Värmdö kommun
Från Rilpedia
Värmdö kommun | |
Värmdö kommunvapen |
|
Län | Stockholms län |
Landskap | Uppland och Södermanland |
Domsaga | Nacka domsaga |
Centralort | Gustavsberg |
Folkmängd • Totalt |
68:e av 290 37 376 invånare |
Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
196:e av 290 451,31 km² 442,96 km² 8,35 km² |
Befolkningstäthet • Totalt |
64:e av 290 84,3 invånare/km² |
Kommunkod | 0120 |
Webbplats | www.varmdo.se |
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1] |
---|
Värmdö kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Gustavsberg.
Kommunen ligger i hjärtat av Stockholms skärgård. Största delen av kommunen ligger i Uppland men en mindre del (Nämdö) ligger i Södermanland.
Värmdö finns skriftligt belagt första gången 1314, men då skrevs det "Wermdo". Troligen ska namnet sättas i samband med Vindö ström som var en av de viktigaste farlederna i äldre tid. Denna ström var känd för att hålla sig öppen länge vintertid, vilket ordet "värmd" sannolikt syftar på.
Innehåll |
Administrativ historik
I det område som idag är Värmdö kommun bildades fem landskommuner i samband med att 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft, Värmdö, Djurö, Ingarö, Möja och Nämdö. År 1902 bröts Gustavsberg ut ur Värmdö kommun och bildade egen kommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades tre storkommuner, Djurö (av Djurö, Möja och Nämdö), Gustavsberg (av Ingarö och Gustavsberg) och Värmdö (utan sammanläggning).
Nuvarande Värmdö kommun bildades 1974 genom sammanläggning av ovanstående enheter. Gustavsberg blev centralort.
Kommunvapnet
Blasonering: I blått två porslinsbrännugnar av silver, i hela sin bredd ställda på en röd stam.
Vapnet fastställdes för Gustavsbergs landskommun år 1960. Motivet syftar självklart på porslinsindustrin på orten och två ugnar av denna typ användes där. Efter indelningsreformen på 1970-talet övertogs vapnet av Värmdö kommun och registrerades för denna i PRV år 1979.
Politik
Eftersom bruksorten Gustavsberg var ett starkt fäste för socialdemokraterna kom den nya kommunen att styras av dessa fram till 1985. En kraftig inflyttning, framförallt till nybyggda villaområden och fritidshus som gjorts till permanenta bostäder, gynnade de borgerliga partierna som från och med 1985 har varit i majoritet. Missnöje med svårigheterna att få bygglov uppfattades som huvudorsaken till maktskiftet. Den fortsatta inflyttningen av huvudsakligen borgerliga väljare tycktes innebära en borgerlig hegemoni för all framtid i Värmdö. Inte ens 1994 då den samlade vänstern gjorde ett starkt val i hela riket lyckades socialdemokraterna rubba moderaternas populäre ledare Margareta Nachmansson. I valet 1998 fick moderaterna hela 42 % av rösterna. Men Margareta Nachmansson som inte hade fört någon utpräglad moderat politik avgick vid samma tid och blev riksdagsledamot istället. Den nya ledningen var inställd på att driva en tydlig nyliberal politik med privatiseringar och en ovilja att låta kommunen styra Värmdös utveckling. De borgerliga koalitionspartierna delade dock vänsterns klagomål över att Värmdös befolkningstillväxt var alltför kraftig och att de infödda ungdomarna tvingades flytta från kommunen eftersom det inte fanns hyreslägenheter åt dem. Ett annat klagomål var moderaternas ovilja att etablera ett kommunalt gymnasium i kommunen trots att befolkningsunderlaget räckte till två stycken. Tillsammans med diplomatisk oförmåga hos den dåvarande moderata ledningen ökades missnöjet bland mittenpartierna över bristen på inflytande successivt tills en skilsmässa var oundviklig.
