Prostatacancer

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Prostatacancer
Klassifikation och externa resurser

ICD-10	C61.
ICD-9	185
OMIM	176807
DiseasesDB	10780
MedlinePlus	000380
eMedicine	radio/574

Prostatacancer är en sjukdom som innebär att cancer utvecklas i prostatan, en körtel som ingår i de manliga könsorganen. Cancer innebär att vissa celler förökar sig utan de normala och nödvändiga begränsningarna. Detta beror på genetiska förändringar, mutationer, i cellerna. De förändrade cellerna kan sprida sig till andra delar av kroppen, särskilt skelettet och lymfkärlen, och bilda så kallade metastaser. Prostatacancer kan vara smärtsamt och orsaka bland annat problem med urinering och erektion.

Anatomi

Huvudartikel Prostata

Prostatan är en del av de manliga könsorganen. Den bidrar till produktion (cirka 20 %) och lagring av sädesvätska. Den är normalt ungefär tre centimeter lång och väger 20 gram. Den finns i bäckenet, strax under urinblåsan och framför ändtarmen. Den består av många småkörtlar som är placerade runtom urinledaren. Placeringen gör att sjukdomar i prostatan ofta medför problem med urinering, ejakulation och tömning av tarmen.

Epidemiologi

Prostatacancer förekommer endast hos män, framför allt män som är mer än 50 år gamla. Medelådern för diagnos är 72-74 år. ^[1] Hos svenska män är det den vanligaste cancertypen och ca 9000 personer diagnosticeras varje år, och det är även den cancerform bland män som svarar för flest dödsfall, 2352 avled till följd av prostatacancer år 2002. ^[2] Det är också så att många av dem som får prostatacancer inte får några yttre symptom, inte genomgår någon behandling och dör av andra orsaker. Det finns ingen känd metod att förhindra att prostatacancer uppkommer, men genetiska faktorer och dieten tycks ha betydelse. Det är vanligare med prostatacancer i västvärlden och länder som USA, Kanada och Sverige har en hög prevalens medan Asien har mycket lägre andel nya prostatafall (i synnerhet Tianjin i Kina). En förklaring är dock bättre sjukvård som ger fler diagnosticerade fall. Hormonella faktorer som höga nivåer av IGF-1 har också kopplats till prostatacancer. Möjliga kostrelaterade risksänkare kan vara lykopen, zink och selen medan rökning, fysisk aktivitet och vasektomi inte verkar påverka risken att få prostatacancer. ^[1]

Symptom

I tidiga stadier ger prostatacancer inga symptom. Diagnosen görs ofta vid en uppföljning av förhöjda värden av ett prostataspecifikt antigen, som man upptäckt vid en rutinundersökning.

Diagnos

Prostatacancer upptäcks vanligen genom kroppsundersökning eller ett blodtest där man detekterar prostataspecifikt antigen som inte är specifikt mot prostatacancer men som ofta är ett tidigt tecken. Misstänkt cancer bekräftas sedan genom undersökning av ett vävnadsprov i mikroskop.

Behandling

Prostatacancer kan behandlas med kirurgiskt ingrepp, strålbehandling, hormonbehandling, cellgifter eller en kombination av flera behandlingsformer.

Biverkningar

All behandling mot prostatacancer ger symptom i form av biverkningar bl.a. nedsatt sexuell funktion (impotens och minskad orgasmnjutning) och urinläckage. För män med lokaliserad prostatacancer (cancer som inte har hunnit sprida sig utanför prostata) kan ett alternativ vara att avstå från kurativ behandling för att undvika behandlingsrelaterade biverkningar. Dock kan oron för att leva med obehandlad cancer överväga oron för att leva med svåra biverkningar. I en svensk studie uppgav sex av tio män i åldern 50-80 år att de skulle kunna tänka sig att överväga att avstå från behandling för att slippa impotens medan fyra av tio alltid skulle välja behandling oberoende av konsekvenserna om det fanns en teoretisk möjlighet att behandlingen skull förlänga livet. Detta svåra dilemma gör att många prostatacancerpatienter känner extra oro och ångest inför valet av behandling utöver den oro som själva sjukdomen ger. Trots denna beklämmande situation lever en av fyra män med prostatacancer i total känslomässig isolering. Av de övriga tre av fyra som inte lever i känslomässig isolering har de allra flesta (åtta av tio) ingen annan än sin partner att anförtro sig till.

Referenser

1. ↑ ^{1,0 1,1} Grönberg H. Prostate cancer epidemiology Lancet 2003 Mar 8;361(9360):859-64. Review. PMID:12642065
2. ↑ [1] Cancer i siffror 2005 - Populärvetenskapliga fakta om cancer - dess förekomst, bot och dödlighet Socialstyrelsen ISBN: 91-89446-68-2

• Sexual function in middle aged and elderly Swedish men: [2]
• Waning sexual function - the most important disease-specific distress for patients with prostate cancer: [3]
• Distress due to unwanted side-effects of prostate cancer treatment is related to impaired well-being (quality of life): [4]
• Emotional isolation in elderly Swedish men - Asgeir Helgason et al. Scand J Urol Nephrol 35: 97-101, 2001: [5]
• SvD - känslomässig isolering: [6]
• Aftonbladet - känslomässig isolering: [7]

Externa länkar

• ”Prostatacancer”. Sjukvårdsrådgivningen. http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=30401.