenhet, debatt och deltagande inom olika områden.
Omfattning
Medan glasnost i väst kopplas samman med yttrandefrihet var huvudmålet med den att göra landets styrning transparant och öppen för debatt för att på så sätt kringgå den krets av byråkrater som tidigare hade haft total kontroll över ekonomin. Man hoppades att man genom att syna de tidigare och nuvarande misstagen skulle få de sovjetiska medborgarna att stödja reformer som perestrojkan.
Glasnost ökade folkets frihet, bland annat genom en utökad yttrandefrihet – en radikal kursomläggning, då styrning av vad man fick säga och undertryckande av kritik mot regimen tidigare hade varit en central del av det sovjetiska styrelsesystemet. Även media fick större frihet. I slutet av 1980-talet ökade kritiken mot den sovjetiska regimen och Leninismen (som Gorbatjov hade försökt bevara som grund för reformerna), och de sovjetiska medborgarna som ansåg det sovjetiska systemet som misslyckat blev mer högljudda i sin kritik. Glasnost hade gett större yttrandefrihet, långt bortom Gorbatjovs intentioner, och förändrat medborgarnas syn på regimen, vilket i slutändan ledde till slutet för Sovjetunionen.