Våren 2001 spräcktes sålunda den borgerliga koalitionen och en ny majoritet bestående av v, s, mp, c och kd bildades istället (en så kallad regnbågskoalition). I de allmänna valen 2002 som var katastrofala för moderaterna i hela riket gjorde Värmdös moderater det allra sämsta valet och blev halverade. Därmed blev socialdemokraterna återigen kommunens största parti och regnbågskoalitionen fortsatte att regera. Vänsterpartiet tvingades dock att lämna koalitionen på grund av uttalanden om skolpolitiken och de borgerliga partierna är fortfarande i majoritet. Julen 2005 meddelade kristdemokraterna sin avsikt att ingå i ett borgerligt styre efter valet 2002, dock utan att ange någon form av missnöje med den nuvarande koalitionens politik. Centern har däremot deklarerat att de vill fortsätta samarbeta med socialdemokraterna efter valet. Detta innebär att regeringsalternativen inför valet 2006 är en borgerlig allians mellan m, fp och kd mot en rödgrön allians bestående av s, c och mp (med stöd av v). Räknat i antal mandat är skillnaden mellan de två blocken numera bara ett mandat till den rödgröna koalitionens fördel.
Kommunalval
2006 | 2002 | 1998 | 1994 | |
Moderaterna | 38,1 | 26,2 | 42,0 | 40,0 |
Folkpartiet | 8,9 | 14,8 | 5,4 | 5,3 |
Kristdemokraterna | 5,2 | 6,5 | 4,4 | 1,3 |
Centern | 4,7 | 3,4 | 3,8 | 5,2 |
Miljöpartiet | 6,1 | 5,1 | 4,5 | 5,0 |
Socialdemokraterna | 29,8 | 36,8 | 31,1 | 37,0 |
Vänsterpartiet | 4,0 | 6,0 | 8,2 | 5,6 |
Övriga partier | 3,3 | 0,8 | 0,6 | 0,7 |
Bakom den kraftiga ökningen för gruppen övriga partier år 2006 döljer sig sverigedemokraterna med 2,4 % och det lokala partiet Nytta & utveckling (nu) med 0,6 %. Bland nu:s toppnamn återfinns moderaternas förra ledare Ammi Eriksson som var kommunstyrelsens ordförande 1998-2001. I valet 1994 fick Ny demokrati 0,4 %.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Värmdö Kommun | ||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1968 | 11 154 | |||
1975 | 16 050 | |||
1980 | 17 846 | |||
1990 | 22 067 | |||
2000 | 31 260 | |||
2005 | 34 933 | |||
2008 | 37 376 | |||
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Befolkning
Värmdö har sedan början av 1960-talet haft en kraftig befolkningsökning (tillsammans med grannkommunen Vaxholm den högsta i landet) och har gått ifrån en befolkning omkring 8 500 till 36 000 under denna tidsperiod. Det vackra läget vid skärgården och närheten till Stockholm ledde till en stark tillväxt av villaområden och fritidshus omgjorda till permanentboende. Invandringen från utlandet har främst utgjorts av arbetskraftsinvandring till Gustavsbergs porslinsfabrik. Denna började på 1940-talet då yrkesskickliga italienare kom hit och kulminerade på 1970-talet då Gustavsbergs befolkning fick en mycket hög andel av finländare. Flyktinginvandringen har däremot varit obetydlig och Värmdö kommun har därför en låg andel av invånare med utomnordisk bakgrund.
Församling | 1999 | 1995 |
Gustavsberg | 11 078 | 10 070 |
Värmdö | 9 831 | 8 706 |
Ingarö | 4 496 | 3 481 |
Djurö | 3 544 | 3 249 |
Möja | 347 | 355 |
Nämdö | 100 | 88 |
Tätort | 2000 | 1995 |
Gustavsberg | 9 422 | 8 791 |
Hemmesta | 3 224 | 3 097 |
Skeppsdalsström | 1 393 | 1 199 |
Mörtnäs | 1 052 | 772 |
Djurö | 996 | 922 |
Brunn | 855 | 775 |
Stavsnäs | 726 | 626 |
Fågelvikshöjden | 670 | |
Kopparmora | 662 | 610 |
Långvik | 518 | 454 |
Värmdö-Evlinge | 438 | 353 |
Ängsvik | 430 | 427 |
Torsby | 426 | 354 |
Norra Lagnö | 296 | 249 |
Hagaberg | 269 | |
Ingaröstrand | 247 | 208 |
I småort | 6 129 | |
Övrigt | 3 507 | |
Kommunbefolkning totalt | 31 260 | 25 949 |
Ekonomi
Gustavsberg har vuxit upp kring porslinsfabriken som grundades 1825 och som under lång tid var Värmdös största arbetsgivare. Idag domineras den keramiska tillverkningen av sanitetsporslin såsom toalettstolar och handfat. Andra stora arbetsgivare är kommunen och Kooperativa Förbundet
Se även
Referenser
- ↑ ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. Läst 5 mars 2009.
Externa länkar
|