Brunbjörn
Från Rilpedia
| ?Brunbjörn Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
|---|---|
_running.jpg) |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Rovdjur Carnivora |
| Familj: | Björnar Ursidae |
| Släkte: | Ursus |
| Art: | Brunbjörn U. arctos |
|
|
|
| §Ursus arctos Auktor: Linné, 1758 |
|
 Brunbjörnens utbredningsområde.
|
|
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Brunbjörn (Ursus arctos) är ett växt- och köttätande däggdjur som ingår i familjen björnar. Grizzlybjörn, kodiakbjörn och den utdöda mexikanska brunbjörnen är alla underarter till brunbjörn. Brunbjörnen är Härjedalens landskapsdjur.
Innehåll |
Utseende
Brunbjörnen känns igen på sitt stora huvud, små ögon och öron samt puckeln över frambogen/skulderpartiet. Pälsen är tjock och färgen varierar från ljusbrun till mörkbrun. Yngre björnar har ofta en ljusare halsbandslik teckning runt halsen. Längd från nos till svansrot är cirka 2,8 m, mankhöjd cirka 1,5 m. Vikten varierar beroende på årstid, men är som störst på hösten innan vintersömnen. Medelvikten för en hanne är 100–300 kg, för en hona 60–200 kg. Den största brunbjörn som fällts i Europa sköts i Kuhmo i Finland i oktober 2007 och vägde 373 kg.[källa behövs]
Levnadssätt
Föda
Både kött och vegetarisk mat är björnens föda. Den äter vad den hittar och menyn består av växter, frukter, insekter, byten och kadaver. Svensk forskning har visat att bär utgör omkring 45 %[3] av den sammanlagda födan på ett år. Den näst viktigaste födan är myror, motsvarande 20 %.[3] Björnen äter även gräs, örter och kadaver[3]. De är specialiserade på att slå älgkalvar, och i Sveriges björntätaste område Dalarna (20–25 björnar/1 000 km2) dödas årligen omkring 25 %[3] av älgkalvarna av björn. Men brunbjörnen kan även slå vuxna älgar.
Det sammanlagda energiintaget under våren och sommaren är 17–33 MJ (4 000–8 000 kcal) per dag. Under hösten, före vintersömnen, är intaget cirka 84 MJ (20 000 kcal) per dag. Under sömnen så äter eller dricker björnen ingenting.
Björnens kranium visar att den är allätare. Den har långa hörntänder som används för att döda bytet (rovdjurständer). Den har även kindtänder med stora flata ytor som används för att mala sönder den vegetabiliska födan.
Fortplantning
Vartannat år föder honan en till fyra ungar som väger mellan 1 till 2 kg vid födseln. Ungarna uppfostras helt av modern och lär sig att klättra upp i träd vid tecken på fara. Ungarna stannar hos modern 1.4–1.5 eller 2.4–2.5 år beroende på deras deras viktuppgång och ett andra år har en positiv effekt på vikten, speciellt om kullen består av en till två ungar.[4]
Nyligen publicerade i Proceedings of the Royal Society of London ett resultat från Björnprojektet där man kommit fram till att björnhonor väljer att para sig med så många hanar som möjligt för att undvika att hanarna dödar avkomman. Hanarna gör detta för att honan ska kunna bli dräktig igen så att hanen kan sprida sina gener vidare. Om hanen däremot känner igen honan så lämnas ungarna ifred. [5]
Brunbjörnen och människan
Olyckstillbud
Det är ovanligt att brunbjörnar dödar människor, men cirka 1–2 olyckstillbud inträffar årligen i Sverige och de är sällan allvarliga. I Norden finns bara en handfull kända dödsfall under en 100-årsperiod som följd av björnattacker.
- 1902 dödades en skidåkande jägare i Jämtland av en björn som blivit skadskjuten tidigare samma dag. Innan han anfölls hann han skadskjuta den en andra gång.
- 1999 förblödde en motionerande man i Finland efter att en björnhona med ungar attackerat honom.
- Den 17 oktober 2004 avled 40-åriga Johan Westerlund i Nausta söder om Jokkmokk av en björn då han var ute på älgjakt. Eventuellt hade björnen varit skadeskjuten sedan tidigare, blivit väckt ur idet, eller blivit vådaskjuten som följd av dess skenmanöver.
- I oktober 2007 dödades en 50-årig man och hans hund utanför sin stuga i närheten av Valsjöbyn i Jämtland. [6]
Under 2004 anfölls åtta bärplockare i Rumänien, varav en dog till följd av att björnen varit rabiessmittad. I Centraleuropa uppkommer också problem med björnmöten eftersom somliga björnar ibland gör räder in i städerna för att leta efter föda.
Vanligtvis blir man nafsad – riven eller biten – och ofta är björnen skadskjuten vid attacken. I andra fall kan man ha kommit i en zon mellan björnhona och björnunge, vilket gör honan aggressiv och försvarsinriktad.
Följande situationer anger Skandinaviska björnforskningprojektet som speciellt farliga:
- Möte med en skadad björn
- Att hamna mellan en hona och hennes unge
- Möte med en björn som försvarar sitt byte
- Möte med en björn som just ska gå eller är i sitt ide
- Möte med en björn som provocerats av en hund vilket gjort den aggressiv.
Det bästa skyddet är att undvika dessa möten. Man kan även bära en bjällra för att varna björnen att man är i farten. Vid ögonkontakt med en björn kan man lugnt och försiktigt prata och gå därifrån. Man kan lämna exempelvis flugfiskespö för att avleda den. Men ta inte av ryggsäck eftersom den kan fungera som skydd mot bett. Om man springer iväg kan björnen istället få impulser att anfalla. Man ska inte heller skrika eller göra hotfulla rörelser mot björnar i Skandinavien. Ofta är den första attacken en skrämselattack eller skenmanöver och björnen stannar några meter framför inkräktaren. Björnen vill skrämma iväg inkräktare. Om björnen börjat anfalla ska man lägga sig ner på marken i fosterställning och sträcka armarna över huvudet för att skydda nacken mot bett.
Förfarandet för fennoskandiska brunbjörnar kan skilja sig mot andra björnar i olika delar i världen. Isbjörnen eller vissa björnar i Nordamerika kan attackera människor som följd av jakt på föda och därför skiljer sig förfarandet åt mellan olika björnsorter.
Björnjakt
Jakt på björn beskrivs redan av Olaus Magnus och är alltsedan dess omskriven. I samband med denna jakt nämns även ett särskilt begrepp, björnfrossa, vilket får skytten att börja darra av skräck för björnen. Vissa teorier vill leda detta fenomen tillbaka till tiden när den europeiska grottbjörnen ibland konkurrerade med människan om grottorna.[källa behövs]
Under 2007 fälldes det 181 björnar i Sverige, 3 färre björnar än Naturvårdsverket beviljat licens för.[7] År 2008 beslutade Naturvårdsverket jaktsäsongen till 21 augusti och 15 oktober under vilken 233 björnar fick fällas.[8]
Den dyngstid som björn får jagas på dygnet är from 1 timme före solens uppgång tom 2 timmar före solens nedgång.[9]
Underarter
- Kamtjakabjörn (U. a. piscator), är en av världens största björnar och är utrotningshotad. Underarten härstammar från den ryska halvön Kamtjatka. En hane väger med cirka 800 kilogram nästan tre gånger mer än den europeiska brunbjörnen. Längden ligger vanligtvis mellan 250 och 280 centimeter och mankhöjden vid 150 centimeter.
- Kodiakbjörn ("u. a. middendorffi"), klassas ofta som den absolut största brunbjörnsorten i världen. De lever kring Alaskas kust och har fått sitt namn från Kodiak Island. Isbjörnen anses generellt sett vara den största arten av björnar men den största björn som någonsin uppmätts var en Kodiakbjörn. Likt Kamtjatkabjörnen får de sin enorma storlek på grund av god tillgång på fet fisk.
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Forskning
I Sverige har sedan 1984 har björnens fortplantning, död, vandring, dygnsrytm, idesområden, sociala organisation och reaktion studerats med hjälp av radiometri. Under en 15-årstid har mer än 250 björnar försetts med radiohalsband. I början hette projektet Svenska Björnprojektet, men efter samarbete med Norge döptes det senare om till Skandinaviska Björnprojektet.
Se även
I Sverige är brunbjörnen upptagen på Röda listan: NT (missgynnad)[10]
Referenser
Noter
- ↑ Bear Specialist Group 1996. Ursus arctos. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061003.
- ↑ Bear Specialist Group 1996. Ursus arctos ssp. nelsoni. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061003.
- ↑ 3,0 3,1 3,2 3,3 Henrik Ekman (31 augusti 2008). ”Myrorna utgör en femtedel av födan” (på svenska). Dagens nyheter. http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/faktaRender.jsp?fno=0&major=1&minor=821975. Läst 31 augusti 2008.
- ↑ Dahle, B., and J. E. Swenson. 2003. Factors influencing length of maternal care and its consequences for offspring in brown bears Ursus arctos. Behavioural Ecology and Sociobiology 54:352-358.
- ↑ Bellemain, E., Zedrosser, A., S. Manel, L. P. Waits, and Swenson, J. E. 2006. The dilemma of female mate selection in the brown bear, a species with sexually selected infanticide. Proceedings of the Royal Society of London, Series B. 273 283 – 291.
- ↑ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=701991
- ↑ Robert Franzén (27 juni 2008). ”Beslut om skyddsjakt på björn 2008” (på svenska) (PDF). Naturvårdsverket. sid.13. http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/bjorn/N_bjornjakt08_411457408.pdf. Läst 31 augusti 2008.
- ↑ Robert Franzén (27 juni 2008). ”Beslut om skyddsjakt på björn 2008” (på svenska) (PDF). Naturvårdsverket. sid.2-3. http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/bjorn/N_bjornjakt08_411457408.pdf. Läst 31 augusti 2008.
- ↑ http://www.jagareforbundet.se
- ↑ AtrDatatabankens faktablad (pdf) Läst 20061003.
Webbkällor
Tryckta källor
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Brunbjörn
